Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur fyra intervjupersoner som Àr lÀrare pÄ tvÄ olika skolor i samma kommun anser att de bedriver undervisning samt hur elever upplever delaktighet i sitt lÀrande. Jag avser att jÀmföra deras upplevelser mot styrdokument lÀroplanen och den lokala skolplanen. Metoden baserar sig pÄ en fallstudie enligt Meriam (1994). Jag gjorde fyra halvstrukturerade intervjuer med lÀrare frÄn de bÄda gymnasieskolorna och tvÄ gruppintervjuer med elever frÄn respektive gymnasieskola.Resultatet av undersökningen visar att lÀrare pÄ respektive gymnasieskola arbetar olika. Min slutsats av undersökningen Àr att den kommunala gymnasieskolan fortfarande bedriver en form av förmedlingspedagogik, dÀremot ansÄg inte lÀrarna i den kommunala gymnasieskolan att de bedriver förmedlingspedagogik.

Vid införandet av de nuvarande styrdokumenten Lpo 94 medföljde att lokala tolkningar av styrdokumenten ska formuleras. Tolkningen av styrdokument anser vi vara en komplex del av lÀraryrket. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad matematiklÀrare, vilka undervisar i grundskolans senare Är, uttrycker för tolkningar av begreppet strÀvansmÄl samt tvÄ utvalda strÀvansmÄl ur kursplanen i matematik för grundskolan. VÄr förhoppning Àr att pÄ sÄ sÀtt bidra till ökad reflektion och kunskap gÀllande tolkning av skolans styrdokument. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie med fyra matematiklÀrare i grundskolans senare Äldrar.

Vid införandet av de nuvarande styrdokumenten Lpo 94 medföljde att lokala tolkningar av styrdokumenten ska formuleras. Tolkningen av styrdokument anser vi vara en komplex del av lÀraryrket. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad matematiklÀrare, vilka undervisar i grundskolans senare Är, uttrycker för tolkningar av begreppet strÀvansmÄl samt tvÄ utvalda strÀvansmÄl ur kursplanen i matematik för grundskolan. VÄr förhoppning Àr att pÄ sÄ sÀtt bidra till ökad reflektion och kunskap gÀllande tolkning av skolans styrdokument. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie med fyra matematiklÀrare i grundskolans senare Äldrar.

I den hÀr uppsatsen behandlas sprÄkriktighet i elevtexter som har tilldelats betygen E och F. Syftet med undersökningen Àr att belysa eventuella samband mellan förekomsten av sprÄkriktighetsfel och betyget som elevtexterna har fÄtt. Materialet för undersökningen Àr tio elevtexter som har tilldelats betyget E, samt tio elevtexter som har tilldelats betyget F. Samtliga texter kommer frÄn den skriftliga sÄ kallade c-delen av det nationella provet i gymnasiets Svenska 1. Undersökningen inleds med en kvantitativ variabelanalys dÀr stavfel, felaktiga val av ordformer och interpunktionsfel rÀknas.

VÄr planet har sedan lÀnge varit överbefolkad och fÄtt utstÄ mÀnniskors stÀndigabehov av att exploatera nya omrÄden. Vi blir hela tiden fler och stora stÀder behöverstÀndigt nya lösningar för bostÀder och trafik. Men hur ska man kunna planera ettomrÄde och ta hÀnsyn till naturen och dess naturliga former, för att skapa ett omrÄdedÀr bostÀder, trafik och natur samspelar?I denna rapport kan man följa hur ett arbete fortskridit med att planera ett omrÄde i Monterrey, Mexico. OmrÄdet kommer att planeras sÄ att det kan bidra till enförbÀttrad bostadssituation i staden eftersom bristen pÄ bostÀder Àr stor.

Syfte: Att med utgÄngspunkt i artiklarna 3 och 4 i FN:s konvention om urfolk och lokala samhÀllens rÀttigheter och artikel 8j i konventionen om biologisk mÄngfald undersöka samers nyttjanderÀtt till privategendom. Artiklarna vÀcker en rad intressanta frÄgestÀllningar. Jag kommer koncentrera mig pÄ att diskutera sjÀlvbestÀmmandet och Àgandets legitimitet utifrÄn ett kollektivistiskt och ett individualistiskt perspektiv. De perspektiven stÄr samhÀllsfilosoferna Karl Marx och Robert Nozick för. Jag kommer Àven undersöka Àgande som rÀttighet, dels utifrÄn ovanstÄende men Àven utifrÄn Wesley Hohfeld och Onora O?Neills rÀttighetsteorier och analyser.

