Sök:

Sökresultat:

2032 Uppsatser om Örebro universitet - Sida 25 av 136

Komma fram och komma bort: en studie av var, i vilken utsträckning och hur enhetligt kommatecken sätts ut av studenterna i svenska vid Lunds universitet

Uppsatsen grundar sig på en empirisk undersökning av hur studenterna på Institutionen för nordiska språk kommaterar. Utfallet analyseras mot bakgrund av Lars-Johan Ekerots teori om en utveckling mot koncentration på prototypfallen. Av undersökningen att döma har Ekerots teori ingen bäring. Resultaten visar att samtidigt som vi tenderar att sätta ut allt färre kommatecken, utbreder sig en anarki i positionsfrågan..

Valet av operarepertoar : En jämförelse mellan och situationsbeskrivning av Norrlandsoperan och Malmö musikteater

AbstractÅsa Svedberg: Valet av operarepertoar. En jämförelse mellan och situationsbeskrivning av Norrlandsoperan och Malmö musikteater.  - Uppsala universitet Musikvetenskap. C-uppsats 1997. 60 p.Uppsatsen är en sammanställning av och jämförelse mellan Norrlandsoperan och Malmö Musikteaters repertoarval under åren 1993-1997.

"Ur djupet" från Linnéuniversitetet i Växjö : En socialpsykologisk studie av en psykosocial arbetsplatsmiljö under tre decennier

Sammanfattning Uppsatsen är en socialpsykologisk studie med syfte att försöka tolka och förstå några personers berättelser om hur deras psykosociala arbetsmiljö formats, förändrats och utvecklats vid lärosätet i Växjö som varit deras arbetsplats under närmare trettiofem års tid inom vilken det skett två stora organisationsförändringar dels vid bildandet av Växjö universitet och dels fusionen med Högskolan i Kalmar och bildandet av Linnéuniversitetet. Jag var intresserad att få veta något om deras upplevelser av att arbeta inom de tre organisationerna samt erfarenheter av de båda organisationsförändringarna.I studien redovisas vad som framkommit ur berättelser från fyra personer med en mycket lång anställningstid och som dessutom är mycket respekterade och har hög kompetens inom sina områden vilket enligt min bedömning, kan symbolisera något av trygga ankare inom universitetet. Upplevelsen av att arbeta inom Högskolan i Växjö 1977-1998 beskrivs av samtliga respondenter som en positiv tid.  Av intervjusvaren framgår en samstämmighet som enligt min tolkning innebar en demokratisk anda och mycket bra ledarskap. Upplevelsen av att arbeta inom Växjö Universitet 1999-2009, beskrivs inte lika samstämmigt som föregående.  Det framkommer åsikter som att det innovativa övergick till mer byråkratisk ordning och att man byggde på det som redan var och det som tillkom var forskningen.Den psykosociala arbetsmiljön inom  Linnéuniversitetet 2010 fram till våren 2012 beskrivs av merparten av respondenterna som stram hierarki, rätt utbildning är viktigt, alienation, osäkerhet, bekymmer, frågetecken, likgiltighet, passivitet, kulturkrock och personalflykt samt avsaknad av ledarskap.

Projekt Kulturarw3 ur ett open source perspektiv

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Biblioteket och personkrets 3 : 1. En undersökning om folkbiblioteken och de hemlösa

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Museerna i Sydafrika. Kolonialtid - Apartheid - Idag

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Tekniska forskningsbibliotekens kunskapsorganisation. En diskurs- och domänanalys.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Att visa gamla gårdar. Vad är det egentligen man visar?

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

"Två flugor i en smäll" : samlokalisering av medborgarkontor och folkbibliotek

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Tunna eller tjocka klienter: för- och nackdelar med de olika klienterna i lärande organisationer

I en arkitektur med tunna klienter körs all programvara centralt från servern, medan med tjocka klienter körs programvaran lokalt på varje enskild klient. I denna uppsats har vi tagit fram teorier om för- och nackdelar med tunna och tjocka klienter och gjort en fallstudie vid Luleå tekniska universitet på en avdelning som nyligen bytt från tjocka till tunna klienter. Utifrån de teorier vi läst och den empiri vi utfört drog vi slutsatsen att tunna klienter oftast passar bättre i arkitekturen än tjocka klienter..

Marknadsundersökning av grisplättlysat för att ersätta serum i cellodling

High quality within a Lean production system begins with standardised work, which creates stable processes able to generate predictable output. If nonconformity from the standard procedures occurs, routines are needed to analyse, correct and prevent the nonconformity from occurring again. In that way, the nonconformity can be a trigger for continuous improvements toward more stable processes. In takted production lines, where the operator follows a standard sequence with tasks set to be completed within the takt time, a nonconformity leads to downtime in the operator?s sequence, and no value is added.

Estetik och estetiska uttryckformer i förskolebarns lärande och utveckling : Varför är estetiska uttrycksformer viktiga för förskolebarn?

Titel:Estetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lärande och utveckling ? Varför är estetiska uttrycksformer viktiga för förskolebarn? Examensarbete utbildningsvetenskap inom allmänutbildningsområde, 15 hp, Uppsala universitet, höstterminen 2012.Denna studie syftar till att undersöka fem förskollärares tolkningar av begreppet estetik. Dessutom deras föreställningar om användningen av estetiska uttrycksformer. Forskningsfrågor som behandlats är Hur tolkar pedagogerna begreppet estetik? Vilket samband ser de mellan estetiska uttrycksformer och barnens lärande, samt På vilka sätt och i vilka sammanhang använder de estetiska uttrycksmedel i barnens lärande och utveckling?Nyckelord: estetik, estetiska uttrycksformer, lek, fantasi, kreativitet, lärandeFörfattare: Nafisa Rahman Bonna, 2012htTitel:Estetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lärande och utvecklingEstetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lärande och utveckling ? Varför är estetiska uttrycksformer viktiga för förskolebarn? Examensarbete utbildningsvetenskap inom allmänutbildningsområde, 15 hp, Uppsala universitet, höstterminen 2012.Denna studie syftar till att undersöka fem förskollärares tolkningar av begreppet estetik.

Unga ledare ur ett genuskulturellt perspektiv

Jag har under ett år arbetat som Pro Kurator på en av Lunds 13 nationer. Mitt jobb gick ut på att sköta kontakten med de drygt 50 utskottscheferna och ansvara för beställningar och leveranser. Nationens högste ansvarige är kuratorn. Denna personen har hand om kontakt med myndigheter och universitet och är nationens ansikte utåt. Kuratorn sköter många administrativa uppgifter som t.ex stipendiefonder och registerhantering.

Konsumenters köpbeteende på Internet : En studie av återköpsbeteendet hos studenter på Umeå Universitet och Wright State University

Kunders beteende är viktigt att förstå för ett företag som säljer produkter eller tjänster. Då alltmer handel nu sker på Internet finns ett intresse i att utreda hur en kund agerar vid inköp i en webbutik. Då det idag är dyrt att genomföra åtgärder för att attrahera nya kunder är det därför betydande att konsumenter återvänder efter ett första inköp. Syftet med denna studie är att utreda återköpsbeteendet hos kunder som handlar från butiker på Internet. Ett delsyfte är att undersöka om det finns skillnader i studenternas återköpsbeteende mellan Internetföretag och fysiska företag.

Att styra kunskap? Management och kunskap i organisationer

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

<- Föregående sida 25 Nästa sida ->