Sjuksköterskor vittnar om en allt mer pressad arbetssituation. Höga krav kan Àventyra bÄde sjuksköterskans hÀlsa och patientsÀkerheten. Syftet Àr att beskriva relevanta faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som pÄverkar vÄrdandet. Metoden som anvÀnts Àr baserad pÄ Axelssons modell för systematisk litteraturstudie. De valda artiklarna Àr frÄn olika lÀnder vilket intressant nog visar att sjuksköterskor vÀrlden över verkar ha en liknande arbetsmiljö med liknande faktorer som pÄverkar möjligheterna till att skapa förutsÀttningar för vÄrdande.

 SAMMANFATTNINGBakgrund Forskning inom omrÄdet mat och hÀlsa har en lÄng tradition. DÀremot finns lite forskning om den praktiska dagliga verksamheten för dietister. Dietister Àr nöjda med sitt arbete men det finns ett flertal faktorer som gör dem frustrerade sÄsom t ex tidsbrist. Dietisters verksamhet bygger pÄ konceptet mat och hÀlsa. FolkhÀlsa har diskuterats mycket senaste Ären dÄ vÀlfÀrdsjukdomar Àr ett vÀxande problem.

I Sverige har vi lagstadgad rÀtt att pÄverka vÄr arbetsmiljö, det kan t.ex. innefbÀra höj och sÀnkbara skrivbord och ergonomiskt riktiga kontorsstolar. Inom de flesta yrken anses detta som en sjÀlvklarhet och grundtanken Àr att genom anpassade arbetsplatser minska förslitningsskador och i lÀngden Àven höga kostnader för sjukskrivningar samt bidra till mer vÀlmÄende personal. Inom vissa yrken Àr detta inte lika sjÀlvklart utan dÀr verkar man istÀllet rÀkna de kortsiktiga kostnaderna snarare Àn det lÄngsiktiga vÀlbefinnandet hos sina anstÀllda. I samma land dÀr vissa av oss sitter och ?rattar? in rÀtt höjd pÄ vÄra kontorsstolar sitter en annan yrkeskÄr snett i sina bilar, vandrar runt med skavande arbetsredskap och sliter ut sina kroppar i förtid.

Problem och bakgrund: LÀrarnas arbetsvillkor har förÀndrats med samhÀllets utveckling. En ökad arbetsbelastning har orsakat stor sjukfrÄnvaron hos lÀrarna det senaste decenniet. Mycket tyder pÄ att lÀrarna kÀnner sig stressade i sin vardag. De kÀnner tidsbrist pÄ sitt arbete pÄ grund av ökad arbetsbelastning. Uppsatsens problem Àr hur lÀrarna klarar av de förÀndrade arbetsvillkoren och huruvida arbetet inverkar pÄ fritiden.Syfte och metod: Syftet Àr att belysa ur ett sociologiskt perspektiv hur lÀrare klarar av balansen mellan arbete och fritid.

I dagens högteknologiska samhÀlle stÀlls organisationer inför nya och svÄrare konkurrenssituationer, vilket krÀver förÀndringar av bÄde organisationen och de anstÀllda. För att bli effektivare stÀller organisationen högre krav pÄ kompetens. DÀrmed mÄste individen anpassa sig till nya tankesÀtt nÀr det gÀller synen pÄ lÀrande.FöremÄlet för vÄr undersökning Àr ett företag inom livsmedelsbranschen vilket har blivit starkt pÄverkat av omvÀrlden. Detta har tvingat dem till omorganisation och effektivisering. För att uppnÄ effektivisering mÄste de anstÀllda bredda sin kompetens och fÄ en helhetssyn pÄ produktionen.

Syftet var att analysera arbetssituationen för forskarna i ett stort globalt kunskapsintensivt företag och kartlÀgga hur den har förÀndrats nÀr företaget vuxit frÄn ett litet kunskapsintensivt företag till ett stort globalt företag; samt utveckla förstÄelse för hur storleken och byrÄkrati har möjlighet att samexistera med kunskapsintensitet..

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur anstÀllda inom personlig assistans upplever sin arbetssituation. Arbetsgruppen i denna studie Àr unik genom att de flesta som arbetar dÀr har varit pÄ samma arbetsplats i flera Är. Det unika Àr att man i andra studier har pÄvisat den höga personalomsÀttningen inom personlig assistans. Jag har velat försöka förstÄ det som respondenterna delgav mig för att se vilka faktorer som bidragit till att de blivit kvar pÄ just denna arbetsplats.Detta Àr en kvalitativ studie med en hermeneutisk forskningsansats. Det respondenterna har delgett mig Àr deras egna upplevelser och erfarenheter av deras yrke och faktorer som pÄverkar dem i deras arbetsmiljö.

