I dagens samhÀlle har den tekniska utvecklingen gÄtt snabbt framÄt. Det krÀvs i stort sett i de flesta yrken att man har en god datorvana. Som blivande bildlÀrare vill jag se hur man kan arbeta med att föra in datorn i bildÀmnet. Att arbeta med datorstödd undervisning i bildÀmnet Àr nÄgot som bÄde kursplan och lÀroplan föresprÄkar. Mot bakgrund av detta har jag intervjuat tre stycken lÀrare pÄ olika skolor som berÀttar om hur de gör för att arbeta med datorn i sin undervisning.

How does the computer influence teenagers' lives. I interviewed five young people, and gave a questionnaire to another 47, about this.What I found was that they were aware of and handled well the risks with the Internet and the computer, but had problems with the computer taking too much of their time. They wanted more time for their families and outdoor activities. It was mainly the Internet that seemed to have an influence on the teenagers, not the computer as a machine. They told me that there was a rough climate on the Internet, partly because of the possibility of being anonymous.

Bröstcancer Ă€r en vanlig cancerform i Sverige idag. Vid en operation dĂ€r en borttagning av en brösttumör Ă€r nödvĂ€ndig kan en kvinna tvingas ta bort ett bröst eller i sĂ€llsynta fall bĂ„da. Varje förĂ€ndring i kroppen medför en förĂ€ndring av mĂ€nniskors tillgĂ„ng till livet. En kvinna som tvingas genomgĂ„ en bröstoperation kan ha mycket att anpassa sig till i sin förĂ€ndrade situation, kroppsligt, emotionellt och socialt. Syftet med studien var att belysa bröstcancerdrabbade kvinnors anpassning till sin livssituation efter att ha tagit bort ett eller bĂ„da brösten.Åtta vetenskapliga artiklar har anvĂ€nts till studien.

BakgrundI bakgrunden redogörs för litteratur och tidigare forskning kring datorer i förskola och förskoleklass. I dagens samhÀlle anvÀnds datorn som redskap inom mÄnga omrÄden bÄde privat och i utbildningssammanhang. Datorn erbjuder mÄnga nya möjligheter och kan fungera som ett hjÀlpmedel i verksamheten, samt komplettera det traditionella arbetssÀttet.SyfteSyftet med undersökningen var att ta reda pÄ förskollÀrarnas respektive barnens perspektiv nÀr det gÀller datoranvÀndningen, samt deras förhÄllningssÀtt till datorer som lek och arbetsredskap i förskola och förskoleklass.MetodStudien gjordes med hjÀlp av kvalitativa forskningsintervjuer. Redskapet som anvÀndes var öppen riktad intervju med fyra förskollÀrare, vilket innebÀr att intervjuaren formulerar en frÄga och förvÀntas fÄ ett öppet svar. DÀrefter genomfördes Àven fyra barnintervjuer i grupp.ResultatResultatet visar att förskollÀrarna Àr eniga att datorer skall finnas i verksamheten, eftersom det kommer att bli en del av barnens vardag.

IT (Informationsteknik) och IKT (Informations- och kommunikationsteknik) har haft en snabb utveckling de senaste tjugo Ären och det har skett stora förÀndringar i samhÀllet. De stora förÀndringarna sÀtter krav pÄ förskola och skola vars uppgift Àr att förbereda barn och ungdomar inför deras kommande arbetsliv dÀr det garanterat kommer att komma i kontakt med den nya tekniken.Det frÀmsta syftet med denna studie var bland annat att se vad nÄgra pedagoger hade för attityder till IKT i förskolan. En kvantitativ metod har anvÀnds eftersom den ger möjlighet att kunna samla in ett större antal fakta för att sedan kunna analysera och finna mönster. För att fÄ en djupare förstÄelse för de olika Äsikter pedagoger har för IKT i förskolan och hur de arbetar har Àven kvalitativ metod anvÀnts dÄ det Àr enklare att tolka och förstÄ det resultat som framkommer.Resultatet visar att det finns en viss oro hos pedagogerna för att datorn ska ta för mycket tid och att de andra aktiviteterna som till exempel fysiska aktiviteter och utevistelse ska bli Äsidosatta. Men pedagogerna anser Àven att datorn Àr ett bra komplement och hjÀlp till barnens matte, lÀs- och skrivinlÀrning.

