Vårt syfte med uppsatsen var att ta reda på pedagogernas uppfattningar om vad de anser är mobbning samt hur de beskriver deras förebyggande arbete i förskolan och skolan. När vi tittade på tidigare forskning fann vi hur svårt det kan vara för pedagoger att veta vart gränserna för mobbning går samt hur mobbning ska definieras. Vi har även funnit faktorer som visat sig framgångsrika i det förebyggande arbetet bl.a. ett bra samarbete mellan ledning, personal och föräldrar. För att få svar på våra frågeställningar valde vi en kvalitativ metod där åsikter och uppfattningar är grundläggande.

Syftet med detta examensarbete har varit att skriva om förebyggande metoder mot mobbning, som lärare ska kunna använda sig av i skolorna. Jag har läst litteratur i ämnet och intervjuat fyra lärare som arbetar med förebyggande metoder mot mobbning i skolan. Det är enkla och bra metoder som verkar fungera väldigt bra i skolorna. Det rör sig t ex om faddersystem, rastvakter, litteraturarbete och kompissamtal. Det finns även många modeller som lärare kan arbeta efter.

[saknas].

Den här systematiska litteraturstudien inriktar sig på ett växande problem inom mobbning, nämligen e-mobbning. E-mobbning är en ny form av mobbning som har växt fram med den stora framfarten inom internet under de senaste åren. Traditionell skolmobbning har funnits i flera år bakåt, men med dagens teknik kan skolmobbningen även nå hemmet över nätet genom till exempel sociala medier. Syftet med denna studie är att undersöka hur eleverna påverkas av e-mobbningen, ur ett sociokulturellt perspektiv. Det undersöks också närmare om de påverkas likadant av e-mobbning som av den traditionella mobbningen.

Syftet med studien är att se hur skolpersonalens arbete mot mobbning och annan kränkande behandling i fyra högstadieskolor i Kronobergs län påverkas av Läroplanen 94 (Lpo 94) och skollagen. LPO 94 visar detaljerat på de riktlinjer och mål som personalen i skolverksamheten ska rätta sig efter. Våra frågeställningar är: Hur påverkar Lpo 94 och skollagen det praktiska arbetet med mobbning och annan kränkande behandling i skolan? Samt: Vad är betydelsefullt och vad skulle kunna förändras i arbetet mot mobbning och annan kränkande behandling i skolan? Metoderna som ligger till grund för detta arbete är hermeneutik, fenomenologi och kvalitativ metod.Resultatet visar och slutsatsen är att sedan lagen om att skolan kan bli skadeståndsskyldiga, samt att lagen om att skolan måste upprätta en likabehandlingsplan kom, har skolan börjat arbeta mer med frågorna. Resultatet visar även att implementeringen av likabehandlingsplanen är en komplicerad process..

Syftet med undersökningen är att få en bild av hur ett antal skolkuratorer arbetar med eventuellt förekommande mobbningsproblematik vid sina respektive skolor. I samband med detta hoppas vi få en inblick i hur arbetet mot mobbning ser ut rent organisatoriskt, det vill säga på vilken nivå beslut tas och vilka skyldigheter som ligger på kuratorn. Vår frågeställning är; Finns det någon handlingsplan mot mobbning i skolan, och i så fall, hur ser den ut? Vad är skolkuratorns roll i arbetsprocessen kring mobbning? Hur upplever skolkuratorerna att skolans organiserade arbete gällande mobbning fungerar i realiteten?Vi har använt oss av kvalitativ metod där vi har intervjuat åtta skolkuratorer inom och utanför Göteborg. Undersökningen utgår från ett fenomenologiskt perspektiv.

Mobbning är ett ökat problem bland barn och ungdomar. Under år 2010 ökade anmälningarna till skolinspektionen med 47 % från föregående år. Enligt Barnombudsmannen är det viktigt att inte bara se det som ett skolproblem utan också som ett samhällsproblem. I ett tidigare arbete om mobbning på Sveriges ridskolor visar resultatet att mobbning förekommer på mer än hälften av ridskolorna.Syftet med vår studie var att ta reda på hur sex verksamhetsansvariga ridskolechefer med ridlärarutbildning, ser på fenomenet mobbning. Studien hade tre frågeställningar, Vad har ridlärare för erfarenheter kring mobbning på ridskola? Vad är mobbning enligt ridlärarna? Finns det någon plan för åtgärder eller förebyggande arbete mot mobbning?Studien var av kvalitativ karaktär.

I den här rapporten undersöks en kommuns, en skolas, sex klasslärares och en specialpedagogs uppfattning om mobbning, samt om hur mobbning ska upptäckas, stoppas och förebyggas. Skriftliga handlingsplaner och intervjuer med lärare analyseras i relation till mobbningslitteraturen. Den undersökta skolans kommun uttalar en tydlig ambitionsnivå. Hur ambitionen förverkligas, förtydligas i skolans handlingsplaner. Intervjuer med lärarna visar att handlingsplanerna förverkligas i praktiken..