Enligt Lagen om skydd mot olyckor Àr en av lÀnsstyrelsens viktigare uppgifter inom verksamhetsomrÄdet att bedriva tillsyn över kommunerna. Denna tillsyn ska syfta till att skapa en likvÀrdig utveckling och likvÀrdiga förhÄllande i hela landet med avseende pÄ de lokala förhÄllandena.Detta examensarbete Àr konstruerat för att förbÀttra lÀnsstyrelsen i vÀstra Götalands region förmÄga att genomföra tillsyn över kommunernas resultat av deras verksamhet inom LSO.Detta görs genom att skapa en ny kommungruppering, inhÀmtning av relevant information över tÀtorterna, utveckla tillsynen över kommunernas resultat samt ta fram en presentationsmodell som ska anvÀndas vid tillsynsbesök.En ny kommungruppering har tagits fram genom att tillÀmpa betygsÀttningen som genereras ur tillsynsmodellen som har skapats frÄn Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Ett dokument med faktauppgifter över risker, befolkning, offentliga, ? privata verksamheter och förmÄga att genomföra rÀddningsinsatser över samtliga tÀtorter i lÀnet har tagits fram. Tillsyn över kommunens resultat har utvecklats genom att ta fram nya och utveckla de befintliga faktorerna inom skydd och sÀkerhet.

Detta examensarbete beskriver dator- och nÀtverkssÀkerhet. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka den interna nÀtverkssÀkerheten pÄ en gymnasieskola. Speciellt viktigt att undersöka Àr de kriterier skolan har, om kriterierna uppfylls och pÄ vilket sÀtt dessa kan testas. Tester utfördes gÀllande sÀkerhetsprogramvaran för att sÀkerstÀlla att den verkligen var sÀker mot intrÄng. Tester genomfördes Àven för att kontrollera att elevdatorerna hade ett BIOS-lösenord nÀrvarande, att eleverna hade lagringsutrymme pÄ servern men inte kunde överskrida lagringskvoten, och att eleverna var lokala administratörer pÄ en bÀrbar klientdator.

Uppsatsens syfte Ă€r att kartlĂ€gga ÅRE Destination AB och arbetet i utvecklandet av barmarkssĂ€songen i ÅRE samt den samverkans- och förankringsprocess bland destinationsbolagets medlemmar som har kĂ€nnetecknat detta arbete.För att fĂ„ svar pĂ„ uppsatsens syfte och frĂ„gestĂ€llningar valdes teoretiska utgĂ„ngspunkter inom organisationsstruktur och nĂ€tverksteori, som tillsammans med den empiriska insamlingen har analyserats. Nio lokala aktörer och representanter inom ÅREs nĂ€ringsliv valdes ut för intervju, dĂ€r de har svarat pĂ„ frĂ„gor som berör destinationsbolagets arbete, hur samverkan och den interna kommunikationen fungerar samt frĂ„gor om barmarksprodukten och dess utvecklingspotential i ÅRE.Resultatet visar att respondenterna anser att destinationsbolagets ledning har en viktig roll som samverkansplattform men att det finns brister i samverkansstrukturen och den interna kommunikationen. Respondenterna har en stark framtidssyn pĂ„ att ÅRE ska bli en hĂ„llbar Ă„ret runt-destination men framhĂ„ller Ă€ven att det finns arbete att utföra innan man nĂ„r dit. Författarna har undersökt ÅREs interna styrkor och svagheter med att utveckla en hĂ„llbar barmarkssĂ€song. UtifrĂ„n intervjuerna framkommer det strategiska frĂ„gor som kan relateras till insatser inom tre aspekter för att uppnĂ„ Vision 2020:s mĂ„l om en konkurrenskraftig barmarksprodukt.

VÄr yrkesmÀssiga erfarenhet som hÀlsopedagoger har fÄtt oss intresserade av att undersöka den pedagogiska aspekten av det lÀrande som rehabiliteringsdeltagare gör som hÀlsobefrÀmjande aktivitet i samband med en arbetslivsinriktad rygg- och nackrehabilitering vid Svenska Rygginstitutet AB. Syftet med studien Àr att undersöka om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt en arbetslivsinriktad rygg- och nackrehabilitering bidrar till deltagarens lÀrande, insikter och befrÀmjande av hÀlsa. Fyra deltagare som genomgÄtt en sÄdan rehabilitering intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades för vidare analys utifrÄn kvalitativ narrativ metod. Undersökningens resultat visar att upplÀgg dÀr aktivt lÀrande betonas och informationsförmedling samt reflektion varvas med att praktiskt fÄ prova pÄ och erfara, gör förvÀrvande av sÄvÀl nya insikter och kunskaper som ökad förstÄelse möjligt och tillgÀngligt.

