Kroniska hudsjukdomar har tidigare uppvisat samband med lÄg global sjÀlvkÀnsla. Personer med lÄg global sjÀlvkÀnsla kan istÀllet ha hög villkorad sjÀlvkÀnsla, som till exempel kompetensbaserad- eller relationsbaserad sjÀlvkÀnsla. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sjÀlvkÀnsla i relation till hudsjukdomar, sjÀlvobjektifiering och socialt stöd. I studien deltog 132 försökspersoner. Data samlades in med hjÀlp av enkÀter.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Syftet med den kvantitativa studien var att undersöka om det finns skillnader mellan kvinnor och mÀn i substitutionsbehandling vid opiatberoende, nÀr det gÀller relationer till barn, nÀrstÄende samt socialt nÀtverk. Sett ur ett behandlingspedagogiskt perspektiv har substitutionsbehandling fÄtt ett allt större intresse genom Missbruksutredningens (SOU 2011:6) förslag om en ökning och tillgÀnglighet till denna behandlingsform. Resultatet visar pÄ bÄde skillnader och likheter mellan könen. De största skillnaderna Äterfanns betrÀffande relationer till barn. Slutsatsen Àr att det Àr troligt att relationer till barn, nÀrstÄende och socialt nÀtverk förbÀttras av pÄgÄende substitutionsbehandling.

I denna uppsats undersöker författaren kapitalstrukturens i de svenska oljebolagen. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka Àr hur kapitalstrukturen utvecklats under perioden 2001 till 2009 i de svenska oljebolagen, vilka metoder för kapitalanskaffning som anvÀnts under perioden, om bolagsrisken pÄverkar kapitalstrukturen, samt hur oljebolagen förhÄller sig till Peak Oil och alternativabrÀnslen och energikÀllor.Följande slutsatser kan dras frÄn undersökningen: Mellan 2001 till 2009 har det egna kapitalet i bolagen legat i en stigandetrend, medan de lÄngfristiga lÄnen varit i en nedÄtgÄende trend. Bolagen har finansierat sin verksamhet med minst 50% eget kapital under perioden.? Bolagen har mest anvÀnt sig av nyemissioner nÀr de tagit in nytt kapital, följt av olika former av lÄn och slutligen konvertibellÄn. En statistisk undersökning har visat att risk pÄverkar eget kapital. NÀr risken ökar, sÄ ökar det egna kapitalet.

The purpose of this study was to examine participants' experiences and descriptions of a municipal activation program, and how participants perceive their opportunities for influence on their own needs and requirements. The results are based on statements from six semi-structured, individual interviews conducted by the qualitative method. Empowerment, paternalism and social capital are among the study's theoretical frame of reference. The main results show that more participants are critical of aspects of coercion and involuntary willingness in participation. Motivation for participation seems to mainly be linked to whether the activity is experienced as meaningful, as well as to the attitude of the staff.

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte Àr att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för vÀlbefinnandet beroende pÄ individens psykologiska ÄterhÀmtningsförmÄga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - vÀlbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? vÀlbefinnande. Hypotesen Àr att det sociala stödet har en större betydelse för individer med lÄg ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnade och att det sociala stödets betydelse Àr mindre för individer med hög ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnande. Det kvantitativa stödet innebÀr hur ofta en individ trÀffar mÀnniskor.

Syftet med studien var att kartlÀgga förÀldrarna till de barn som 2012 blev uttagna till VÀstervikslÀgret i fotboll, det första steget i svensk fotbolls nationella selektionssystem. Vi ville undersöka förÀldrarnas utbildnings- och idrottskulturella kapital som grundar sig i habitusbegreppet (Bourdieu, 1984), hur förÀldrarnas engagemang i sina barns idrottande ser ut, samt diskutera vilken roll förÀldrarna kan ha för barnens idrottsutveckling. MÄnga idrottare uppger att förÀldrarna har haft en vÀldigt stor betydelse för deras idrottande (Peterson, 2011). DÀremot saknas kunskapen om vad det i praktiken Àr förÀldrarna gör och vilka de Àr. Studien Àr byggd pÄ en surveyundersökning dÀr kvantitativ data har samlats in genom en enkÀtundersökning och urvalsgruppen var förÀldrar till de ungdomar som 2012 deltog pÄ VÀstervikslÀgret i fotboll, det första steget i uttagningsprocessen till ett första ungdomslandslag.

