Bakgrund och problem: Marknadsutvecklingen mot ett tja?nstesamha?lle medfo?r att medarbetarna idag har en mer betydande roll inom organisationer. Fo?retag har olika behov av resurser, da?remot a?r brist pa? finansiering ett hinder fo?r tillva?xt. Litteraturen illustrerar en problematik i bankernas kreditbedo?mningsprocess av dagens alltmer immateriella fo?retag, da? flertalet tillga?ngar utela?mnas i den traditionella redovisningen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur de anstÀllda inom bemanningsbranschen upplever den psykosociala arbetsmiljön med fokus pÄ frÄgor om socialt stöd, kontroll, arbetskrav, och rollförvÀntningar. Bakgrunden till varför arbetsmiljön ter sig annorlunda för den uthyrde inom dessa omrÄden Àr mÄnga gÄnger den uthyrdes sÀrskilda ?stÀllning? dÄ denne i flera perspektiv tillhör tvÄ organisationer; kundföretaget och bemanningsföretaget. I enkÀtundersökningen deltog totalt 29 personer frÄn ett bemanningsföretag i Sydsverige, varav 3 kvinnor och 26 mÀn. Den deskripitva statistiken visade att respondenterna upplever arbetsmiljön förhÄllandevis positivt.

Nya företag Àr viktigt för svensk ekonomi. De bidrar till bland annat sysselsÀttning, innovationer och vÀlfÀrd. Sverige har idag ett lÄgt nyföretagande i jÀmförelse med andra EU-lÀnder och en av orsakerna till detta Àr svÄrigheten för dessa företag att attrahera externt kapital. Det finansiella gapet illustrerar denna problematik genom en utbudssida (finansiÀrer) och en efterfrÄgesida (företag), dÀr ett gap uppstÄr dÄ utbudet understiger efterfrÄgan pÄ kapital. Syftet med denna studie Àr att studera en alternativ finansieringsform som sker via internet, för att sedan undersöka hur denna finansieringsform kan pÄverka det finansiella gapet.

MÄnga pekar pÄ att dagens stÀder allt mer utvecklas mot vad som ofta benÀmns delade stÀder. Skillnader i levnadsvillkor mellan olika stadsdelar ökar - delar av befolkningen lever i exklusiva omrÄden med dyra livsstilar samtidigt som fler blir fattigare och lever i omrÄden som ibland beskrivs som gettoiserade. Dessa ökade skillnader bidrar till sociala spÀnningar. (Johansson, T & Sernhede, O. 2004) Som orsak till denna utveckling pekas det pÄ avindustrialisering, globalisering och ett samhÀlle baserat pÄ informationsteknologi.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Under de senaste Ären har riskkapitalbranschen utgjort ett mycket aktuellt och omdiskuterat Àmne i media. Genom en kvantitativ studie, med deduktivt tillÀmpad datainsamling, vars urval omfattar omkring tvÄ tredjedelar av de svenska riskkapitalbolagen syftar författarna till denna studie svara pÄ följande problemformulering: Hur skiljer sig kapitalstrukturen Ät mellan svenska buyoutbolag och övriga svenska riskkapitalbolag? Författarna har jÀmfört de finansiella nyckeltalen; soliditet, rÀntabilitet pÄ totalt respektive eget kapital samt kassalikviditet, mellan riskkapitalbolag som inriktar sin verksamhet pÄ buyoutaffÀrer och övriga riskkapitalbolag. För att statistiskt kunna sÀkerstÀlla eventuella skillnader för respektive nyckeltal har författarna anvÀnt variansanalys. Svenska riskkapitalbolag visar, enligt denna studie, i allmÀnhet en mycket god soliditet.

 Denna uppsats belyser problematik som personal inom vÄrd och omsorg upplever till följd av kravfyllda arbetsmiljöer. Den tidigare forskningen belyser arbetsrelaterad stress med utgÄngspunkt i vÄrdpersonalens bristande kontroll, stora engagemang och viktiga roll som förebilder. UtifrÄn detta perspektiv fokuserar uppsatsen pÄ betydelsen av krav, kontroll, socialt stöd samt relationen mellan prestation och belöning i relation till upplevelsen av arbetsrelaterad stress. Den enkÀtundersökning som genomfördes i ett privat vÄrdföretag (n=11) visar att det finns ett samband mellan arbetsrelaterad stress och upplevelsen av kontroll respektive socialt stöd. Resultatens tillförlitlighet diskuteras i termer av genomförandet av enkÀtundersökningen och nyttan med densamma utifrÄn den lÄga svarsfrekvensen.

Syfte:Vi Àmnar undersöka hur företag som Àr i lanseringsfasen och vill positionera genom etik och socialt ansvar, bör arbeta för att uppnÄ ett starkt varumÀrke. För att nÀrmare undersöka vilka utmaningar dessa företag stÀlls inför, har vi valt att utgÄ frÄn studiens fallföretag Design Fair, som vill kombinera etiska aspekter med traditionella differentieringsvariabler. Slutsats:Ett varumÀrke som vÀljer att positionera sig genom etik och socialt ansvar bör strÀva efter att göra trovÀrdigheten till en central del i dess varumÀrkesstrategi. Genom att arbeta med företagets resurser, identitet samt marknadsföringsmix pÄ ett sÀtt dÀr positioneringen genom etik integreras sÄ kan trovÀrdighet nÄs och ett starkt varumÀrke skapas..

