Syftet med denna studie var att undersöka hur en svensk dagstidning framstÀller hemlösa kvinnor. Materialet i undersökningen bestod av 58 tidningsartiklar publicerade i Dagens Nyheter under perioden första januari 1993 och sista december 2003, tidningsartiklarna hÀmtades genom sökverktyget Presstext. Metoden som anvÀnts vid analysen av artiklarna Àr innehÄllsanalys med en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Materialet analyserades med stöd av teorin symbolisk interaktionism. Studien visade att det i de undersökta artiklarna till stora delar inte skrivs nyanserat om hemlösa kvinnor.

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

Bakgrund: Personer som lider av substansberoende Äterfinns inom hela hÀlso- och sjukvÄrdssektorn. Förutom att orsaka ett ansenligt lidande för den enskilda individen riskerar dessutom substansberoende att orsaka omfattande problem för nÀrstÄende sÄvÀl som samhÀllet i stort. AnvÀndning av alkohol och andra droger Àr generellt förknippat med dömande och moraliserande Äsikter. En sjuksköterskas kÀnslor av samhörighet och förstÄelse till en person med beroende kan ofta försvÄras av sjuksköterskans auktoritet, införlivande av samhÀllets moraliska stÄndpunkt samt behovet av att utöva tillsyn över en individ som upplevs ha tappat kontrollen.  Syfte: Syftet var att belysa vÄrdpersonalens attityder i mötet med patienter drabbade av substansberoende och missbruksproblem inom allmÀn hÀlso- och sjukvÄrd. Metod: Författarna till föreliggande arbete valde att genomföra en litteraturstudie för att tydliggöra forskningslÀget och eventuellt behov av vidare studier. Författarna utförde sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL. Elva artiklar frÄn dessa sökningar inkluderades i studien. Via manuella sökningar inkluderades ytterligare fyra artiklar. BÄda författarna lÀste artiklarna flera gÄnger, och data frÄn artiklarna analyserades och syntetiserades med hjÀlp av en matris.  Resultat: Flera resultat indikerade att vÄrdpersonal gav uttryck för stigmatisering, moralisering eller fördomsfulla attityder gentemot personer som lider av missbruk eller beroende.

Syftet Àr att undersöka vad förskollÀrare uppfattar att ett professionellt förhÄllningssÀtt mellan kollegor innebÀr. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med Ätta verksamma förskollÀrare. Resultatet visar att kommunikation Àr övergripande för att förskollÀrarna ska kunna upprÀtthÄlla ett professionellt förhÄllningssÀtt mellan varandra. Resultatet visar Àven hur förskollÀrarnas förhÄllningssÀtt gentemot varandra pÄverkar resterande verksamhet. En slutsats Àr att det finns olika faktorer som kan leda till att förskollÀrarnas förhÄllningssÀtt mellan varandra kan pÄverka deras profession. .

Under senare Är har man via forskning kunnat pÄvisa att det finns samband mellan missbruk och ADHD. Enligt en studie Àr det mellan 15-30% ungdomar samt 35-55% av vuxna med diagnosen som har ett substansmissbruk, ofta i kombination med andra psykiska störningar. I socialstyrelsens rapport framgÄr det att personer med ADHD riskerar att utveckla ett alkohol- eller drogmissbruk i tidig Älder i jÀmförelse med personer som inte har diagnosen. Personer med ADHD och missbruksproblematik tenderar ocksÄ att snabbare och oftare fÄ Äterfall. Risken Àr allra störst om personer med ADHD har haft bÄde ett trots- eller normbrytande beteende och hyperaktivitet eller impulsivitet under sin barndom.

 Denna studie behandlar fenomenet avvikare och avvikande beteende. Den syftar till att vinna ökad förstÄelse i hur det kan upplevas att leva utanför normen, ett liv som stÀmplad av samhÀllet som en avvikare. Studien koncentreras till mÀnniskor som upplevt detta fenomen genom att bryta mot Sveriges lagar och som har klassats av samhÀllet som missbrukare eller kriminella. Undersökningen genomfördes enligt fenomenologisk metod och resultaten baseras pÄ de utsagor som delgivits oss genom djupintervjuer med Ätta stycken respondenter. Intervjuerna har baserats pÄ tematiskt strukturerade frÄgor för att hÄlla samtalet kring syftet.  Dessa respondenter utgörs av ett strategiskt urval och har funnits i tvÄ olika idella organisationer som arbetar stödjande för mÀnniskor med ett förflutet inom missbruk och kriminalitet.

Syftet med arbetet Ă€r att ta reda pĂ„ hur konsekvenserna av Khatmissbruk ser ut i familjer med missbruksproblem och vad som görs Ă„t det. För att ta reda pĂ„ detta har vi intervjuat representanter frĂ„n polisen, skolan, socialtjĂ€nsten samt nĂ€tverket ?Kvinnor mot Khat?. Khatplantan odlas i Kenya och flygs dĂ€rifrĂ„n till Holland eller Storbritannien dĂ€r vĂ€xten anses laglig. Drogen körs sedan med bil till Sverige över Öresundsbron.

Bakgrund: M?jligheten att behandla allvarliga bakteriella infektionen ?r hotad p? grund av den v?xande antibiotikaresistensen. N?got som idag anses har blivit ett globalt folkh?lsoproblem. Sjuksk?terskan har en nyckelroll vid v?rdandet av patienter med multiresistenta bakterier.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom ?ldrev?rden st?r inf?r utmaningar med sv?rl?kta s?r hos den ?ldrande befolkningen. Kunskap hos sjuksk?terskan om sv?rl?kta s?r ?r en viktig del i omv?rdnaden av patienter med sv?rl?kta s?r. Inom kommunal h?lso- och sjukv?rd sjuksk?terskor tr?ffar patienter med s?r i hemmet eller p? v?rd och omsorgsboenden och d?rf?r ?r det avg?rande att sjuksk?terskor har kunskap om bed?mning och diagnos av s?r samt s?rbehandling och s?rl?kningsprocessen.

