?FörbÀttrad livskvalitet pÄ landsbygden? Àr ett av flera mÄl som Àr angett av EU och som ska förverkligas via medlemslÀndernas nationella landsbygdsprogram. Programmet har arbetats fram för att ÄtgÀrda de ?brister? som mÄ rÄda pÄ landsbygden. Syftet med kandidatuppsatsen Àr att undersöka hur livskvalitet kommer till uttryck via landsbygdsprogrammet hemma/hÀr i Sverige.

Att vara ideellt engagerad ses av mÄnga som en faktor som leder till positiva effekter för individer. Problemet med detta resonemang Àr att de flesta som engagerar sig aktivt Àven Àrde som redan har dessa fördelaktigaegenskaper.FrÄgan Àr dÀrför om det Àr en kausal effekt eller en stark korrelation som lett till bilden av att ideellt engagemang Àr positivt för individers livsstandard.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om ett aktivt engagemang inom ideella organisationer i sig gereffekter hos individerna. Studiengörs med utgÄng frÄn hypotesen att socialt kapital skapas inom grupper av aktivt ideellt engagerade medlemmar och att detta i sin tur leder till positiva yttringarhos individen.Undersökningen sker genomen kvantitativ longitudinell studie som anvÀnder sig av propensity score matchingför att uppskatta den kausala effekten aktivt engagemang kan ha.Studiens resultat indikerar att ingen statistisk signifikant skillnad existerar mellan en person som varitaktiv i en ideell organisationoch en person som ej varit det, vilket tyder pÄ att det aktiva engagemanget inom en ideell organisation i sig inte ger nÄgon effekt. Dessa resultat förkastar dÀrmed hypotesen att aktivt engagemang inom ideella organisationer i sig leder till positiva effekter genom det sociala kapital som skaffas inom denna form av nÀtverk..

Delaktighet och socialt kapital Àr tvÄ viktiga bestÄndsdelar för en god hÀlsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nÀtverk, socialt stöd och tillit som Äterkommer nÀr föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige Àr föreningstraditionen vÀl förankrad vilket bevisas dÄ ungefÀr hÀlften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlÀgga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hÀlsa. För att besvara syftet skickades en webbenkÀtundersökning till samtliga andraÄrsstudenter pÄ akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling pÄ MÀlardalens högskola, VÀsterÄs.Resultatet, med en svarsfrekvens pÄ 20 procent, visar att tvÄ tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefÀr 40 procent var delaktiga i arbetet i nÄgon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var frÀmst för att trÀffa andra mÀnniskor och skapa kontaktnÀt.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hÀlsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd pÄ grund av att datamaterialet var för litet och Àven snedfördelat.

Vem vÀnder vindarna Àr en intervjustudie av Annika Sundström och Hedvig Enmark. Studien belyser frÄgor om utbildning utifrÄn intervjuer med fem elever pÄ gymnasiet. Utbildning och lÀrande Àr en viktig byggsten i samhÀllet som förbereder mÀnniskor för framtiden. Tidigare forskning visar att socioekonomisk bakgrund Àr en stor grund till varför det finns skillnader i utbildningsresultat mellan olika individer. Andra faktorer som har visats i tidigare forskning Àr effekter av kön, nÀrmare bestÀmt att pojkar tenderar att ha lÀgre betyg eller hoppa av skolan tidigt i större utstrÀckning, jÀmfört med flickor.Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka faktorer som gör att vissa elever har lyckats vÀnda trenden och presterar bÀttre efter deltagande i introduktionsprogrammet, Individuellt alternativ pÄ gymnasiet.

