Syftet med arbetet var att göra ett koncept av en robotcell som kunden skulle presentera för den Europeiska koncernen. Med konceptet som grund skulle koncernen ta ett beslut om de ville investera i en robotcell för att kunna utöka sin produktflora. Ett krav för att tillverka robotcellen var att göra den så flexibel som möjligt eftersom kunden ville producera olika varianter av samma produkt. En simulering i robotstudio blev en grund för en film som visade hur materialet tillverkades i robotcellen och även vilka materialprocesser som ingick vid förädlingen av materialet.Varje koncept började med en ritning i sketch för få en enkel överblick av hur layouten kunde se ut. Därefter bestämdes det om layouten var realistisk och om det skulle bli någon 3D modell av layouten.

Med hänvisning till hur fine dining restauranger i Sverige idag läggs ned alternativt byter koncept föreföll det relevant att undersöka vilka betydelsefulla faktorer som avgör huruvida ett fine dining koncept blir konkurrenskraftigt. Med hänvisning till detta formulerades syftet att identifiera betydelsefulla faktorer som bidrar till ett konkurrenskraftigt fine dining koncept. Med kvalitativ ansats och ett induktivt förhållningssätt har vi undersökt detta problem med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien har under hela processen utgått från FAMMs fem aspekter, rummet, mötet, produkten, atmosfären samt styrsystemet och modellen har använts för att analysera insamlad empiri samt strukturera resultatet. Studien har påvisat flertalet faktorer som bidrar till ett konkurrenskraftigt fine dining koncept.

Det har blivit allt dyrare att bygga i Sverige, den svenska byggnadsindustrin har halkat efter övrig producerande industri och byggföretagen måste börja tänka i nya banor om de ska klara de nya utmaningarna. Lean-tänkande har länge nyttjats inom den tillverkande industrin och byggföretag har på senare år börjat snegla på dessa koncept i syfte att öka sin produktivitet. Problemet är att byggindustrin inte har homogena produktionsmiljöer och därmed inte kan använda samma lean-koncept som exempelvis bilindustrin. Därför har ett nytt koncept som kallas Lean construction utvecklats som bygger på ett antal principer från traditionella produktionssynsätt (Koskela, 2000). Konceptet är relativt nytt och forskningen inom området har främst fokuserat på lösningar på specifika problem istället för att skapa förståelse för konceptets helhet.

Mälarvillan är ett företag arbetandes inom småhusbranschen. Företagets huvudkontor är beläget i centrala Västerås.Mälarvillan ska bygga ett nytt bostadsområde, de vill designa detta område på ett unikt sätt som idag inte existerar i Västerås. Problemet är att Mälarvillan inte vet hur detta område ska särskilja sig från de idag existerande bostadsområdena.Målet med arbetet har varit att hjälpa företaget Mälarvillan med att skapa ett koncept för det framtida området. Det är ett unikt område som Mälarvillan tänker bygga och studenterna fick till uppgift att ta reda på om det fanns intresse i Västerås för det nya projektet. I den undersökning som gjordes undersöktes också vilka attribut som ansågs vara viktiga i det nya området.Syftet med arbetet var att tillsammans med Mälarvillan skapa ett koncept för det framtida området som Mälarvillan planerar att bygga samt att redogöra för hur en sådan konceptutvecklingsprocess kan se ut.För att få fram ett trovärdigt och användbart koncept gjordes en research med hjälp av relevant litteratur, fokusgruppsundersökning och en enkätundersökning.

Denna rapport innefattar skapandeprocessen för en spelkaraktär. Vilka metoder som används i dagens industri och vilka verktyg som artisterna använder för att en 3dkaraktär till next-gen spel. Den undersöker även vilka slags tekniker som används för att skapa en personlighet och ett utseende som gör karaktären minnesvärd. Vilka metoder som kan användas för att skapa en viss känsla hos karaktärer. Rapporten går också igenom en av alla de olika vägarna man kan ta för att skapa en karaktär från koncept till färdig spelkaraktär.

I denna rapport redovisas ett examensarbete för högskoleingenjörer inom produktutveckling med inriktning industriell design. Arbetet är utfört på företaget Mase Brush AB i Eskilstuna och innefattar produktutveckling av ett kassettborstsystem. Kassettborstsystemet används till att sopa bort snö från flygbanor samt för att ta bort eventuella gummirester och smuts under sommaren.  Problemet studenterna fick baserades på en hypotes som skulle bevisas. Därefter har studenterna utvecklat ett koncept som löser problemet. Hypotesen innefattar teorier om en så kallad fläkteffekt som gör att ett luftdrag skapas som drar med sig snö till fel sida av systemet. Detta gör att flygbanorna inte blir helt fria från snö. Studenterna har bevisat hypotesen med hjälp utav enklare datasimuleringar samt tillverkat en prototyp som tester utförts på.

Processen vid framtagandet av en ny produkt kallas New product development (NPD). Denna process innehåller 6 steg som ska hjälpa företaget vid utvecklingen av en ny produkt. Det andra steget i denna process är konceptutveckling. Utvecklingen av ett koncept är en lång process som innehåller 7 steg som ska hjälpa företaget utveckla koncept till olika produkter. Processen sträcker sig från upptäckt av marknadsmöjlighet till projektplanering.

