Sökresultat:
1981 Uppsatser om Örebro stad - Sida 48 av 133
Motiv till deltagande i kompetensutveckling bland vÄrdare inom omsorgen om funktionshindrade
Kompetensutveckling för de anstÀllda inom den kommunala omsorgen Àr ett Àmne som varit pÄ agendan i den offentliga debatten de senaste Ären. För ett par Är sedan genomfördes ett större kompetensutvecklingsprojekt för de anstÀllda inom verksamhetsomrÄdet omsorg om funktionshindrade i Stockholms stad. Följande studie tog sin utgÄngspunkt ur nÀmnda projekt och syftade till att undersöka vad som motiverade vÄrdare inom omsorgen om funktionshindrade att ta del av kompetensutveckling alternativt vÀlja att avstÄ. Sex personer intervjuades för studien och materialet genomgick en tematisk analys. Resultatet visade att de frÀmsta motiven till att ta del av kompetensutveckling var det personliga intresset samt att utöka sina kunskaper i yrket för att kunna utföra ett bÀttre arbete.
Socialt hÄllbar stadsplanering : Kommunal stadsplanering i samspel med digitala verktyg för rörelse och kommunikation
Med hÄllbar stadsplanering menas en planering som vÀrnar om framtiden ochkommande generationer. Inom detta omrÄde berörs sÄvÀl tekniska som fysiskaaspekter inom samhÀllet. Rapporten fokuserar pÄ hÄllbar stadsplanering i form avkommunikation, rörelse och integration vid utformning och planering avstadsdelar, samt det faktum att det finns digitala verktyg som inte utnyttjasregelbundet i det dagliga arbetet.I samspel med BorÄs Stad har en analys gÀllande arbetsmetoder vid stadsplaneringgenomförts. Begreppen kommunikation, rörelse och integration diskuteras ochanalyseras i relation till kommunens arbete. Syftet Àr att formulera och pröva enarbetsmodell som kan vara vÀgledande inom arbetet med hÄllbar stadsplanering.MÄlet Àr undersöka om det finns grund för introducering av digitala verktyg somstrategi i kommunens stadsplanering.FrÄgestÀllningarna berör kvalitetsbegreppen kommunikation, rörelse ochintegration samt hur dessa tillÀmpas vid daglig kommunal stadsplanering.
Ulvsunda Silo : Omformning av Pripps bryggeri till bostÀder
I ett nedlagt bryggeri har tva? silobyggnader omvandlats till bosta?der. Som alternativ till nybyggnation underso?ker projektet omprogrammering av befintliga byggnader.Silobygnnaderna a?r en del av det nedlagda Prippsbryggeriet i Ulvsunda Industriomra?de och sta?r tomma. Deras Storlek ock sa?regenhet go?r dem till landma?rken i omra?det.
Blod, svett och kommunikation : En studie av Friskis&Svettis Karlstad
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om fysisk planering kan samverka eller kombineras med destinationsutveckling genom en fallstudie av Stockholms stad för att skapa attraktiva destinationer i stadens ytterstadomrÄden.Undersökningen omfattar en fallstudie av Stockholms fysiska planering och destinationsutveckling. Studien bestÄr av tidigare studier om urban turism i en litteraturstudie. Offentliga strategidokument har ocksÄ analyserats. Intervjuer med fysiska planerare och destinationsplanerare har genomförts. Vidare har resultatet av intervjuerna analyserades tematiskt, en metod som valts för dess anvÀndbarhet för att fÄ en djupare förstÄelse av en företeelse i samhÀllet.Resultaten visar att det finns utmaningar, möjligheter för planerare att samarbeta och skapa ett nytÀnkande om hur deras planering omrÄden kan samverka.
Ett stort evenemang - En liten stad : Synen pÄ VÀtternrundan genom fem representanter
VĂ€tternrundan is an annual sporting event that takes place in the Swedish town Motala since 1966. It is one of the world largest recreational bicycle rides and attracts over 20Â 000 participants each year. This study focuses on event effects and how an event can be of value within the principles of place marketing. Within this study five representatives were interviewed with semi-structured interviews.The results show that the representatives describe VĂ€tternrundan as a positive event which mostly generates positive effects for the city itself and for the people living and working there. The effects consist of the events ability to create awareness of the place, the possibility to extend the tourism season and several social effects like solidarity and interaction.The result also shows that VĂ€tternrundan is a well-known brand and because of this it can be used as an advantage in place marketing.