Bakgrund:Valet av daglig verksamhet som undersökningsomrÄde gjordes dÄ vi ville undersöka hur personer med funktionsnedsÀttning upplever sin arbetssituation. Empowerment som perspektiv kÀndes passande i studien dÄ mÄnga av de teoretiska begrepp vi ville anvÀnda oss av förekommer inom empowerment.Syfte:Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett empowermentperspektiv beskriva och analysera hur deltagare upplever och skapar mening inom daglig verksamhet.Metod:Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med semistrukturerade intervjuer dÀr empirin grundar sig pÄ fem transkriberade intervjuer. De personer som intervjuats har valts ut utifrÄn tvÄ kriterier, att de kunde uttrycka sig muntligt samt beviljats och arbetar inom daglig verksamhet enligt LSS (1993:387). För att fÄ svar pÄ vÄra intervjufrÄgor utarbetades en intervjuguide. Empirin analyserades utifrÄn studiens tre teoretiska begrepp tillhörighet, meningsfullhet och makt.

Arbetet handlar om stress och utbrÀndhet bland lÀrare i dagens skola..

Denna uppsats handlar om grÀnslöst frivilligarbete. Det Àr en kvalitativ studie som utgÄr ifrÄn fem frivilligarbetares upplevelser av sitt engagemang för gömda flyktingar i Asylgruppen i Malmö. Ett engagemang som jag av egen erfarenhet vet Àr vÀldigt pÄfrestande och ofta blir en stor del av ens liv. Syftet Àr att ta reda pÄ hur de upplever sin arbetssituation som frivilligarbetare, att ta reda pÄ vad som Àr deras motiv och drivkrafter och pÄ vilket sÀtt de hanterar det tunga arbete som de utför och de upplevelser som detta för med sig. Resultatet visar pÄ en tung arbetssituation med en hög arbetsbelastning.

Bilden av lÀrares arbetssituation som presenteras i media Àr vanligtvis negativt vinklad. Exempelvis visar en undersökning att endast en tredjedel av lÀrarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö som god. UngefÀr hÀlften av de upplevda problemen med arbetsmiljön kan hÀrledas till den administrativ arbetsbelastning. Trots detta upplever majoriteten av lÀrarna i grundskolan sitt arbete som meningsfullt och kÀnner stöd frÄn sina kollegor. Det finns sÄledes tvÄ parallella och delvis motstridiga bilder av hur lÀrare upplever sin arbetssituation.Syftet med denna studie var att utifrÄn ett salutogent perspektiv undersöka vilka frisk- och riskfaktorer lÀrarna pÄ en F-6 skola anser att de har pÄ sin arbetsplats samt hur dessa faktorer kan pÄverka lÀrarnas upplevelse av hÀlsa i sitt arbete.

Uppsatsen behandlar de skolreformer som genomfördes under 1990-talet. Det görs utifrÄn frÄgestÀllningen vad kommunaliseringen, friskolereformen och övergÄngen till mÄlstyrningen betytt för den enskilde lÀrarens syn pÄ sitt uppdrag. KÀllmaterialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Fem lÀrare frÄn samma skolkommun har bidragit med sina olika yrkesberÀttelser med fokus pÄ vad reformerna betytt för dem personligen. Resultatet visar att lÀrarna söker efter en god samstÀmmighet mellan deras inre övertygelse och faktiska arbetssituation..

Syftet med uppsatsen Àr undersöka huruvida utbildningsnivÄ och arbetssituation har ett samband med attityder till invandring i Sverige idag. I litteraturen finns det förklaringar som menar att lÀgre utbildade individer hyser mer negativa attityder mot invandrare och invandring jÀmfört med högre utbildade individer som genom sin utbildning fÄr ett mer upplyst perspektiv som hÀmmar de negativa attityderna. Det förekommer Àven förklaringar som menar att arbetslöshet och en upplevd konkurrens frÄn invandrare leder till negativa attityder mot invandrare och invandring. I den hÀr uppsatsen anvÀnds material frÄn European Social Survey 2012 för att se hur attityderna mot invandring och invandrare ser ut i Sverige idag. Uppsatsen utgÄr frÄn tvÄ hypoteser.

I vÄrt examensarbete undersöker vi hur vÀgledare pÄ fristÄende gymnasieskolor i tvÄ lÀn i södra Sverige beskriver och upplever sin arbetsmiljö. Vidare tittar vi pÄ hur skol- och syvkulturen kan pÄverka deras arbete men Àven hur arbetsorganisationen inom skolan pÄverkar deras arbetssÀtt. Tanken bakom vÄr studie bygger pÄ det vÀxande antal friskolor som börjar ta plats i det svenska samhÀllet. Tidigare forskning inom detta omrÄde Àr nÀst intill obefintlig dÄ denna skolform Àr en relativt ny företeelse. Ur detta föddes idén till att undersöka hur det Àr att arbeta som vÀgledare pÄ en fristÄende gymnasieskola.

Studiens syfte Àr att belysa det sociala samspelet mellan vikarier och ordinarie personal inom vÄrd och omsorg i kommunen. Hur upplever vikarien sin roll och hur upplever de att de blir mottagna pÄ arbetsplatsen? Vi speglar Àven den ordinarie personalens tankar och kÀnslor kring att ofta arbeta med vikarier. Hur pÄverkas de av att en ny medlem kommer in i gruppen? Hur ser de pÄ vikarien och hur förÀndras deras arbetssituation?.