Mitt ma?l har varit att skapa ett koncept fo?r en modulsoffa fo?r offentlig miljo? som i sa? stor utstra?ckning som mo?jligt a?r ekologiskt ha?llbar. Jag har samarbetat med mo?belproducenten Lammhults mo?bel AB. Utifra?n min egen ide? om vad som utma?rker en ekologiskt ha?llbar mo?bel har jag lyssnat in mig pa? producentens o?nskema?l och da?refter fo?rdjupat mig i kravspecifikationen genom att underso?ka olika materialalternativ, funktion och form.

Volvo Aeros flygmotortillverkning i Trollhättan har infört ett antal nya detaljvarianter i produktionen. Detta har medfört att den robotcell som är avsedd att utföra en avgradningsoperation är i behov av uppdatering av både hårdvara och mjukvara. Denna rapport följer framtagningen av fixturkoncept som möjliggör att robotcellen kan användas även till de nya detaljerna. De förslag som arbetats fram sträcker sig från enklast möjliga till mer avancerade och nytänkande funktioner. Samtliga funktioner och koncept har genomgått gallringar i ett flertal steg.

I projektet, som är ett examensarbete från programmet högskoleingenjör i teknisk design vid Luleå tekniska universitet, har ett koncept på en delvis förarlös bil tagits fram. Arbetet har utförts mot instutitionen för arbetsvetenskap och har givit värdefull erfarenheter inför fortsatta studier vid Umeå Institute of Design. Resultatet är en lyxig fyradörrars kupé med tänkt lansering omkring år 2020. Bilen sköter till största delen av tiden körningen på egen hand men tillåter även manuell körning på ett nytt och revolutionerande sätt. Fordonet är även en social mötesplats där passagerarna får uppleva en ny dimension av att resa med bil..

   Jag har i mitt examensarbete arbetat för sko- och lifestyleföretaget  Sneakersnstuff somhar sina butiker i Stockholm och Malmö. Arbetet har inneburit att formge enkonceptbutik i en liten husvagn med hjälp av informationsdesign.Rapporten beskriver hur jag gått till väga, vilka teorier och metoder jag använt migav för att sedan kunna få fram en formgivning som uppfyller syftet, vilket är att medinformationsdesignens verktyg formge en husvagn som förmedlar  Sneakersnstuff´skoncept.För att komma fram till mina resultat har jag använt mig av litteratur som forskat iinformationsdesign samt litteratur om koncept, och hur man skapar rätt atmosfär i enbutik med layout, färg och ljus.  .

Hybrid betyder korsningsform. Jag vill i mitt examnesarbete korsa och förena de områden som intresserar mig mest yrkesmässigt: scenografi, utställningsdesign och uttrycksfull inredningsarkitektur. Jag har undersökt hur man kan tänka kring scenrummet och utställningsrummet och utvecklat ett rumsligt gestaltningskoncept utifrån de behov som finns i verksamheten på det nystartade Fisksätra Museum, i Nacka utanför Stockholm.Det rumsliga koncept jag tagit fram är föränderligt för att kunna fungera i olika typer av sammanhang ? för utställningar, scenlösningar och workshops. Väggar ska gå att flytta, spännande rumsligheter ska kunna skapas.

I föreliggande studie undersöks om olika delar av barnets bästa nämns och/eller beaktas i 24 domar från migrationsdomstolarna. Vidare undersöks på vilket sätt barnets bästa har beaktas i dessa domar, vilka är från augusti 2006 ? januari 2007 och behandlar barnfamiljer och uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. För att skapa en förståelse av hur principen om barnets bästa kan tolkas används Johanna Schiratzkis teori om barnets bästa som ett öppet koncept samt även FN:s barnkonvention och den svenska utlänningslagen. Undersökningen visar att migrationsdomstolarna i större utsträckning nämner än beaktar barnets bästa.

Det råder delade meningar om konsekvenserna av att arbeta i öppnakontorslandskap. Kommunikation och en bra laganda anses vara ettgrundläggande element i framgångsrika organisationer. Då användandet avöppna kontorslandskap ökat finns ett behov av forskning inom området.Syftet är att utifrån ett arbetspsykologiskt perspektiv undersökamedarbetarnas upplevelse av kontorslandskap med fokus på den verbalakommunikationen och lagandan mellan medarbetarna, detta genom åttadeltagare i Downs & Hazens (1977) Communication SatisfactionQuestionnaire samt semistrukturerade intervjuer. Respondenterna uppleveren öppen och positiv verbal kommunikation dock upplevs den även som ettstörningsmoment. Lagandan upplevs som stark och främjande av denindividuella och organisatoriska prestationen.

Det har blivit allt dyrare att bygga i Sverige, den svenska byggnadsindustrin har halkat efter övrig producerande industri och byggföretagen måste börja tänka i nya banor om de ska klara de nya utmaningarna. Lean-tänkande har länge nyttjats inom den tillverkande industrin och byggföretag har på senare år börjat snegla på dessa koncept i syfte att öka sin produktivitet. Problemet är att byggindustrin inte har homogena produktionsmiljöer och därmed inte kan använda samma lean-koncept som exempelvis bilindustrin. Därför har ett nytt koncept som kallas Lean construction utvecklats som bygger på ett antal principer från traditionella produktionssynsätt (Koskela, 2000). Konceptet är relativt nytt och forskningen inom området har främst fokuserat på lösningar på specifika problem istället för att skapa förståelse för konceptets helhet.