Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur en organisation kan arbeta med sin rekryteringsprocess, sitt ledarskap och sin organisationskultur för att främja de fyra ledstjärnorna laganda, handlingskraft, sunt förnuft och kundfokus. Uppsatsen är genomförd på Gekås Ullared AB och inriktar sig på rekrytering, ledarskap och organisationskultur. Data samlades in genom intervjuer och enkäter. Totalt har tio intervjuer utförts samt en enkätundersökning med 142 deltagare. Resultatet i relation till tidigare forskning och teorier visade att utvecklingsmöjligheter finns inom de undersökta områdena, till exempel framtagning av en för Gekås gemensam kompetensmodell, utbildning i transformativt ledarskap samt fortsätta att utveckla en stödjande och öppen organisationskultur..

 Syftet med studien är att undersöka om placerade ungdomar får den information de har rätt till och om de upplever att de får sin röst hörd. Forskningen om barn och unga som är placerade i samhällsvård visar att ungdomarna upplever att de inte blir lyssnade på och att de inte känner sig delaktiga i de processer som rör dem. För att kunna besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer gjorts. Nio intervjuer har genomförts med ungdomar mellan 18-21 år som alla varit placerade på HVB-hem eller på institution. Resultaten visar att ungdomarna inte får den information de har rätt till vid en placering och att de inte upplever att deras handläggare är lätta att få tag på. .

Syftet med denna uppsats är att presentera lärares högläsning i klassrummet för elever i årskurs ett och två. Tidigare forksning inom ämnet läggs fram. Sedan följer en genomgång av dem metoder som använts för att samla in information, samt hur analys av insamlad data har genomförts. Metoderna som använts vid inslaming är intervjuer och observationer. Analys har genomförts utifrån sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att lärare använder högläsning för att skapa god arbetsmiljö, främja elevers läsförståelse samt motivera till läsning.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka några utvalda pedagogers föreställning hur musik och rytmik påverkar barns språkutveckling. Till syftet använde vi oss av följande frågor : Vilka föreställningar har pedagoger kring hur barns språkutveckling påverkas av musik och rytmik?  Vilken roll har pedagogerna? För att nå vårt syfte använde vi oss av kvalitativa intervjuer som gav möjlighet till en fördjupad intervju. I våra intervjuer gjorde våra informanter en djupare reflektion runt hur de egentligen använder musik och rytmik i sin verksamhet. Vårt resultat visar på vikten av att man som pedagog känner sig trygg med att använda musik som ett språkutvecklande verktyg..

Detta är ett examensarbete som tar upp elevers uppfattningar kring sin utbildning och sitt lärande samt om infärgning och ämnesintegrering kan ha en positiv inverkan i deras inlärning. Kvalitativa intervjuer med tredjeårselever ur tre olika program: samhälls-, barn- och fritids- och byggprogrammet, har utförts och är utgångspunkten för analysen utifrån följande slutsatser kan dras: Elever behöver för det första, variation i sin undervisning, där teori varvas med praktik och för det andra behöver de förståelse för att kunna skapa kunskap. Ett helhetsperspektiv på undervisning och utbildning kan möjliggöras genom programinfärgning och ämnesintegrering och eleverna visar intresse och motivation för sina valda programinriktningar och slutligen känner de sig redo för det som komma skall efter studiernas avslutande..

Syftet med vår studie är att undersöka hur unga invandrarkvinnor på gymnasiet upplever sin skolgång i Sverige. Vi som blivande gymnasielärare vill få en ökad kunskap om hur vi kan bemöta dessa elever på ett bra sätt och vilka faktorer som bör tas ställning till för att ge dessa unga kvinnor en likvärdig och rättvis utbildning. Vår undersökning bygger på intervjuer med elever från tre gymnasieskolor. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och har intervjuat sju elever. Resultatet i undersökningen visar att de unga kvinnorna har god relation med sina lärare, att de känner sig rättvist bedömda och att de känner att de har inflytande över sin utbildning.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares förhållningssätt till elevers sorg och hur de resonerar kring mötet med elever i sorg. Genom denna studie undersöks och besvaras frågor om hur lärarna definierar fenomenet sorg - både egen sorg och elevers sorg, hur de förhåller sig till elever i sorg samt hur resonerar läraren om mötet med elever i sorg. För att kunna besvara dessa frågeställningar genomförs tio intervjuer med lärare som arbetar från förskoleklass till årskurs 3. Dessa intervjuer har sammanställts och analyserats utifrån tidigare forskning samt studerats ur ett fenomenologiskt perspektiv.Resultatet visar att olika sorters erfarenheter av sorg både ifrån privatlivet, i rollen som lärare och från deras kunskaper påverkar hur lärarna se på fenomenet sorg. Men även hur lärare förhåller sig till elevers sorg och hur de resonerar kring mötet med elever i deras sorg.

Syftet är att göra en lokal undersökning i Gävle för att se vad de större kristna församlingarnas sociala arbete består av och vilka sociala insatser som görs i dessa församlingar. Jag vill även undersöka vad diakonin har för roll i dagens samhälle.Min metod är att genom intervjuer få vetskap om vad det försiggår för socialt arbete i kristna församlingar i Gävle. Jag har gjort en fallstudie där jag har utfört intervjuer med representanter för de större församlingarna. Uppsatsen har en kvalitativ deskriptiv ansats. Mitt källmaterial är de intervjuer jag utfört där frågorna medvetet är öppna för att få ett samtal.