I denna studie undersöks fem högstadielärares uppfattningar och erfarenheter av mobbning i Uppsala kommun. Frågeställningarna som besvarades var, vilka ramfaktorer framkom som viktiga i ett urval lärares arbete mot mobbning samt vilka erfarenheter och attityder hade ett urval lärare som påverkade dem i arbetet mot mobbning. Studien har utgått från ramfaktorteorin och skrivs med en fenomenografisk ansats. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer. De fem individerna som deltog i studien arbetade som lärare på tre olika högstadieskolor i Uppsalaområdet.

Jag har i detta arbete valt att studera mobbare respektive mobboffers personligheter med syfte att se om det finns gemensamma drag. Flera forskare karaktäriserar mobbaren som en person med låg empatiförmåga, mycket aggressioner och stort självförtroende. De intervjuer jag har genomfört med lärare visar en annan sida av mobbare. Författare samt en av de intervjuade lärarna är av uppfattningen att den mobbade är en fysiskt svag, känslig och ängslig person som har svårt att hävda sig. Resterande lärares bild av mobboffret är en person med ett annorlunda utseende och en speciell personlighet.

Den här   studien har flera syften: att ta reda på personalens definition av mobbning   och personalens förmåga att upptäcka om det förekommer mobbning i förskolan   under lek samt undersöka vilka åtgärder som används för att stoppa mobbningen   där. Ett par andra viktiga syften är att undersöka vilken påverkan   barngruppernas storlek har på förekomsten av mobbning och på personalens   möjligheter att förebygga mobbning.Den metod   som använts i studien är den s.k. kvalitativa intervjumetoden. Nio intervjuer   har gjorts med barnskötare och förskollärare i Göteborg. Dessutom har två   huvudskyddsombud intervjuats.Viktiga   resultat: Intervjusvaren visar att mobbning bland 3-6åringar är vanligt   förekommande.

I studien har vi undersökt hur elever uppfattar och vilka erfarenheter elever i årskurs åtta har kring fenomenet mobbning ur elevperspektiv och mellan flickor och pojkar. Vi vill med studien skapa djupare förståelse kring fenomenet mobbning inför kommande yrkesroll. Genom enkätundersökning fick vi fram vårt resultat. Resultatet visar att mobbning förekommer, men blir motsägelsefullt då övervägande elever svarat att de inte blivit mobbade eller har mobbat själva. Vi fick bekräftelse på flera av förklaringsmodellerna när enkäten sammanställdes och de olika mobbningsformerna nämns av eleverna, dock inte e-mobbning.

Syftet med studien var att ta reda på om eleverna har några åsikter om mobbning och något inflytande då mobbning ska lösas i skolan. Vi har även undersökt elevernas demokratiska möjligheter samt om pojkar och flickor mobbar på olika sätt. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med barn i skolår sex i form av intervjuer. För att kunna analyserna våra intervjusvar ansåg vi att det var viktigt att ta reda på hur barn definierar mobbning. Undersökningens urval har varit generell och den har inte inriktat sig till en specifik grupp elever, så som mobbare eller de som har utsatts för mobbning.

Elektronisk mobbning har under den senaste tiden blivit uppmärksammat i media. I och med att det är ett ökande problem finns också ett behov av att forska inom området. Inom det sociala arbetet möter man dagligen människor som är aktiva användare av digital kommunikation, vilket gör att kunskap inom området är angeläget. Syftet med studien var att undersöka unga Internetanvändares syn på e-mobbning, samt deras upplevelse av detta. Syftet med uppsatsen var också att undersöka maktaspekten i e-mobbning utifrån en strategianalytisk utgångspunkt.

Syftet var att undersöka förskollärares tolkning av begreppet mobbning samt undersöka hur de arbetar för att förebygga mobbning bland barnen i förskolan och i förskoleklassen.                                                                                     I läroplanerna, Lpo94 och Lpfö98, nämns vikten av att arbeta för att barnen och eleverna ska känna trygghet i skolan. Detta är ett viktigt ämne som är ständigt aktuellt.                                                                                                          Valde att undersöka förskollärarnas uppfattningar genom en enkätstudie. Delade ut 50 enkäter till förskollärare fördelade på 11 förskolor och 5 förskoleklasser. Bortfallet blev 18 stycken.                                                                   Resultatet visar att de arbetar kring frågor som rör mobbning bland barnen på varierande sätt. Endast ett fåtal nämnde likabehandlingsplanen som ett redskap i detta arbete.                                                                                           Nästan hälften av de förskollärare som svarade på enkäten upplever att de inte har den kunskap/utbildning som behövs för att de ska kunna arbeta med att förebygga mobbning på ett för dem tillfredsställande sätt.Resultatet av denna studie visar även att de åtta program som presenteras i boken ?På tal om mobbning ? och det som görs? som gavs ut av Skolverket under 2009 är okända för förskollärarna i stor utsträckning.    .