Problembakgrund och syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka huruvida det finns samband mellan pensionsredovisningsmetoder och volatilitet i bolagens Eget kapital. Enligt pensionsredovisningsforskningen finns samband mellan pensionsredovisningsmetoder och volatilitet i total Eget kapital. Enligt Amir skapar redovisning av aktuariella vinster och förluster mot Eget kapital (totalresultatet) upphov till volatilitet i Eget kapital. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om forskningen som pÄvisar detta samband Àven stöds gÀllande Large Cap bolagen i Nasdaq OMX Nordic Stockholm. StÀmmer det att bolag som redovisar pensioner mot Eget kapital (totalresultatet) pÄvisar större volatilitet i Eget kapital Àn bolag som anvÀnder andra pensionsredovisningsmetoder? Detta Àr den grundlÀggande problemstÀllningen i uppsatsen.Metod: För att svara pÄ syftet anvÀnder vi oss av bolagens Ärsredovisningar dÀr vi undersöker vilka pensionsredovisningsmetoder bolagen vÀljer och volatilitet i total Eget kapital mellan Ären 2006-2011.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur autenticitet konstrueras i en nÀtgemenskap som bland annat Àgnar sig Ät att Äterskapa historiska klÀder. Gruppen heter Vi som syr medeltidsklÀder och Äterfinns pÄ Facebook. Konversationerna mellan medlemmar i gruppen analyseras med en netnografisk metod. Det teoretiska ramverket för undersökningen bestÄr av en konstruktivistisk syn pÄ autenticitet, subkulturellt och socialt kapital, kategorier, dikotomier och formella och informella hierarkier. Undersökningen visar, bland annat, att autenticitet konstrueras genom konversationer mellan medlemmar i gruppen som har högt subkulturellt kapital och stÄr högt upp i den informella hierarkin, med stöd av medlemmar högt upp i den formella hierarkin. Resultaten visar ocksÄ att medlemmar med högt subkulturellt kapital ofta har en relation till museum och universitet och att dessa institutioner pÄverkar konstruktionen av det autentiska Àven hÀr.

Det saknas metoder att mÀta informationssÀkerhet inom företag och företagets tillgÄngar har förÀndrats frÄn ett fokus pÄ maskiner och rÄvaror till kunskap (intellektuellt kapital). Rapporten utforskar om det finns delar av företags intellektuella kapital som beskyddar företagets tillgÄngar och processer. Detta kapital kallas sÀkerhetskapital. Hur skulle företags informationssÀkerhet kunna tydliggöras genom dess intellektuella kapital och hur kan begrepp inom informationssÀkerhet och företagsvÀrdering hÀnga samman? Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen hur informationssÀkerhet Àr relaterat till intellektuellt kapital.

I dagens samhÀlle har en ny typ av företag vuxit fram, kunskapsföretagen. Dessa företags tillgÄngar Àr till största delen immateriella. Deras viktigaste och ibland enda tillgÄngar Àr kunskapen och kompetensen hos de anstÀllda. Dessa tillgÄngar kallas Àven intellektuellt kapital. Vid kreditbedömning av kunskapsföretag mÄste banker ta hÀnsyn till de faktorer som omfattar det intellektuella kapitalet.

Syftet med denna undersökning Àr att identifiera gemensamma mönster av friskfaktorer hos lÄngtidsfrisk administrativ personal pÄ Högskolan VÀst. Begreppet lÄngtidsfrisk betyder i sammanhanget tvÄ Ärs utebliven sjukfrÄnvaro med en anstÀllning pÄ tre Är. Undersökningen syftar Àven till att utforska arbetets och fritidens betydelse för lÄngtidsfriskheten hos personalen. Dessa syften skall uppfyllas med hjÀlp av en fenomenologisk ansats som innebÀr att fenomen undersöks utifrÄn de medverkande respondenternas berÀttelser av sin livsvÀrld. Till hjÀlp för analysen av data har ett verktyg anvÀnts vid namn Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) som tillÀmpas genom en systematisk genomgÄng av transkriptionen.

Detta arbete bygger pÄ en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhÀllet. Den exemplifierande undersökningen utgÄr frÄn sju respondenters syn pÄ vad den ideella sektorn, (med utgÄngspunkt frÄn idrottsrörelsen), bidrar med till samhÀllet. Syftet med studie Àr att undersöka vilka synsÀtt det finns pÄ vad den ideella sektorn bidrar med till samhÀllet. Forskning kring omrÄdet har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning pÄvisar att ideella verksamheter har en stor pÄverkan pÄ samhÀllet. Med utgÄngspunkt i den tvÀrvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat pÄvisats att sÄvÀl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrÄn ideell verksamhet.