Göteborg, den levande mötesstaden ? En studie om evenemang som attraktionskraft till en destination
Destinationsmarknadsföring Àr en komplex marknadsföringsform dÄ turistprodukten Àr sammansatt av upplevelser och hÀndelser av en plats dÀr produkten produceras och konsumeras samtidigt. För marknadsförare av turistdestinationer Àr det betydelsefullt att förstÀrka och förÀndra en destinations image och att vara uppmÀrksamma pÄ en destinations behov för att vara attraktiv bÄde lokalt som globalt. Destinationer stÄr idag för ökade ekonomiska, sociala och miljömÀssiga utmaningar som destinationen mÄste ta till vara pÄ för att överleva och sÀtta sitt namn pÄ kartan. Syftet med studien Àr att belysa och fÄ fram hur de tre organisationerna Svenska MÀssan, Göteborg & Co samt Got Event arbetar med sin destinationsmarknadsföring för att attrahera turister ur ett evenemangsperspektiv. Studien har Àven till syfte att belysa om evenemang bidrar till att stÀrka stadens image och varumÀrke dÄ dessa tvÄ begrepp har en central roll i uppsatsen.
OS & ?LEGACY? : En ÄtgÀrd frÄn IOC för att hÄlla elden vid liv?
Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur en stad som anordnar OS hanterar stadsutveckling. PÄ senare tid har den Internationella Olympiska Kommittén (IOC) haft en hÄllning dÀr de uppmuntrar kandidatstÀder att planera för det olympiska arv som spelen medför. Det finns historiska exempel som visar att OS tidigare medfört en rad ohÄllbara arv, dÀribland underutnyttjad infrastruktur som blivit en dyr börda för skattebetalare att underhÄlla.Detta arbete gÄr in djupgÄende pÄ Londons vÀrdskap av OS Är 2012. Vad som gör London extra intressant att undersöka Àr att staden nÀmligen var den första vÀrdstad som kunde planera för den IOC:s vision om ?legacy? fullt ut.
Tecken i förskolan : kan det vara ett hjÀlpmedel för barns sprÄkutveckling?
Kommunikation Àr en viktig del i förskolan bÄde för barnen och pedagogerna. Alla förmedlar nÄgonting Àven om det inte uttrycks verbalt. Ett icke verbalt kommunikationssÀtt kan vara att anvÀnda gester eller gestikulerande tecken. Att anvÀnda tecken börjar bli vanligare i förskolan verksamhet. Syftet med denna studie Àr att se vid vilka situationer arbetslaget vÀljer att anvÀnda gestikulerande tecken och varför samt om de ser att gestikulerande tecken gynnar barnens verbala sprÄkutveckling och pÄ vilket sÀtt.
Umebors Äsikter rörande grönomrÄden
GrönomrÄden kan bidra med en mÀngd nyttor till en stad som till exempel att reglera lokalklimatet, sÀkerstÀlla vattenresurser och sÄ vidare. GrönomrÄden gynnar ocksÄ mÀnniskors hÀlsa bÄde genom att verka mentalt ÄterhÀmtande och underlÀtta och inspirera till fysisk aktivitet.
Analysen av vad Äsikterna kring grönomrÄden i UmeÄ stad var utgick ifrÄn en enkÀtundersökning pÄ nÀtet som dels publicerades pÄ UmeÄ kommuns hemsida och dessutom skickades ut med e-post till de föreningar som fanns registrerade hos kommunen samt de verksamma pÄ SLU i UmeÄ. Datainsamlingen avbröts nÀr antalet svarande uppgÄtt till 1000 stycken. Svaren kom frÄn ett brett urval av befolkningen, och personer med olika Äldrar, kön, uppvÀxtmiljöer med mera fanns representerade.
Den svenska arbetsmarknaden och ungdomar med invandrarbakgrund : En kvalitativ studie om möjligheter och hinder
Uppsatsen tar upp möjligheter och perspektiv pÄ hinder som ungdomar med invandrarbakgrund erfar vid arbetssökning. Forskning visar att ungdomar med invandrarbakgrund diskrimineras i jÀmförelse med inrikesfödda ungdomar. Vi har djupintervjuat Ätta ungdomar, som har erfarenhet av att vara arbetssökande, i en stad i Mellansverige för att fÄ ökad kunskap och förstÄelse inom detta problemomrÄde. Teoretisk utgÄngspunkt var Bourdieus begrepp om ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt kapital, dÀrefter positionering i det sociala rummet och habitus. Kvalitativ metod anvÀndes med hermeneutik som angreppssÀtt.
