Sammanfattning Analys Marieholm ligger i ett storskaligt landskap i Göta älvs dalgång endast 3km nordöst från Göteborgs centrum. Denna lokalisering sågs som ocentral när området exploaterades i början av 1900-talet. Sedan dess har Göteborg vuxit och Marieholms läge anses nu mer centralt. Den industriella användningen har format området vilket får en rad konsekvenser. Kommunikationerna domineras av bil och tågtrafik med motorvägen mot Karlstad som det dominerande inslaget.

I samband med den yrkesrelaterade praktik hos stadsträdgårdsmästare Sif Eklund i Karlskoga kommun blev jag intresserad av att fördjupa mig i de faktorer som styr en stadsträdgårdsmästares arbete. Det handlar såväl om deras övergripande uppdrag som om deras personliga drivkrafter och visioner för utveckling och förvaltning av den gröna miljön. Syftet med studien är att studera stadsträdgårdsmästarens roll i utvecklingen av en kommuns miljö och se om det är möjligt att belysa huruvida det kan vara en betydande faktor för en stad att ha en utpekad kompetens med egna drivkrafter och visioner. I syftet ingår att studera om kommunerna är klara över vad de själva vill med utveck-lingen av den gröna miljön och huruvida de är tydliga i sitt uppdrag till stads-trädgårdsmästaren samt att studera hur stadsträdgårdsmästarna arbetar för att driva sina egna visioner och förslag till utveckling. Uppsatsens huvudsakliga metod är djupintervjuer med tre stadsträdgårdsmästare i Örebro län, närmare bestämt i Karlskoga, Kumla och Örebro samt med de ansvariga för grön-frågorna i Askersund, där man inte har en utpekad funktion motsvarande stadsträdgårdsmästare.

Burträsk ligger vackert i landskapet cirka 40 kilometer sydväst om Skellefteå med omkring 1600 invånare. Ortens centrum har förändrats med tiden och en del butikslokaler står idag tomma. Ett antagande är att antalet butiker inte kommer att öka till den nivå det en gång har varit. Omställningen som skett i centrum har försvagat en tydlig mötesplats för invånare och besökare. Kamvägen som går genom centrum fungerar som genomfartsled i samhället vilket präglar trafiksituationen med tung trafik.

Tomarps Kungsgård är belägen nordost om Kvidinge, mellan Åstorp och Klippan i Skåne. Examensarbetet är ett resultat av samarbete mellan Statens Fastighetsverk (SFV), brukarna vid Tomarp och Kompetensområde 6, Landskapsarkitektur, planering, design och kulturarv, vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Alnarp och är skrivet på D-nivå. Ämnet för examensarbetet är trädgårdshistoria, vilken beskrivs under perioden 1614-1658. Under denna period ägde riksrådet Owe Giedde (1594?1660) Tomarp och Skåne var danskt. Målet med examensarbetet sammanfaller med besvarandet av två frågeställningar: vad användes trädgården vid Tomarp till under 1600-talets mitt och andra hälft och vilket växtmaterial kan ha använts i trädgården.

The modern silvicultural practices of today, with cutting by compartments, have led to a large benefit for the moose population through the cleared areas which produces large amount of fodder. This new landscape can produce and feed a large moose population. But it will cause a conflict effect towards the landowners; the conflict consists of browsing mainly in the young pine forest. The result from browsing and damage will be sparse stands with reduced growth and technical damage like leader shoot browsing, stem breaking and damage of the bark. Technical damage can kill the tree or damage it so hard that it would not work as future saw timber.

Hur påverkas stadslandskapet av kommersiella drivkrafteroch aktörer? På vilket sätt påverkar invånarnastaden genom sina konsumtionsmönster? Och hurpåverkas det mänskliga vardagslivet i staden i sin turav de kommersiella fysiska miljöerna? Är plats ochkonsumtionsvanor de starkaste identitetsmarkörerna förmänniskor idag och på vilket sätt manifesteras och upprätthålls detta i stadsmiljön? Vilken typ av stadslandskap kan komma att behövas, eller bildas, i en framtid som kräver en mer resurssnål konsumtion?Det här arbetet diskuterar konsumtionssamhället, tronpå ekonomisk utveckling och ständigt högre materielltvälstånd som en väg till lycka, samt vad detta betyderför stadens miljöer och de som lever i dem. Diskussionenkretsar både kring vad kommersiella krafter fårför konsekvenser för stadens fysiska miljö liksom hurkonsumtionssamhället påverkar vår tids uppfattningom vad som är stad. Olika tendenser och fenomen i detnutida stadslandskapet som kan kopplas till konsumtionssamhället tas upp, exempelvis sprawl, anonymitet,icke-platser, globala intressen som ställs mot lokala,tendensen att automatiskt förknippa stadsliv medshoppingliv, liksom de privata aktörernas ökade inflytandeöver stadsutvecklingen.Olika typer av kommersiella miljöer i staden behandlas,från gågatan till gallerian, från det lokala centrumet till det externa. I arbetet reflekteras kring vikten av att försöka frigöra sig från invanda föreställningar om hur olika stadsmiljöer bör se ut och fungera för att på så sätt hitta bättre lösningar eller starta en diskussion, till exempel om det ofta bortglömda ytterstadslandskapet på gränsen mellan stad och land.En specifik kommersiellt präglad stadsmiljö studerasnärmare.

As we travel more and more by train it becomes increasingly important that the time we spend traveling, is of great quality. This has been the foundation of this master thesis and has shaped the outcome of it. The traveling experience, that is, the experience of the landscape that flashes by outside the train window, is an important aspect in railway planning and an aspect that should be taken into greater consideration. The purpose of this master thesis has been to examine how to compose or improve the travel experience for an already planned high speed railway and how the travel experience can be combined with other aspects, which have claims on the landscape. This thesis is based on a literature study and a case study of Ostlänken. The work describes Ostlänken, a planned high speed railway in Sweden between Järna and Linköping, with top speeds at 300-320 kilometers per hour.