Kultur är något som utvecklas över tid och skapas av värderingar, tro och normer. Den inverkar på en individs uppfattningar, attityder och livsval. Då en människa blir patient kommer kulturen utöva inflytande på dess beteende och tankar, vilket sjuksköterskor måste ha kunskap om och respekt för. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser, erfarenheter ochattityder i samband med att de vårdar patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Metoden var en litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys där elva vetenskapliga artiklar analyserades.

Den här uppsatsen handlar om mobbning på gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att studera vilka faktorer som kan leda till mobbning för att förstå hur man kan förebygga mobbning. Vidare undersöks rektors, studie- och yrkesvägledares och lärares föreställningar om mobbning, faktorer som leder till mobbning och hur de arbetar för att förebygga mobbning. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med rektorer, studie- och yrkesvägledare och lärare på två gymnasieskolor i Stockholmsområdet. Resultatet av undersökningen visar sammanfattningsvis att det förekommer mobbning på gymnasiet, som exempelvis tyst mobbning.

Bakgrund: Enligt WHO är kvinnomisshandel en lika vanlig orsak till död och invalidisering bland kvinnor i fertil ålder som cancer, och en lika stor orsak till ohälsa som trafikolyckor och malaria tillsammans. Trots ökad uppmärksamhet och kännedom av kvinnomisshandel så identifierar sällan sjukvårdspersonal kvinnor som drabbats, även om de har ett ansvar för att upptäcka och identifiera våldet och att lyssna på, stödja och motivera dessa kvinnor. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa vad sjukvårdspersonal bör tänka på i bemötandet med en kvinna som blivit misshandlad. Metod: Intervjuer har utförts med personal från en Kvinnojour i södra Sverige. Intervjumaterialet har det sedan gjorts en innehållsanalys på.

Organisationer i dagens samhälle måste ständigt utvecklas för att kunna vara konkurrenskraftiga och i takt med strävandet efter effektivitet har det skapats ett större fokus på medarbetarnas välmående. I samspelet inom en organisation så skapas det en kultur med normer och värderingar som styr strukturer och processer och i denna kultur blir organisationens syn på medarbetarna tydlig. Vårt syfte var att undersöka hur en organisation hanterar mångfald och hur det uppfattas av medarbetarna samt hur den befintliga kulturen påverkar medarbetarnas attityder till förändringar. Vi har undersökt hur medarbetarna inom organisationen ser på mångfald och vad de har för uppfattningar kring en ökad mångfald på arbetsplatsen och för att få svar på detta har vi gjort en kvalitativ undersökning med intervjuer. Vi har använt oss av teorier som berör medarbetarskap, organisationer, organisationskulturer, förändringsprocesser och maktstrukturer för att kunna tolka vårt resultat.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka två förskollärares tankar angående verbal språkutveckling och hur dessa visade sig i verksamheten. Vi ville ta reda på vad pedagogerna hade för tankar som de använde sig av i det språkutvecklande arbetet på avdelningen och huruvida de rent praktiskt använde sig av dessa tankar i verksamheten I vår undersökning använde vi oss av kvalitativ intervju och öppen observation. Vi intervjuade och observerade två pedagoger på en avdelning på en privatägd förskola i en stor stad i södra Sverige där alla barnen på avdelningen hade svenska som modersmål. Vi använde oss av kvalitativ intervju för att få så uttömmande svar som möjligt och minska riken att missa intressant stoff. Öppen observation valde vi för att på ett naturligt sätt kunna följa pedagogernas språkutvecklande arbete samt för att se hur deras tankar införlivades i den praktiska verksamheten. De slutsatser vi har dragit är att det verbala språkutvecklande arbetet på avdelningen präglades av ett medvetet förhållningsätt till det språkutvecklande arbetet av båda pedagogerna.

Syftet med studien är att från de yrkesverksammas perspektiv beskriva det som kan utmärka yrkesroll och yrkesidentitet på en ekumenisk arbetsplats. Jag har valt att empiriskt söka svar på dessa frågor och har intervjuat tre arbetslag. De tre arbetsplatser som jag besökt är Sjukhuskyrkan och Universitetskyrkan samt ett arbetslag för den andliga vården på häkte.Jag har valt att göra fokusintervjuer med en intervjustil där ämnet introduceras på ett sätt som öppnar för deltagarna att ge uttryck åt personliga åsikter och upplevelser. Svaren har analyserats med hjälp av en rollteoretisk modell. Enligt den rollteoretiska modell jag utgått från formas yrkesroll i växelspel med sammanhanget, det formella regelverket, de egna förväntningarna, samspelet med andra i arbetslaget och brukarnas förväntningar.

SammanfattningBakgrund: Den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor är bröstcancer och behandlingen innebär stora fysiska och psykiska förändringar. Begreppet cancer är för många kopplat till lidande och död.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur sjuksköterskor kan ge stöd till kvinnor som genomgått behandling efter att ha drabbats av bröstcancer.Metod: En litteraturstudie i beskrivande design utifrån sju artiklar. Manifest innehållsanalys användes och fem kategorier skapades; informativt stöd, emotionellt stöd, fysiskt stöd, socialt stöd och relation mellan sjuksköterska och patient.Resultat: Informativt stöd var en viktig del i sjuksköterskans arbete och skulle vara individuellt anpassat för kvinnan. Exempel på emotionellt stöd kunde vara ett vänligt möte och att rädslor samt frågor togs allvar. Behovet av fysiskt stöd bestod bland annat av smärtlindring och symtomkontroll.