Syftet med studien var att pÄ lagidrottare (1) undersöka samband mellan motivation och socialt stöd utifrÄn familj, trÀnare och kompisar, (2) undersöka skillnader i upplevt stöd frÄn familj, trÀnare och kompisar samt (3) undersöka skillnader mellan kvinnor och mÀn inom variablerna motivation och socialt stöd. I studien deltog 101 lagidrottare (mÀn n =49, kvinnor n =52) frÄn totalt fem olika idrotter, synkroniserad konstÄkning, fotboll, handboll, innebandy samt ishockey, i Äldrarna 16-40 (M = 22,39; SD =3,66). Data samlades in via kvantitativ ansats, mÀtinstrument som anvÀndes var Multidimensional Scale of Perceived Social Support samt The Behavioural Regulation In exercise Questionnaire-2. Resultatet visade positiva samband mellan motivation och socialt stöd, dÀr framförallt stöd frÄn kompisar var positivt relaterat med inre motivation. En kombination av stöd utifrÄn familj, kompisar och trÀnare uppvisade  ett positivt samband med inre motivation.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda i allt större utstrÀckning upplever anstÀllningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anstÀllningsotrygghet och framtida psykisk ohÀlsa samt bristande arbetstrivsel. En enkÀt besvarades av 181 anstÀllda pÄ en revisionsfirma vid tvÄ tillfÀllen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anstÀllningsotrygghet Àven predicerar psykisk ohÀlsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd frÄn kollegor eller frÄn chefer dÀmpande dessa samband.

Finansiering Àr nÄgot alla företag gör, smÄ som stora. Val om hur eget kapital och skulder inom ett bolag skall finansieras kallas för kapitalstruktur. DÄ det finns mÄnga olika alternativ av kapitalstruktur blir valet ett individuellt beslut för varje företag. I strÀvan efter att öka företagsvÀrdet försöker företagen att inneha den optimala kapitalstrukturen som passar just dem. Det sÀgs att skuldfinansiering talar för en fördel gentemot eget kapital finansiering.

Bakgrund: MÄnga arbetsmiljöproblem kretsar kring psykosociala faktorer. Relationen mellan krav, kontroll och socialt stöd har betydelse för hÀlsan. Riskökning för psykiskt lidande ses nÀr bÄde lÄgt socialt stöd och lÄg kontroll upplevs. Arbetstid och bristande kontroll har visat samband med bl.a. gastrointestinala problem och sömnstörningar.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ungdomarna med utlÀndsk bakgrund upplever sin arbetslöshet, hur arbetslösheten pÄverkar deras identitet och livsvillkor samt vilken inverkan det sociala nÀtverket har pÄ deras arbetssökning. Eftersom syftet med studien var att generera kunskap baserad pÄ ungdomars subjektiva erfarenheter valdes en kvalitativ metod intervjuer med sex arbetslösa unga invandrare i Äldern 20 till 30 Är. Syftet med denna metodstrategi var att via en temainriktad intervjuguide möjliggöra en ingÄende detaljbeskrivning av ungdomarnas identitetsupplevelser i olika sociala kontexter, samt att undersöka hur respondenternas livsvillkor och identitet pÄverkades av att vara arbetslösa och arbetssökande. Samtidigt utforskades andra förhÄllanden som syftade till att se hur respondenternas bakgrund pÄverkade deras förmÄga att komma in pÄ arbetsmarknaden, och vilka förvÀntningar respondenterna hade om framtiden pÄ den svenska arbetsmarknaden.Empirin analyserades mot bakgrund av mitt metodologiska tillvÀgagÄngssÀtt samt mina teoretiska teorier som har sin utgÄng i bl.a. Bourdieus begrepp om olika kapital, formella och informella kanaler, etnicitet samt stigmateorier.

Bakgrund: Redovisningsinformation Àr en informationskÀlla för frÀmst aktieÀgare och lÄngivare. Investerare anvÀnder informationen för att kunna göra prognoser för framtida kassaflöden och dÀrigenom prissÀtta aktier i syfte att uppnÄ lönsamma, lÄngsiktiga placeringar pÄ aktiemarknaden. Kan en investerare fÄ hjÀlp av företagens redovisning för att öka vÀrdet pÄ sin placering?Syfte: Att undersöka sambandet mellan rÀntabilitet pÄ eget kapital och aktiers effektiva avkastningAvgrÀnsningar: Studien omfattar tiden 1997 till 2004 och baseras pÄ företag tillhörande branschen Konsumentvaror, enligt tidningen AffÀrsvÀrldens branschindelning.Genomförande: Sambandet mellan parametrarna utvÀrderas med hjÀlp av regressionsanalys. För varje Är utförs regressioner för att faststÀlla förklaringsgrad, lutningskoefficient samt regressionens signifikans.