Streaming Àr en teknik som anvÀnds för att se pÄ direktsÀndningar eller filer som Àr lagrade pÄ webbplatser, direkt pÄ datorn, utan att filer sparas. Det har blivit ett sÀtt att komma runt förbudet mot att ladda ned film men rÀttslÀget vad gÀller streaming Àr idag oklart. Med denna uppsats avser vi att undersöka gÀllande rÀtt, om en lagÀndring bör ske och vilka aktörer som kan hÄllas ansvariga vid streaming av olovligt tillgÀngliggjort material.UpphovsrÀtten Àr idag reglerad pÄ mÄnga olika plan, det finns internationella konventioner och avtal, EU-regler och nationella regler. Inom Sverige förekommer regleringen frÀmst i UpphovsrÀttslagen (URL). De internationella bestÀmmelserna syftar till att ge skydd Ät upphovsmÀn, oberoende av nationalitetsgrÀnser, och detta har i sin tur inverkat pÄ EU-direktiv.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att studera hur parskrivning vid datorn hjÀlper elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. UtifrÄn syftet har följande forskningsfrÄgor formulerats:? Hur deltar, samtalar och interagerar eleverna i skrivsituationen?? Vilka förutsÀttningar krÀvs för att parskrivning vid datorn ska frÀmja elevernas lÀs- och skrivutveckling?Teori: Studien har en socialkonstruktionistisk teori. Centralt inom socialkonstruktionismen Àr att verkligheten ses som socialt konstruerad. Forskningsansatsen i studien Àr sociokulturell.

Undersökningen syftar till att söka svar pÄ hur elevers interaktion kan se ut nÀr de spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel och vilken roll datorn spelar i denna interaktion. Interaktionen har studerats ur ett sociokulturellt perspektiv. Metoderna som anvÀnts Àr intervjuer av pedagoger, videofilmning av elever som spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel samt Stimulated Recall dÀr eleverna fÄtt videoinspelningen av sig sjÀlva och reflekterat över denna. Fyra pedagoger deltog i intervjuerna och fyra elevpar deltog vid videoinspelningarna. Undersökningen visar att elevinteraktionen tar sig uttryck i kroppssprÄk, turtagning och muntlig kommunikation.

Undersökningens syfte Àr att utröna i vad mÄn lÀrarstudenter har ett positivt eller negativt förhÄllningssÀtt till datorer i pedagogisk verksamhet och vilka argument som avgör deras stÀllningstagande.I arbetet redogörs för olika grundlÀggande vetenskapliga inlÀrningsteorier som ligger till grund för vÄra senaste styrdokument. I uppsatsen problematiseras kring en utökad anvÀndning av datorer i undervisningen och de konsekvenser det kan medföra. Möjligheterna och riskerna analyseras i relation till olika inlÀrningsteorier och lÀrarnas förutsÀttningar att anvÀnda datorn som ett av mÄnga hjÀlpmedel för en varierad undervisning i skolan. Undersökningen Àr bÄde kvalitativ och kvantitativ men i huvudsak inriktad pÄ barns och elevers samlÀrande i förhÄllande till individuellt lÀrande inom Àmnet matematik..

Mitt examensarbete gick ut pÄ att bygga en hybrid klient som anvÀnder sig av samma anvÀndargrÀnssnitt som Xcerions redan implementerade webbklient CloudTop. Klienten ska kunna köras utan anvÀndning av en webblÀsare och i stÀllet vara ett installerat program pÄ datorn. KÀllkoden till CloudTop, som Àr skriven i Javascript, kommunicerar nu med kod skriven i C++ med hjÀlp av en brygga som förbinder dessa tvÄ sprÄk. C++-delen hanterar XSLT-förfrÄgningar, vilket normalt hanteras av en webblÀsare. Programmet Àr Àven förberett för att utökas med kod som stödjer att programmet ska kunna köras utan tillgÄng till internet.

Sedan Apple introducerade sin iPhone 2007 har anva?ndadet av smarta telefoner o?kat sta?ndigt. De anva?nds inte bara i hemmet utan a?ven pa? fo?retag och i milita?ren. Pa? fo?retagsmobiler finns det mer och mer viktig information sa?som mail, sms och viktiga filer.

