Bakgrund: Studier har visat sig att barns postoperativa smärta i många fall är otillräckligt behandlad och barnen upplever ofta smärta som något obehagligt och skrämmande. Barn kan påverkas negativt av smärta och de kan utveckla skadliga beteendeförändringar efter en operation på grund av otillräckligt behandlad postoperativ smärta.Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur barnen, på en specifik kirurgavdelning, mår under det första dygnet efter en operation då de blivit sövda, avseende deras postoperativa smärta. Om möjligt ska grupper som har ökad risk för otillräcklig postoperativ smärtlindring försöka identifieras.Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie baserad på ett konsekutivt urval. Deltagarna består av barn på en kirurgavdelning i åldrarna 4-16 år som alla har genomgått en operation där de blivit sövda. De har fått besvara en enkät om sin smärta ett dygn efter operation.Resultat: I studien deltog 32 barn med en medelålder på 9,25 år.

Bakgrund: Studier har visat på ett samband mellan otillräcklig information preoperativt och upplevelser av höga nivåer postoperativ smärta hos kirurgpatienter. Även oro preoperativt har visats påverka postoperativ smärta i negativ riktning.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur patientgruppen skattade oro, smärta, information och smärtlindring vid kirurgi. Samt undersöka om det fanns samband mellan preoperativ information, oro och upplevelsen av smärta efter operation för patienter som genomgår laparotomisk bukkirurgi.Metod: En tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats baserad på ett konsekutivt urval. Data samlades in genom enkäter, deltagarna var kirurgiska patienter som genomgått laparotomisk bukkirurgi. Tjugo patienter deltog i studien i åldrarna 22-75 år, hälften kvinnor och hälften män.

Fetma är allt vanligare idag, och de senaste åren har förekomsten av fetma ökat och bara i Sverige kan en halv miljon vuxna anses lida av fetma och 2.5 miljoner vara överviktiga. Gastric bypass är en kirurgisk behandling mot övervikt som har fyrdubblats inom en femårs period. En bättre livskvalitet har i olika kvantitativa studier kunnat påvisas efter viktminskning, men osäkert hur livskvaliteten ökar efter kirurgi då det ofta speglas negativt i media. I de kvantitativa studierna kan inga nyanser av upplevelser urskiljas. Syftet med denna undersökning var därför att beskriva den subjektiva upplevelsen hos personer som genomgått en gastric bypass.

SAMMANFATTNINGBakgrundEutanasi debatteras i många länder och åsikterna är många. Att agera etiskt och moraliskt utifrån lagar och regler kan vara en utmaning för sjuksköterskor som vårdar patienter med en önskan om eutanasi. Detta kan leda till att patientens rätt till autonomi och självbestämmande blir lidande.SyfteSyftet med studien var att belysa sjuksköterskors inställning till eutanasi i livets slutskede, samt vilket stöd och vilka åtgärder sjuksköterskan kan ge patienter som uttrycker önskan om eutanasi i livets slutskede.MetodEn litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar utfördes genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Sexton artiklar inkluderades. Artiklarna har granskats och analyserats och sammanfattas i en matris och löpande text.ResultatMajoriteten av sjuksköterskorna i studier utförda i länder där eutanasi är tillåtet enligt lag ställde sig positiva till eutanasi.

Bakgrund: Bröstcancer är den främsta cancerformen hos kvinnor världen över. Kirurgi är den viktigaste behandlingen vid bröstcancer och innebär att antingen delar av bröstet eller hela bröstet avlägsnas. Till följd av kirurgin kan kvinnorna antingen välja att rekonstruera sitt bröst eller använda en protes. Många kvinnor beskriver en förändrad kroppsuppfattning efter bröstoperationerna.Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av sin kroppsuppfattning och dess inverkan på vardagen efter bröstoperation till följd av bröstcancer.Metod: Tolv kvalitativa artiklar valdes ut, sammanställdes och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Sökningen av artiklarna genomfördes i CINAHL, PubMed och PsycINFO.

Bakgrund: Hypotermi under kirurgiska ingrepp kan leda till allvarliga komplikationer som bland annat f?rl?ngd l?kemedelseffekt, koagulationsrubbningar, cirkulationsp?verkan och en ?kad infektionsrisk. En viktig del av anestesisjuksk?terskans arbetsuppgifter ?r att ?vervaka och reglera patientens temperatur. Trots detta ?r det en utmaning att h?lla kroppstemperatur inom normalintervallet under generell anestesi, eftersom kroppstemperaturen sjunker under operation.

In Sweden over 10.000 patients annually, mostly children, undergo tonsillar surgery. The most common surgical method is total removal of the tonsil, tonsillectomy (TE). During the last decade partial tonsil resection, tonsillotomy (TT), has been reintroduced and is associated with lower primary morbidity and less postoperative pain. The aim of the present study was to evaluate if and to what extent 4-5 year old children?s voice function are affected by tonsillar hypertrophy compared to controls and to study the effects of the two surgical techniques on vocal function.

SAMMANFATTNINGBakgrundVid ett cancerbesked ges mycket information som kan ge psykologiska reaktioner hos patienten.  Att ge individuellt stöd, information och ett bra bemötande är viktigt för att patienten ska känna sig trygga och delaktig i sin vård.SyfteAtt utvärdera bröstcancerpatientens upplevelse av information, stöd, bemötande och delaktighet i samband med sitt återbesök hos kontaktsjuksköterska efter operation på Bröstmottagning.MetodEn tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats då huvudfokus var patientens upplevelse av information, stöd, bemötande och delaktighet. Patienterna fick svara på en elektronisk enkät direkt efter sitt återbesök på mottagningen. Totalt svarade 48 patienter på enkäten.Resultat Resultatet visade en mycket hög nöjdhetsgrad bland bröstcancerpatienter vad gäller information, stöd, bemötande och delaktighet i samband med återbesöket hos kontaktsjuksköterskan efter bröstkirurgi. Äldre kvinnor var mer nöjda med informationen jämfört med de yngre.