Prior studies have shown that earnings management can be used either to inform or to mislead investors about the future performance of a company. However, few studies have examined the impact of earnings management on forecasting return on equity (ROE). The aim of this thesis is to investigate whether the ability to forecast next year's ROE is improved when taking earnings management, measured as discretionary accruals, into account. This is examined by comparing a forecast model that takes the magnitude of discretionary accruals into consideration with a model that does not. The study is based on companies that were listed on the Stockholm Stock Exchange during 2002-2012.

Bakgrund och problem: Corporate Social Responsibility, företagets sociala ansvarstagande,innehÄller ekonomiska, miljömÀssiga och sociala aspekter. Redovisningen Àr frivillig och detfinns inte nÄgra klara regler för hur den ska se ut. DÀremot sÄ har det skapats riktlinjer somvÀgleder företag i deras redovisning av socialt ansvar. Allt fler företag vÀljer idag att förlÀggasin produktion i utvecklingslÀnder vilket har lett fram till att de ifrÄgasatts angÄende hur dehanterar de mÀnskliga rÀttigheterna i dessa lÀnder. Detta i sin tur har gjort att företag vÀljer attredovisa sitt arbete med sociala aspekter.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur olika företag i Sverige redovisar socialaaspekter samt vad de redovisar inom detta omrÄde.

Dagens företag Àr inte uppbyggda pÄ samma sÀtt som de var för 50 Är sedan. Idag finns detinte sÄ mycket producerande företag utan det Àr vanligare att företag tillhandahÄller tjÀnstersom bygger pÄ kunskap. Dessa kunskapsföretag har inte mycket fasta tillgÄngar utan derasvÀrde ligger mer i immateriella tillgÄngar och frÀmst intellektuellt kapital. En följd Àr attkunskapsföretags bokförda vÀrde kan vara sÄ lite som en tiondel av deras verkliga vÀrde.Klyftan mellan vÀrdena kan hÀrledas till det intellektuella kapitalet och Àr sÄledes en storvÀrdepost för företag. Intellektuellt kapital kan definieras som kunskap som genererar vÀrdeför organisationer.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

I denna studie försöker jag skapa en förstÄelse för nÄgra gymnasieelevers strategier för framtiden, eleverna gÄr sista Äret pÄ ett studieförberedande program i Malmö. Under de senaste Ären har den svenska utbildningsmarknaden och arbetsmarknaden förÀndrats. Det har fÄtt följden att allt fler ungdomar vÀljer studieförberedande program pÄ gymnasiet, elever uppmanas att söka vidare till högskola/universitet. Utbildningssystemet har dÀrmed blivit komplext. För att eleven ska kunna orientera sig och skapa strategier för framtiden i detta system kommer eleven att behöva nÄgon form av kapital, vilket jag beskriver som kulturellt kapital.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Denna uppsats Àr en studie av barn och ungdomars syn pÄ sin identitet i förhÄllande till sin kultur. Uppsatsen grundar sig pÄ en tentativ analys av vilka möjligheter ungdomarna har och hur de tas tillvara pÄ bÄde i samhÀllet och skolan. Jag har valt att begrÀnsa mig till hip hop kulturen eftersom jag har ett inifrÄn och utifrÄn perspektiv i det att jag sjÀlv Àr insatt i den. I min strÀvan att besvara dessa frÄgor har jag via Grundad teori anvÀnt mig av observationer samt intervjuer för att nÄ fram till mina svar. Som teoretisk utgÄngspunkt har jag anvÀnt mig av Bourdieu och Ziehe och deras diskussioner och tankar kring kulturell fristÀllning respektive socialt och kulturellt kapital samt vilken roll habitus spelar i det sociala kapitalet.

Denna uppsats Àr en utvÀrdering av stödsökandes upplevelser av kontakt med Sveriges tjejjourer och deras upplevelser av stödbehov. Syftet med utvÀrderingen var att undersöka hur de stödsökande upplever det stöd de fÄr i sin kontakt med tjejjourerna och att inkludera de stödsökande i utvecklingen av tjejjourernas verksamhet. Detta genom att ta reda pÄ vilka behov de stödsökande anser sig ha dÄ de kontaktar en tjejjour. Empirin samlades in genom en kvalitativ enkÀt avsedd för tjejer som varit i kontakt med tjejjourerna. Empirin hanterades genom innehÄllsanalys och kategoriserades under teman.