I fo?ljande uppsats underso?ks det hindunationalistiska partiet Bharatiya Janata Party (BJP) och hur muslimer beskrivs av partiet efter bomb- och skjutattackerna i Mumbai 2008, fram till 2012. Huvudmaterialet fo?r uppsatsen a?r publicerade tal fra?n partiets hemsida, vilka analyseras utifra?n en kritisk diskursanalys. I talen framga?r en specifik terror-diskurs da?r terrorism uteslutande sammankopplas med islamistiska grupper och organisationer.

Att leva i ett drogmissbruk Àr en stor tragedi, bÄde för missbrukaren sjÀlv, samhÀllet och inte minst för dennes nÀra och kÀra. Siffror i vÄr rapport visar bland annat pÄ att en manlig heroinist kan kosta samhÀllet nÀstan 2 000 000 kronor om Äret. Ett avbrutet missbruk leder dÀrmed till stora vinster för alla parter. Polisen Àr en samhÀllsfunktion som ofta kommer i kontakt med denna grupp. Vi har i rapporten undersökt om och i sÄdana fall hur polisen kan pÄverka missbrukaren att börja sin resa ut ur missbruket.

SammanfattningSyftet med vÄr uppsats var att studera kvinnors upplevelser av vÀgen in i ett tungt narkotikamissbruk och beroende. Vi ville dÀrigenom öka förstÄelsen och förklara deras upplevelser ur aspekterna uppvÀxtÄr och tonÄr. Vi har valt att utgÄ frÄn den grundade teorin dÄ vi genomfört vÄr studie. Vi har genomfört en intervjuundersökning med Ätta kvinnor, dÀr vi sökte nÀrma oss kvinnornas berÀttelser sÄ förutsÀttningslöst som möjligt. Detta för att lÄta kvinnornas upplevelser stÄ i centrum.

SyfteVÄrt syfte Àr att undersöka och beskriva hur olika utslussningsformer upplevs av bÄde frivÄrdsinspektörer och klienter samt att ta reda pÄ om intentionerna bakom de olika utslussningsformerna uppfylls.FrÄgestÀllningar:Hur upplevs dessa olika former av frivÄrdsinspektörer och klienter?Bidrar de olika utslussningsformerna till Äteranpassning i samhÀllet?Vilka för- och nackdelar medför dessa utslussningsformer?Denna studie Àr kvalitativ och syftar till upplevelser kring kriminalvÄrdens olika utslussningsformer. Utslussning innebÀr en förenkling av övergÄngar mellan fÀngelse och frigivning och ges ibland en bred definition dÀr alla ÄtgÀrder som ska bidra till att den dömda ska kunna leva ett liv som Àr anpassat till samhÀllet utan kriminalitet ingÄr. UtslussningsÄtgÀrderna finns idag i fyra olika former, vilka Àr frigÄng, vÄrdvistelse, vistelse i halvvÀgshus samt utökad frigÄng. Dessa former syftar till att fungera som ett komplement till varandra sÄ att de intagna kan fÄ individuellt anpassade utslussningar.I studien framgick vikten av relationer till familj och vÀnner som en viktig faktor till en lyckad utslussning och motivation och viljan till förÀndring var en annan faktor som framgick.

Syftet med denna uppsats Àr att granska de olika rekvisiten i 4§ LVM för att avgöra dess tillgodoseende av rÀttssÀkerheten för den enskilde. RÀttssÀkerhetsbegreppet Àr centralt i en lag som denna dÄ tvÄngsvÄrd Àr ytterst ingripande i den enskildes integritet samt Àr obligatorisk att tillÀmpa. RÀttssÀkerhetsbegreppet Àr tvetydigt och svÄrt att ge en klar definition, i detta fall Àr dock förutsebarheten samt den rÀttsliga likheten av vikt för den enskilde. Det Àr Àven viktigt att handlÀggarens utrymme för skönsmÀssiga bedömningar samt godtycke Àr sÄ liten som möjligt för att öka den rÀttsliga likheten samt utmynna i en enhetlig tillÀmpning av LVM.SocialtjÀnstens ansvar gentemot enskilda med missbruksproblem Àr ytterst lÄngtgÄende och Àr en viktig del av tvÄngsvÄrden. Detta dÄ socialtjÀnsten har till ansvar att starta en utredning dÄ det anses pÄkallat samt en skyldighet att ansöka om tvÄngsvÄrd hos lÀnsrÀtten dÄ kriterierna i 4§ LVM kan anses vara uppfyllda.

Denna uppsats handlar generellt om hjÀlp och stöd för anhöriga till alkohol- och narkotikamissbrukare, och berör specifikt den hjÀlp som finns att tillgÄ inom Sundsvall kommun, hur den uppfattas, samt vilken hjÀlp och stöd som önskas. Tidigare forskning har pÄpekat att hjÀlp och stöd kan vara av vikt dÄ det finns vissa risker förknippat med att vara anhörig till en missbrukare. Dock anser inte alla att det Àr ett problem vilket ocksÄ gör att den ökade medikaliseringen i vÄrt samhÀlle kan ha en negativ inverkan pÄ vissa anhöriga, till exempel kan det leda till att mÀnniskor placeras i fack. Det kan samtidigt betyda att andra blir hjÀlpta. Vi har gjort en kvalitativ studie med semi- strukturerade intervjuer.