Under 1990-talet kom Kaplan och Norton fram med styrningsfilosofin balanserat styrkort som innebÀr att managers uppmanas att inte enbart ta hÀnsyn till finansiella mÄtt utan bör anvÀnda sig av bÄde finansiella och icke-finansiella mÄtt för att kunna styra företag. Det hÀr konceptet med balanserat styrkort har sedan det togs fram utvecklas och i början av 2000-talet finns den tredje versionen av balanserat styrkort som tillsammans med avancerad teknologi bildar konceptet business performance management. Det innebÀr att den information som ligger till grund för de rapporter som bestÄr av finansiella och icke-finansiella mÄtt hÀmtas frÄn en central databas i det verksamhetsöverskridande business performance management systemet. En anledning till det Àr att business performance management knyter samman balanserat styrkort med avancerad teknologi som möjliggör att managers dÀrmed har möjlighet att fÄ tillgÄng till en gemensam version av verkligheten, det vill sÀga en gemensam mental bild hur företaget presterar. Dessutom möjliggör den avancerade teknologin att managers oavsett om beslut tas som Àr strategiska, taktiska eller operativa att de har tillgÄng till den information som beslutsunderlagen baseras pÄ i rÀtt tid.Den information som beslutsunderlagen baseras pÄ mÄste bestÄ av en tillfredstÀllande god kvalitet för att möjliggöra att managers tar korrekta och optimala beslut.

SammandragDet hÀr arbetet riktar sig till ekonomer i olika företag och Àven blivande ekonomer som kÀnner till den intensiva debatt som varit kring verksamhetsstyrning och som började med den sÄ kallade Relevance Lost-kritiken. Det balanserade styrkortet som var ett av resultaten av debatten har ocksÄ diskuterats men till stor del varit okritisk. Styrkortet har fÄtt stor genomslagskraft och verkar ha kommit för att stanna, i alla fall under överskÄdlig tid. Debatten kring verksamhetsstyrning och det balanserade styrkortet har helt klart minskat i intensitet. Nu har det kommit en fortsÀttning pÄ det balanserade styrkortet, den strategiska kartan, och den finns det inte sÀrskilt mycket skrivet om.

Detta examensarbete tog sin början med att Enköpings kommun behövde ett vĂ€xtgestaltningsförslag till den planerade dagvattenanlĂ€ggningen Paddeborgs vattenpark. Jag blev intresserad av projektet delvis för att det verkade roligt att fĂ„ jobba med ett verkligt projekt för en kommun men ocksĂ„ för att det involverar flera intressanta frĂ„gor. Stressen och den mentala ohĂ€lsan ökar i samhĂ€llet och det finns fĂ„ saker som sĂ„ effektivt Ă„terstĂ€ller mental trötthet som naturmiljöer och andra typer av gröna platser. VĂ€rdet av parker och grönomrĂ„den i stĂ€derna Ă€r alltsĂ„ mycket stort. ÄndĂ„ minskar andelen parkmark i takt med att stĂ€derna förtĂ€tas och naturomrĂ„den exploateras. En möjlig vĂ€g att motverka denna utveckling Ă€r att kombinera parker med andra nödvĂ€ndiga samhĂ€llsfunktioner som exempelvis dagvattenhantering.