Hiv Àr ett virus som ligger bakom ett nedsatt immunförsvar vid sjukdomen aids. Tack vare stor framgÄng i framtagning av medicin behöver livet för en hiv- smittad person inte förÀndras mer Àn vid vilken annan kronisk smitta som helst. I Sverige har en strategi tagits fram för att arbeta förebyggande mot hiv pÄ olika sÀtt. UtifrÄn internationella mÄl har nationella och lokala mÄl skapats och till dessa har delmÄl satts upp. Som komplement till den befintliga vÄrden finns rikstÀckande frivillighetsorganisationen Noaks Ark med uppgift att förebygga och stödja hiv- positiva och deras anhöriga.

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga hur SkÄnes 33 kommuner har implementerat de nationella mÄlomrÄdena för folkhÀlsa. Studien har genomförts som en enkÀtundersökning samt intervjuer med folkhÀlsosamordnare i ett urval av dessa kommuner. Resultaten i studien visar att prioriteringen av mÄlomrÄdena primÀrt ligger pÄ strukturella faktorer. Dock Àr mÄlomrÄde 11 (Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhÀlle fritt frÄn narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande) det mÄlomrÄde som Àr högst prioriterat i SkÄne. KartlÀggningen visar att 18 av SkÄnes kommuner har en anstÀlld folkhÀlsosamordnare. Resultatet visar att 17 av SkÄnes kommuner har en verksamhetsplan/folkhÀlsoplan, varav 14 av dessa kommuner har en anstÀlld folkhÀlsosamordnare. Större delen av dessa har Àven implementerat de nationella mÄlomrÄdena för folkhÀlsa i kommunens folkhÀlsoplan.

I maj 2005 sÀndes en TV-dokumentÀr om kvinnojourerna i Sverige, som orsakade en stundtals hetsig debatt och en intensiv mediegranskning. HÀr syntes mÄnga stereotypa bilder av kvinnor som Àr aktiva i kvinnojourrörelsen. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka vilka konsekvenser stereotypa bilder fÄr för kollektiv identitet hos aktiva i kvinnojourer, baserat pÄ vilka bilder som de upplever att andra har av dem. VÄr teoretiska ram bygger pÄ teorier om kvinnojourrörelsen i Sverige och det motstÄnd de tidigare har mött, teorier om kollektiv identitet samt teorier om stereotyper. VÄr metod bestÄr av kvalitativa intervjuer.

Under mitten av 1900-talet gav den ekonomiska tillvÀxten ökande inkomster till kommunerna. NÀr den ekonomiska tillvÀxten stagnerade, samtidigt som efterfrÄgan pÄ kommunens tjÀnster ökade, blev kommunerna tvungna att effektivisera sin verksamhet för att nÄ balans. Effektiviseringar nÄr dock en grÀns och dÄ behövs nya idéer. Ett sÀtt kan dÄ vara att gynna det lokala nÀringslivet. Ett vÀl fungerande nÀringsliv bidrar med arbetstillfÀllen som i sin tur genererar skatteinkomster.Kommuners möjligheter och begrÀnsningar att handla regleras bland annat i kommunallagen.

Folkbladet Àr en dagstidning i Norrköping med en stark lokal prÀgel vars prenumeranter till största delen Àr sportintresserade mÀn. För att försöka bredda sin lÀsekrets har man sedan 2009 gett ut en tidning kallad Trend, som vÀnder sig till kvinnor i Äldern 20 - 50 Är. Denna tidning med lokal prÀgel, i form av ett livsstilsmagasin för kvinnor, handlar om mode, skönhet, heminredning och resor. Maga- sinet ges ut i fyra nummer per Är och delas ut gratis till alla hushÄll i Norrköping med omnejd. Det har inte tidigare genomförts nÄgon grundlÀggande mÄlgruppsanalys för att identifiera vilket innehÄll eller utformning lÀsarna tilltalas av.