Planering och förÀndring av strukturen bakom en postproduktionspipeline, hur hanterar man materialet och vad Àr det som pÄverkar. Mina tre huvudsakliga frÄgestÀllningar har handlat om hur filstrukturen ser ut och hur den skall förÀndras. Hur en namngivningsstandard av filer kan underlÀtta handhavande mellan alla i produktionen, och sist vilka format man anvÀnder sig av. Slutresultatet Àr en startplattform frÄn vilken det fortsatta arbetet med förÀndringar av företags- och projektstrukturen, kan ta vid..

Borde det inte, med tanke pÄ det omfattande datoranvÀndandet i samhÀllet idag vara en sjÀlvklarhet att man Àven i undervisningen anvÀnder sig av datorn? Vad Àr det som ligger bakom den skepticism mÄnga lÀrare kÀnner inför att anvÀnda sig av datorn i undervisningen, speciellt i de lÀgre Äldrarna?I syfte att ta reda pÄ hur en lÀrares kunskapssyn, eller det pedagogiska förhÄllningssÀttet, avgör vilken metod som praktiseras i lÀs- och skrivinlÀrningen har jag intervjuat nÄgra lÀrare som undervisar i de lÀgre Äldrarna. Jag har ocksÄ haft som mÄl att undersöka vilka konsekvenser datoranvÀndning i undervisningen medför bÄde för lÀrare och för elever och dÄ tittat nÀrmare pÄ speciellt en metod som förutsÀtter datoranvÀndning i lÀs- och skrivinlÀrningen.NÀr Arne Trageton presenterade sin metod Att skriva sig till lÀsning fick han till att börja med ta emot mycket negativ kritik. Men, det har visat sig att eleverna genom att skriva pÄ tangentbord istÀllet för att anvÀnda penna de tre första skolÄren upplever lÀs- och skrivinlÀrningsprocessen bÄde kreativ och lustfylld. Trots att eleverna inte hanterar penna de första tre Ären visar de upp bÀttre resultat Àn övriga elever nÀr det gÀller handstil och rÀttstavning i nationella test i Är fyra.Trenden att lÄta eleverna skriva sig till lÀsning sprider sig allt snabbbare i Norge; varför inte lÄta oss inspireras och föra över den till vÄra svenska skolor? Den hÀr uppsatsen visar att vi skulle vinna mycket pÄ det dels i form av pedagogiska förtjÀnster men ocksÄ nÀr det gÀller att hÄlla skolan ajour med tidsandan..

Syftet med studien Àr att undersöka och belysa synsÀtt pÄ datoranvÀndandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ur pedagog-, barn-, förÀldra- samt skolledarperspektiv, det vill sÀga ur olika aktörers perspektiv. Forskning om datoranvÀndande i förskolan Àr marginell, varför ambitionen med studien Àr att i nÄgon mÄn bidra till kunskap inom omrÄdet. Ljung-DjÀrfs avhandling Spelet runt datorn - datoranvÀndande som meningsskapande praktik i förskolan har anvÀnts som inspirationskÀlla dÄ delar av hennes resultat har legat till grund för vÄra frÄgestÀllningar: Vilken syn har aktörerna pÄ datorn som ett pedagogiskt verktyg i relation till andra förekommande aktiviteter? Hur ser aktörerna pÄ datorns tillgÀnglighet som val i förskolans verksamhet? Hur uppfattar aktörerna datorns relevans som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet? Studien har en kvalitativ ansats i form av en fallstudie och har genomförts pÄ en förskola i Mellansverige med hjÀlp av intervjuer, enkÀter samt observationer. Resultatet pekar pÄ tre synsÀtt pÄ datoranvÀndandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ? en kompletterande aktivitet, en konkurrerande valmöjlighet och ett verktyg i lÀrande.

Titeln ?Det Àr ju ocksÄ ett sÀtt att lÀra sig? Àr hÀmtat ur ett citat frÄn vÄr första intervjuperson. Huvudsyftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ kÀnnedom om hur datoranvÀndningen i förskolan gestaltas. Erfarenheter genom mÄnga Ärs arbete i förskolan, och intresse för datoranvÀndning Àr utgÄngspunkt till Àmnesvalet. Efter en del litteraturgenomgÄngar av forskning om datoranvÀndning och olika syn pÄ lÀrande, vÀxte intressanta frÄgestÀllningar fram.