Prostatacancer drabbar cirka 9600 svenska män årligen. Behandlingsalternativ finns i flera olika former och patienten kan i samråd med en medicinsk expertis välja den behandling som är mest lämplig. Radikal prostatektomi är en av behandlingsformerna som finns att välja, det innebär att prostatakörteln avlägsnas kirurgiskt och syftet med ingreppet är kurativt. Borttagning av prostatakörteln leder till en rad förändringar i männens livsstil samt på ett emotionellt plan. I vårdandet av prostatacancerpatienter har sjuksköterskan en viktig roll i att undervisa, rådgöra och stödja dessa patienter som ska genomgå eller har genomgått prostatektomi.

Bakgrund: Artros är en ?folksjukdom? som drabbar många, framförallt äldre. Sjukdomeninnebär en broskförändring på en led som i sin tur ger upphov till smärta, stelhet och minskadrörlighet. Det finns ingen behandling förutom kirurgi som botar sjukdomen. De läkemedelsom används är smärtstillande och inflammationshämmande läkemedel som ger olika grad avbiverkningar.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva barns, föräldrars och andra vuxnas tankar om barns kost, fysiska aktivet, övervikt och fetma. Syftet var vidare att beskriva vilken vägledning föräldrarna får av vårdpersonal. Sökorden som användes var child, children, childhood, obesity, prevention, health promotion, information, results, primary care, perceptions, care, nurse, qualitative, quantitative, fetma, övervikt och barn. Resultatet baserades på sju stycken kvalitativa artiklar, tio stycken kvantitativa artiklar samt en litteraturstudie som söktes i ELIN@Dalarna, www.google.se, www.fhi.se och på www.sbu.se och som därefter granskades av uppsatsförfattarna. I denna litteraturstudie framkom att barns inställning till mat och fysisk aktivitet är beroende på deras ålder.

SAMMANFATTNINGBakgrundVid ett cancerbesked ges mycket information som kan ge psykologiska reaktioner hos patienten.  Att ge individuellt stöd, information och ett bra bemötande är viktigt för att patienten ska känna sig trygga och delaktig i sin vård.SyfteAtt utvärdera bröstcancerpatientens upplevelse av information, stöd, bemötande och delaktighet i samband med sitt återbesök hos kontaktsjuksköterska efter operation på Bröstmottagning.MetodEn tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats då huvudfokus var patientens upplevelse av information, stöd, bemötande och delaktighet. Patienterna fick svara på en elektronisk enkät direkt efter sitt återbesök på mottagningen. Totalt svarade 48 patienter på enkäten.Resultat Resultatet visade en mycket hög nöjdhetsgrad bland bröstcancerpatienter vad gäller information, stöd, bemötande och delaktighet i samband med återbesöket hos kontaktsjuksköterskan efter bröstkirurgi. Äldre kvinnor var mer nöjda med informationen jämfört med de yngre.

Bakgrund: Artros är en ?folksjukdom? som drabbar många, framförallt äldre. Sjukdomeninnebär en broskförändring på en led som i sin tur ger upphov till smärta, stelhet och minskadrörlighet. Det finns ingen behandling förutom kirurgi som botar sjukdomen. De läkemedelsom används är smärtstillande och inflammationshämmande läkemedel som ger olika grad avbiverkningar.

SAMMANFATTNINGBakgrundBröstcancer är i västvärlden en vanlig cancerform hos kvinnor och behandlas bland annat med hjälp av kirurgi. Det finns olika typer av kirurgisk behandling av bröstcancer och vilken som blir aktuell bestäms utifrån indikation och i samråd med patienten. Bland dessa kirurgiska metoder återfinns mastektomin, som innebär ett avlägsnande av hela bröstet. Brösten är en central del i både den psykiska och den fysiska sexualiteten hos de flesta kvinnor och symboliserar i många kulturer kvinnlighet och moderskap.SyfteStudiens syfte var att beskriva vilken effekt en mastektomi till följd av en bröstcancerdiagnos kan ha på den unga kvinnans kroppsuppfattning och sexualitet.MetodStudien genomfördes som en forskningsöversikt. Sökningar i tre databaser resulterade i fjorton artiklar som inkluderas i resultatet.

Bakgrund: Vid de flesta kirurgiska ingrepp används diatermi. Diatermi används dels för att skära i vävnad, dels för att koagulera blodkärl, och en adekvat blodstillning är avgörande för en säkeroperation. Vid användning av diatermi utvecklas en skadlig rök, diatermirök. Trots att evidens finns för att diatermiröken innehåller skadliga ämnen som kan orsaka kroppsliga symptom, förekommer variation i användandet av rökevakueringssystem. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning rökevakueringssystem, för diatermirök, används. Vi ämnade även undersöka om det förelåg några skillnader mellan avdelningarna samt mellan de två yrkeskategorierna; operatör och operationssjuksköterska. Metod: Operationssjuksköterskor och operatörer från nio operationsavdelningar, vid fyra sjukhus i Stockholmsregionen undersöktes i en deskriptiv tvärsnittsundersökning, med kvantitativ ansats, med ett intervjustött frågeformulär.