Ohälsa på arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor beträffande folkhälsa. Jag har valt att undersöka hur anställda på en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det är en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva någon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd på arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglädje och välmående försämras. Med hjälp av socialt stöd från arbetskollegor skapas det arbetsglädje och ett ökat välmående. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handläggare på en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor inom äldreomsorgen skattar sin arbetssituation utifrån strukturell- och psykologisk empowerment, arbetstillfredsställelse, upplevd hälsa, vårdkvalitet samt chefs- och ledarskap. Vidare var syftet att studera skillnader och samband mellan ovan nämnda faktorer utifrån subgruppers (ålder, yrkesverksamma år, heltid/deltidsarbete och uttag av kompetensutvecklingsdagar) skattningar. Under 2011 ? 2012 besvarades fyra standardiserade frågeformulär av 79 äldrevårdssjuksköterskor i fem kommuner i Mellansverige. Resultatet visade att sjuksköterskor som var 50 år eller yngre upplevde att de fick mer kritik än äldre sjuksköterskor.

Syftet med studien var att beskriva förekomsten av posttraumatisk stress bland ambulanspersonal samt skillnader mellan yrkesgrupper. Syftet var även att beskriva lokala riktlinjer för hantering av traumatiska händelser. Deltagarna fick delge om någon form av bearbetning samt kamratstöd förekommit på arbetsplatsen efter en traumatisk händelse. Vid datainsamlingen användes instrumentet, Impact of Event Scale, vilket mäter posttraumatisk stress. Det var sammanlagt 65 enkäter som delades ut, varav 63 besvarades.

I denna uppsats undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer hur elever i gymnasieskolan upplevt att få en diagnos på en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. De intervjuade skulle samtliga ha fått diagnosen inom de tre senaste åren och går på olika program på en gymnasieskola i Mellansverige. Syftet var att beskriva hur elever upplever att det är att få en diagnos på en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Hur det påverkar relationen med vuxna och med kompisar samt hur det påverkar deras mående och framtidstro.   De intervjuade tillfrågades om sin medverkan av respektive speciallärare som arbetar med dem. Samtliga respondenter hade möjligheten att avböja erbjudandet eller avbryta samarbetet närsomhelst under arbetets gång.

Svenska studier visar att utförandet av trycksårsprevention har låg prioritet bland sjuksköterskor samt att sjuksköterskor även har undermåliga kunskaper om uppkomst och riskfaktorer för trycksår. Uppkomna trycksår orsakar stort lidande för patienten och höga kostnader för samhället. Den farligaste riskfaktorn för att få trycksår är immobilitet. Under en operation kan patienten inte känna obehag eller ändra sitt kroppsläge på grund av erhållen anestesi och/ eller bedövning. En operation utgör därför en högriskfaktor när det gäller uppkomst av trycksår.Syftet med studien var att undersöka effekten av att använda ett tryckavlastande hjälpmedel på patienter med operationstid på 90 minuter eller längre för att förhindra uppkomsten av trycksår.En experimentell studie med ett konsekutivt urval av 89 medverkande genomfördes på en operationsavdelning i Mellansverige.

Syftet med denna studie var att beskriva patientens upplevelse av information, möjlighet till delaktighet och personalens bemötande under vårdtiden. Syftet var vidare att beskriva hur viktiga patienten ansåg dessa faktorer vara. Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Populationen bestod av patienter över 18 år som vårdats på en utvald medicinavdelning i mellansverige under en period år 2004. Urvalet bestod av 100 utvalda patienter (n=100).

Informationsmängden har i och med Internets utveckling accelererat, vilket påverkar klimatet på många arbetsplatser. Det fenomen som uppstår när en individ får svårigheter att hantera informationen brukar kallas ?information overload?. Särskilt i informationsintensiva miljöer finns en risk att informationsmängden kan orsaka information overload. Huvudsyftet med studien var att öka kunskapen om hur informationsmängden upplevs, hur den hanteras och hur den påverkar arbetsprestationen för individer på ett informationsintensivt företag.