Uppsatsen behandlar intellektuellt kapital och de redovisningsproblem som finns med dagens normer gÀllande externredovisning. Syftet med uppsatsen var att undersöka befintlig teoribildning inom omrÄdet för redovisning av intellektuellt kapital samt att utveckla ett teoretiskt förslag pÄ lÀmpliga indikatorer för att underlÀtta synliggörandet av detta. Syftet var Àven att undersöka indikatorernas lÀmplighet genom empiriska studier med aktörer inom redovisningsomrÄdet. VÄrt bidrag till redovisningsmetod för redovisning av intellektuellt kapital bemöttes av positiva reaktioner hos aktörerna. Den dominerande slutsatsen frÄn arbetet Àr att mer forskning krÀvs inom omrÄdet för att konstruera en fungerande redovisningsmetod.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka ensamkommande flyktingungdomars sociala nÀtverk i Sverige, samt vad de upplever kan försvÄra respektive frÀmja upprÀttande av sociala nÀtverk. I studien anvÀndes kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem ensamkommande flyktingungdomar i Äldrarna 17-18. Under intervjuerna anvÀnde vi oss av visuell elicitering i form av en nÀtverkskarta. Det empiriska materialet analyserades med social nÀtverksteori, socialantropologisk nÀtverksteori, Robert Putnams distinktion i överbryggande respektive sammanbindande socialt kapital samt rasifieringsteori. Resultatet pekar pÄ att samtliga ungdomar i föreliggande undersökning har ett socialt nÀtverk i Sverige som de kan vÀnda sig till för sÄvÀl kÀnslomÀssigt som praktiskt stöd. Deras sociala nÀtverk bestÄr frÀmst av professionella vuxna samt ungdomar av samma etnicitet som dem sjÀlva, alternativt annan etnicitet Àn svensk.

Brottslighet Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne som uppmÀrksammas i flera olika sammanhang. Allt högre krav stÀlls pÄ rÀttsvÀsendets och samhÀllets förmÄga att motverka de problem som brottsligheten innebÀr i form av brottsoffer, otrygghet och rÀdsla för brott. Ofta ifrÄgasÀtts de brottsbekÀmpande myndigheternas förmÄga att bemöta brottsutvecklingen vilket ökar behovet för rÀttsvÀsendets myndigheter att följa och analysera brottsligheten och förtroendet för rÀttsvÀsendet. Som ett led i detta arbete har polismyndigheten i Norrbotten tillsammans med institutionen för industriell ekonomi och samhÀllsvetenskap vid LuleÄ tekniska universitet gjort en enkÀtundersökning om norrbottningarnas uppfattning om brottsligheten, tryggheten och förtroendet för rÀttsvÀsendet i Norrbotten. Totalt har 686 personer valt att besvara enkÀtundersökningen.

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hÄllbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att frÀmja en socialt hÄllbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lÀtthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frÄgestÀllningar; -Vad betyder begreppet socialt hÄllbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hÄllbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hÄllbar utveckling?.

Uppsatsen fokuserar pÄ informationssökning i sociala nÀtverk och om vi vet tillrÀckligt om de resurser som finns i vÄra nÀtverk för att det ska kunna kallas socialt kapital. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur medvetna gymnasieelever Àr om potentiella informationskÀllor inom ramen för deras sociala nÀtverk, och vidare om den kunskapen i praktiken möjliggör informationssökning i nÀtverket. Tre frÄgestÀllningar har varit centrala för uppsatsen: (1) Hur lÄngt strÀcker sig elevernas kunskap om deras respektive sociala nÀtverk? (2) Kan de lokalisera potentiella informationskÀllor? Och slutligen (3) vilka faktorer kan eventuellt hindra anvÀndning av nÀtverket som en informationsresurs? Djupintervjuer med fem gymnasieelever visar att respondenterna generellt ser tvÄ till tre steg bort i nÀtverket. I majoriteten av fallen vet Àven respondenterna tillrÀckligt om sina nÀtverk för att lokalisera potentiella informanter i de situationer som diskuterades.