Lidköpings vÀrmeverk har i uppgift att producera vÀrme till Lidköpings invÄnare och företag. Distributionen sker via kommunens fjÀrrvÀrmenÀt. VÀrmeverket har förutom ren vÀrmeproduktion Àven möjlighet att producera el och kyla bort ett visst effektöverskott sommartid.I dagslÀget har vÀrmeverket inga klara riktlinjer för hur elproduktionen och bortkylningen av vÀrmen ska hanteras vilket Àr av betydande del för vÀrmeverkets ekonomi. En ökad kunskap om hur man tar tillvara pÄ förfogad energi har efterfrÄgats och Àr en del i att hjÀlpa Sverige som land att uppnÄ uppsatta miljö- och energimÄl.Med linjÀrprogrammering har en berÀkningsmodell tagits fram för att utifrÄn givna förutsÀttningar optimera driften av vÀrmeverket. Mot historiska lastdata har modellen anvÀnts för att:Utreda hur vÀl vÀrmeverket har tagit tillvara pÄ förfogad energi.

Syftet med denna studie Àr att beskriva fyra lÀrares uppfattningar om Arne Tragetons metod att skriva sig till lÀsning i sin undervisning och vilka begrepp som de anvÀnder nÀr de beskriver metoden. Den metod som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer. Teoretisk grund för studien bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Teori baserad pÄ ett sociokulturellt perspektiv har anvÀnts i analysen av denna studie. Begrepp som lÀrarna anvÀnt sig av i studien Àr bland annat verktyg, samarbete, erfarenhet, upplevelse, glÀdje, kreativitet och kommunikation.

Över 90 % av betĂ€ckningarna inom Avelsföreningen för svenska varmblodiga hĂ€sten (ASVH) skedde med artificiell insemination (AI) Ă„r 2011. AI har mĂ„nga fördelar i avelsarbetet dĂ„ hingsten inte behöver vara pĂ„ plats nĂ€r stoet brunstar, möjligheten att vĂ€lja bland bĂ„de nationella och internationella hingstar ger en stor valmöjlighet för stoĂ€garen. I Sverige samlas sperma frĂ„n hingstarna normalt sett tre gĂ„nger i veckan genom upphopp pĂ„ en fantomhĂ€st dĂ€r ejakulatet samlas i en artificiell vagina. Trots mycket forskning Ă€r det fortfarande ca 20 % av hingstarna som lĂ€mnar spermier som inte lĂ€mpar sig för frysning. Innan nedkylning centrifugeras seminalplasman bort eller spĂ€ds ut för att reducera inverkan pĂ„ spermierna. Seminalplasman har positiv inverkan pĂ„ spermierna vid naturlig betĂ€ckning men kan ha negativ inverkan pĂ„ spermierna under lagring.

NÄgra psykologiforskare pÄ UmeÄ Universitet behövde ett spelliknande program som kunde anvÀndas vid vetenskapliga tester av anvÀndarnas kognitiva funktioner samt trÀna upp dessa funktioner, Deras grundidé var ett kÀrnprogram med ett flertal olika tester som kunde tas bort och lÀggas till efter behov. De valde ut ett redan existerande ?spel? och bad mig skapa tvÄ nya versioner av detta ?spel?, en nÀstan exakt kopia och en 3D version med rörliga primitiver. MÄlet med detta arbete var att skapa programmet inom 8 veckor..

MÄlet med examensarbetet var att ta fram förslag pÄ hur arbetsplatserna vid kÀrntillverkningen, pÄ Cogent Surahammars bruk AB, skulle kunna byggas om för att pÄ lÄng sikt sÀkerstÀlla hög sÀkerhet och bra arbetsmiljö för operatörerna. Flera av de anstÀllda har drabbats av vÀrk i axlar och handleder och Àr i behov av rehabilitering pÄ grund av brister i arbetsmiljön vid stationen. Arbetsuppgiften vid kÀrntillverkningen Àr att kapa elektroplÄt i olika format för att sedan montera ihop dem till transformatorkÀrnor. ElektroplÄten har speciella magnetiska egenskaper som gör att förlusterna i transformatorn blir vÀldigt lÄga. För att fÄ en tydlig bild av de kritiska arbetsmomenten pÄ arbetsplatsen utfördes osystematiska och deltagande observationer.