 Syftet med denna uppsats var att undersöka handläggares berättelser och upplevelser av hot och våld från klienter. Vi ville även veta hur de hanterade hot och våld från klienter och om hot och våld påverkade dem och i så fall på vilket sätt. Det är en kvalitativ studie där data har samlats in genom intervjuer med tolv handläggare från socialförvaltningen. I analysen använde vi oss av det teoretiska perspektivet om professioner. Hot och våld mot handläggare är ett aktuellt ämne som uppmärksammats i media. Det framkom i vår studie att det förekom hot och våld från klienter men att det inte var vanligt förekommande. Hot och våld uppstod bl.a.

Bakgrund: Varje år drabbas 30 000 personer av stroke i Sverige. En stroke kan orsaka bestående skada på hjärnvävnaden. Sjukdomen är en vanlig orsak till funktionsnedsättning och står för flest vårddagar på svenska sjukhus. Rehabilitering syftar till att återställa förlorad funktion och ska bygga på respekt och värdighet för individen. Syfte: Syftet var att belysa hur personer som har drabbats av stroke erfar sin livssituation.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier genomfördes. Dataanalysen gjordes utifrån kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).Resultat: Tre kategorier framkom: upplevelse av en förändrad kropp, möta världen med nya förutsättningar och omgivningens betydelse för att känna välbefinnande.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva effektiva undervisningsformer samt sjuksköterskornas funktion i patientundervisningen för att främja egenvården för patienter med diabetes. Metoden var att söka artiklar systematiskt i databaserna Elin D@larna, PubMed och Cinahl. Totalt användes sjutton artiklar till resultatdelen. Resultatet visar att empowermentutbild¬ning främjar patienternas egenvård på ett positivt sätt eftersom patienterna får möjlighet att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Andra effektiva undervisningsformer är strukturerad gruppundervisning, individanpassad undervisning via sms, individuell undervisning med ett intensivt utbildningsprogram i öppenvården, diabetes outpatient intensive mana¬gement programme, där även telefonundervisning används.

Hälsosamtal med elever i skolan är ett arbetssätt för att främja barns hälsa. Studiens syfte är att beskriva förutsättningar för ett bra hälsosamtal utifrån ungdomars perspektiv. 16 individuella intervjuer med ungdomar på högstadiet och gymnasiet genomförda inom ramen för ett större forskningsprojekt har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar hur ett elevcentrerat, tryggt och strukturerat hälsosamtal skapar förutsättningar för lärande, reflektion, motivation, relation och delaktighet. Ungdomarna uttrycker önskemål om ett elevcentrerat hälsosamtal, anpassat efter deras individuella behov och önskemål.

Fördomar förekommer i hela samhället och det är viktigt att vårdaren reflekterar över sina fördomar gentemot den blodsmittade patienten för att inte orsaka ett vårdlidande. Bemötandet bör ske utan påverkan av fördomar för att möjliggöra en god vårdrelation och att vården sker på lika villkor. Syftet med arbetet är att belysa hur den blodsmittande patienten upplever vårdarens fördomar, för att möjliggöra en ökad förståelse hos vårdaren. Studien har utförts som en litteraturstudie där kvalitativa artiklar granskats och sammanställts till ett resultat. Det som framkom i resultatet är att den blodsmittade patienten upplever att de bemöts av fördomar från vårdaren. De upplever att vårdaren ser dem som smittfarliga, vilket kan bero på vårdarens rädslor och okunskap om blodsmittan.

Bakgrund: Hiv, humant immunbristvirus, har en särställning i samhället när det gäller tabubelagda sjukdomar. Fortfarande finns det mycket okunskap om hiv, detta kan yttra sig som att samhället, på grund av okunskap, ställer personer med hiv utanför gemenskapen. Genom att ställas utanför gemenskapen kan personer med hiv uppleva känslor av skam inför sig själv och sin sjukdom. Syfte: Syftet med studien var att belysa livsvärlden för personer med hiv. Metod: En litteraturstudie av två självbiografiska böcker som analyserades med kvalitativ metod.

I Sverige drabbas cirka 100 000 patienter varje år av en vårdskada. En vårdskada innebär ett onödigt lidande för patienten då händelsen kunde ha undvikits om adekvata förebyggande åtgärder hade satts in. En vanligt förkommande vårdskada är en vårdrelaterad infektion. Att skadas av hälso- sjukvården innebär att ett vårdlidande uppstår. Många patienter lider i onödan då vårdarna inte har tillräcklig kunskap om problemet för att kunna möta patienterna i den uppkomna situationen.Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att drabbas av en vårdskada.

Avsikten med denna studie var att belysa hur funktionshindrade barn uppfattas av andra barn. Jag intervjuade tio barn i år 4, från två olika skolor. I den ena skolan går flera funktionshindrade elever. Jag valde att samtala med barnen utifrån 6 bilder föreställande andra barn - 4 med olika funktionshinder och 2 utan synbara funktionshinder. De slutsatser jag tycker mig kan dra utifrån det material jag har, var att alla tio respondenter hade en relativt enhetlig uppfattning om hur funktionshindrade barn tänker och känner.