Kanon och intermedialitet i samspel eller opposition? : En studie i hur sex gymnasielÀrare förhÄller sig till intermedialitet och kanon i undervisningen av litteraturhistoria
Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasielÀrare förhÄller sig till och vÀrderar kanon och intermedialitet, samt hur de implementerar dessa begrepp i undervisningen av litteraturhistoria. Bakgrunden till vÄrt arbete behandlar frÀmst kanon- och intermedialitetsbegreppens historiska utveckling, forskningslÀget definierar sedan dessa utifrÄn ett forskningsperspektiv. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex stycken gymnasielÀrare i en medelstor, vÀstsvensk stad. Vi anvÀnder oss vidare av en hermeneutisk ansats för att redogöra för och analysera undersökningens utfall. Resultatet visar att det finns tydliga kopplingar mellan forskningsbakgrunden till vÄrt arbete och utfallet av undersökningen.
FrÄn icke-stad till stad? Fallstudie : Viksjö
Mitt syfte har varit att undersöka om och hur Viksjö genom förtÀtning kan utvecklas frÄn en modernistisk förort till att fungera och upplevas som stad. Mina utgÄngspunkter har varit idéerna om den tÀta staden, blandstaden, den traditionella staden och staden med mÀnniskan i fokus. Jag har utgÄtt ifrÄn Jane Jacobs och Jerker Söderlinds synsÀtt pÄ staden och Àven lyft fram kritiker vilket har lett fram till mitt planförslag. Enligt mitt planförslag och min diskussion sÄ gÄr det att tillföra element till Viksjö som gör att omrÄdet har potential att fungera och upplevas som en stad. Viksjö Àr en typisk 60-70-talsförort i Stockholmsregionen som bestÄr av mestadels villamattor och radhusomrÄden samt ett mindre centrum med ett antal flerbostadshus.
?BARNETS BĂSTA? OCH DEN ?GODA FAMILJEN? : - en lokalhistorisk studie av adoptioner i Ăstersund, 1925-1934
Avsikten med denna studie Ă€r att undersöka meningen bakom ?barnets bĂ€sta? i adoptionsĂ€renden under perioden 1925?1934 i Ăstersunds stad. Detta görs genom en arkivstudie av barnavĂ„rdsmannaakter och domslut kring adoptionsĂ€rendena. Adoptanterna framstĂ€lls genomgĂ„ende positivt och representerar den ?goda familjen?.
Service och bemötande
Grundtanken med examensarbetet har varit att genom kvalitativa intervjuer ta reda pÄ om ett betyg i service och bemötande Àr aktuellt och efterfrÄgat inom hotell- och restaurangbranschen och vad införandet av ett sÄdant betyg skulle tÀnkas fÄ för konsekvenser för eleven. Vidare belyses vikten av en god attityd i servicebranschen, en egenskap som vÀrderas vÀldigt högt och stÀlla detta i kontrast till skolan och hur lÀrare och handledare arbetar för att stimulera en positiv social utveckling hos eleven.
Jag valde att intervjua fyra yrkeslÀrare pÄ hotell och restaurangprogrammet i en större stad och tre APU-handledare pÄ tre skilda hotell i staden. Gemensamt för lÀrarna och APU-handledarna Àr gedigna branschkunskaper och aktivt arbete med elever/praktikanter i flera Är.
Undersökningen visar att lÀrare och APU-handledare Àr positivt instÀllda till ett betyg i service och bemötande, men reservationer finns angÄende vem som har behörighet att sÀtta betyget samt vem som ska fÄ ta del av betyget. Forskningen tyder pÄ att betyget i service och bemötande inte bör visas för APU-handledare före praktikperiodens start dÄ det kan skada elevens sjÀlvkÀnsla.
APU=arbetsplatsförlagd undervisning.
LÀttlÀsta nyhetstexter? : En jÀmförande analys av hur lÀttförstÄeliga texter frÄn tidningarna 8 SIDOR och Sesam kan anses vara ur ett andrasprÄksperspektiv.
Denna uppsats syfte Àr att undersöka vilken instÀllning och attityd ungdomar har till anvÀndandet av svordomar och det som klassificeras som ?fult sprÄk?. Den undersökningsmetod som anvÀndes var en enkÀtundersökning som delades ut till en gymnasieklass pÄ en central gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. Den grupp som efterstrÀvades skulle vara sÄ homogen och ha en sÄ jÀmn könsfördelning som möjligt. Det ordinarie antalet elever i klassen uppgick normalt till strax över trettio men vid tillfÀllet nÀrvarade endast 24 ? 8 flickor och 16 pojkar.Resultatet visar pÄ att ungdomarna anvÀnder sig ganska frekvent av svordomar men ocksÄ att de Àr medvetna om att det inte Àr nÄgot bra att göra, men anser samtidigt att det inte finns nÄgot som skulle vara fel med det.