Vårt syfte med den här studien är att ta reda på hur pedagogerna på en förskola hanterar konflikter mellan barn i både ute- och innemiljö. Intresset för ämnet konflikthantering började när vi under vår verksamhetsförlagda tid (VFT) har uppmärksammat att konflikter förekommer dagligen barn emellan. Frågor som har uppkommit är bland annat: Hur hanterar pedagoger konflikter? Löser barnen sina konflikter själva eller löser pedagogerna det åt dem? Till vår undersökning har vi använt oss av olika kvalitativa forskningsmetoder, observationer och intervjuer. Intervjuer och observationer utförs på en förskola i Malmö kommun för att få en djupare syn på hur pedagoger hanterar barnens konflikter.

Syftet med denna studie är att undersöka synen hos pedagoger om bildskapandets möjligheter att utveckla språket för elever inom särskolan. Vi har valt att rikta vår forskning till pedagoger i särskolan eftersom vi tror att de pedagoger som arbetar med funktionshindrade, har för vana att hitta olika slags lösningar jämfört med vad som annars är brukligt inom grundskolan. I vår undersökning har vi använt oss av en enkät som genom email skickades ut till pedagoger som arbetar inom särskolans i en kommun i norra Sverige. Eftersom vi fick in endast ett svar på enkäten, valde vi att använda oss av personliga intervjuer istället. Resultatet grundar sig på fem intervjuer med pedagoger som arbetar inom tre olika enheter.

Vår studie handlar om läs- och skrivsvårigheter och dyslexi i grundskolan och hur man som lärare upptäcker och arbetar med de elever som har svårigheter, vilket också har varit vårt syfte genom arbetets gång. Det finns ett intresse för dessa elever med läs- och skrivsvårigheter eftersom det för dem innebär en stor problematik att dagligen handskas med detta ? både i vardagliga situationer och i skolan. Eftersom dyslexi och läs- och skrivsvårigheter är ett vanligt förekommande problem anser vi att vi, som blivande lärare behöver mer kunskap kring ämnet då vi med all säkerhet kommer att träffa på elever med dessa svårigheter, och när det händer vill vi kunna möta dessa elever med svårigheter på bästa möjliga vis. Vi har valt att bygga vår empiri på intervjuer med grundskolelärare, specialpedagog och speciallärare, där några intervjuer varit öga mot öga och en del via mail..

Denna uppsats syftar till att undersöka hur nyblivna föräldrar i Sverigeargumenterar för att antingen döpa eller inte döpa sitt eller sina barn. Studienbaseras på semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer fokuserar påföräldrarnas huvudargument. Intervjuerna har sedan kodats och kategoriseratsför att finna likheter och mönster. Föräldrarna som valde att döpa sina barnvar mer flexibla i sin syn på dopet som religiös handling och fokuserar iställetpå religion.

Syfte: Uppsatsens syfte är att studera räntebeläggning på periodiseringsfond genom att se hur svensk regleringspolitik inom redovisning har utvecklats och vad ränte¬beläggningen på periodiseringsfonder får för konsekvenser för företag. Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna valt att genomföra en kvalitativ undersökning. Uppsatsens ansats har varit deskriptiv. Uppsatsens primär¬data består av 10 intervjuer med revisorer. Författarna har inspirerats av Sten Jönssons urvalsprocedur i boken Eliten och normerna, då vi försökt finna en redovisningselit.

Syftet med denna undersökning var att studera vilken betydelse pedagogiskt drama har för elevers utveckling och lärande i skolan. Undersökningen har sin grund i tidigare forskning såsom artiklar och litteratur.Uppsatsskribenten valde att använda sig av ostrukturerade intervjuer som metod för att studera detta, då möjligheten att ställa följdfrågor fanns. Dessa intervjuer har sedan sammanställts och analyserats med fokusområdet som grund, betydelsen av drama för barns utveckling och lärande.Resultatet visar att eleverna genom att arbeta med pedagogiskt drama som metod kan utveckla sin självmedvetenhet och därmed sin kommunikation och relation med andra. Pedagogiskt drama utvecklar eleverna i samspel med varandra. Utifrån intervjuer visar resultatet att drama gör barnen aktiva, de får leva ut och använda kroppens olika sinnen som en del i inlärningen av ny kunskap.Pedagogerna anser att drama skapar möjligheten att utveckla elever enskilt och i grupp och att användandet av drama kan hjälpa till att skapa trygghet och mod.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur pedagoger och föräldrar upplever att föräldrasamverkan fungerar på förskolor och i skolans tidigare år. Vi har genom kvalitativa intervjuer fått fram att föräldrar och pedagoger anser att föräldrasamverkan fungerar relativt bra i både förskola och skola. Föräldrarna menar att det är viktigt med ett öppet klimat och att de kan känna förtroende för pedagogerna. De vill ha en inblick i sina barns vardag och känna att de kan vara med att påverka. Även pedagogerna tycker att det är betydelsefullt att ha en bra relation till föräldrarna.