Ohälsa på arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor beträffande folkhälsa. Jag har valt att undersöka hur anställda på en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det är en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva någon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd på arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglädje och välmående försämras. Med hjälp av socialt stöd från arbetskollegor skapas det arbetsglädje och ett ökat välmående. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handläggare på en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Eutrofiering är ett stort internationellt problem. I Sverige finns de mest näringsrika vattendragen i uppodlade slättbygder i syd- och Mellansverige där lantbruket är en stark bidragande orsak till eutrofiering. Syftet med denna studie var att analysera om övre västra Svartån, som är belägen i sydöstra Sverige, har minskade koncentrationer av fosfor och kväve efter en åtgärdsperiod av tio år. Under åtgärdsperioden har det bland annat slagits vass, muddrats, fiskats ut vitfisk och gett lantbrukare rådgivning angående lantbruksskötsel. Totalfosfor och totalkväve valdes ut att analyseras.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva hur stomiopererade personer upplever stöd och informa­tion, relaterat till skötseln av stomin. Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Tio personer med stomi från två hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via intervjuer med semi­strukturerade frågor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisades utifrån temat Att vara självständig men inte oberoende och sex kategorier: Att få information som är individuellt anpassad, Att personer i omgivningen kan och känner till, Att ha tillgång till kompetent personal, Att inte få veta eller förstå, Att känna ensamhet samt Att känna sig osäker.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka la?rares och skolledares uppfattningar om va?rdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att underso?ka om samma grupper a?r intresserade av att info?ra ett sa?dant arbetssa?tt. I arbetet har en litteraturgenomga?ng av kunskapsla?get avseende effekter av fysisk aktivitet pa? ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen fo?ljts upp med en enka?tunderso?kning om samma a?mne riktad till la?rare och skolla?rare i en kommun i va?stra Sverige. Litteraturgenomga?ngen har visat att det finns vetenskapligt sto?d fo?r att god fysisk prestationsfo?rma?ga a?r kopplat till goda prestationer i teoretiska a?mnen samt till ett gott ha?lsola?ge.

Ohälsa på arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor beträffande folkhälsa. Jag har valt att undersöka hur anställda på en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det är en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva någon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd på arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglädje och välmående försämras. Med hjälp av socialt stöd från arbetskollegor skapas det arbetsglädje och ett ökat välmående. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handläggare på en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Ohälsa på arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor beträffande folkhälsa. Jag har valt att undersöka hur anställda på en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det är en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva någon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd på arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglädje och välmående försämras. Med hjälp av socialt stöd från arbetskollegor skapas det arbetsglädje och ett ökat välmående. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handläggare på en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Syftet med denna semi-kvalitativa undersökning var att undersöka hur elever i år 9 värdesätter sina kunskaper och betyg i textilslöjd. Undersökningen gjordes på tre skolor på olika orter i samma kommun i Mellansverige. Jag intervjuade tre elever på varje skola samt deras textilslöjdslärare. Sammanlagt blev det tolv intervjuer. De frågeställningar som ligger till grund till mina intervjufrågor är: Hur förmedlas mål och betygskriterier till eleven? Hur värderar eleven sin kunskap i textilslöjd? Samt, känner sig eleven rättvist bedömd i textilslöjd? I bakgrunden sammanfattar jag den litteratur som berör mitt intresseområde där jag först beskriver kortfattat om slöjdens tillkomst i skolan till vad som står i kursplanen för slöjd, vad som betraktas som kunskap i läroplanen och om ämnets status.

Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor, inom hemsjukvården, uppfattar sin egen kompetens och sitt behov av stöd i relation till sina arbetsuppgifter. Metoden är en enkätstudie. Enkäten förmedlades via e-post. Urvalet utgjordes av 131 sjuksköterskor inom hemsjukvården i en större stad i Mellansverige, varav 15 av sjuksköterskorna deltog i studien. Resultatet visar att den egenuppfattade kompetensen hos deltagarna var hög och majoriteten av de sjuksköterskor som medverkade känner sig trygga i att arbeta självständigt och att utföra sitt uppdrag som sjuksköterska inom hemsjukvården.