FC RosengÄrd driver Framtidsprojektet som en del i sitt integrationsskapande arbete. Projektet följer tvÄ klasser frÄn RosengÄrdsskolan frÄn sjunde klass till första Äret pÄ gymnasiet, dÀr meningen med projektet Àr att vara förberedande inför gymnasieval, förberedande inför yrkesval, att ge en inblick i föreningslivet och att ge deltagarna en meningsfull fritidssysselsÀttning. Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse för hur de delaktiga inom projektet upplever Framtidsprojektet och vilken utveckling av deltagarna som anses ske. Resultaten visar att respondenterna inte upplever Framtidsprojektet som ett integrationsprojekt utan som ett skolprojekt som skulle kunna drivas pÄ vilken skola som helst. Det finns dock anledningar till att detta stöd behövs mer pÄ RosengÄrdskolan Àn andra skolor. MÄnga elever beskrivs inte ha förstÄtt skol ? eller betygsystem och mÄnga anses sakna vuxenstöd utanför skolan gÀllande sin skolgÄng.

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur kompensatoriska hjÀlpmedel vid lÀs- och skrivsvÄrigheter kan integreras i klassrumsundervisningen. Jag ville lÀra mig mer om hur man kan arbeta för ett kompensatoriskt tÀnkande i en inkluderande skola. Jag har gjort en kvalitativ fallstudie och under en vecka följt en elev med dyslexidiagnos i skolÄr 4. Jag har i olika klassrumssituationer observerat hur kompensatoriska hjÀlpmedel anvÀnds eller inte anvÀnds. Observationen följdes upp med semistrukturerade intervjuer med elev, förÀlder, klasslÀrare, specialpedagog och rektor. Under min observation fick jag uppleva hur viktig klasslÀrarens förmÄga att skapa struktur och sammanhang Àr för elever i allmÀnhet och för elever med dyslexi i synnerhet.

Studien genomfördes inom ramen för det sjÀlvstÀndiga arbetet i didaktik som Àr relaterat till ÀmnesomrÄde idrott och hÀlsa vid Uppsala universitet. I studien granskas 67 elever i Äk 1 och 2 vid tvÄ gymnasieskolor inom olika kommuner i Mellansverige. Undersökningens syfte var att se om fysisk aktivitet inverkar pÄ ungdomars sjÀlvkÀnsla. Undersökningen omfattade tvÄ enkÀtundersökningar dÀr den ena var baserad pÄ GIH:s frÄgeformulÀr Skola ? idrott ? hÀlsa, (Bilaga 2), för att se om elevernas fysiska aktivitetsvanor skiljer sig Ät mellan gymnasieprogram, eller mellan kön. I undersökningen anvÀndes Àven SÄdan Àr jag! ? Ungdom, som i studien anvÀndes för att fÄ fram ett resultat vad gÀller elevernas fysiska sjÀlvkÀnsla.

Denna uppsats behandlar konfirmationens förĂ€ndring i den evangelisk-lutherska Svenska kyrkan.  Konfirmationen har sina grunder frĂ„n fornkyrkan. Sedan dess har denna tradition utvecklats, frĂ„n att vara ett sakrament till att bli en ceremoni inom Svenska kyrkan. Följande frĂ„gestĂ€llningar har behandlats: Hur skiljer sig konfirmationen dĂ„ frĂ„n nu? Vad stĂ„r konfirmationen för idag till skillnad frĂ„n dĂ„ Sverige var dominerat av ett statskyrkosystem och ett mer enhetligt, kristet land? Konfirmationen Ă€r en religiös handling. Har denna betydelse glömts bort och ersatts av nĂ„got annat? Är det bara en tradition som har levt kvar utan sin religiösa mening? Är konfirmationen en del av den svenska kulturen?Antalet konfirmander har successivt minskat och Svenska kyrkan arbetar för att öka deltagarantalet.

Problembakgrund: Sedan revisionsplikten avskaffades för de minsta aktiebolagen i Sverige för snart fyra Är sedan har andelen som anvÀnder sig av revisor sjunkit med tiden. LÄnefinansiering Àr den mest förekommande formen av extern finansiering för dessa aktiebolag. Teorier och tidigare forskning visar att revision bidrar till att minska informationsassymetri mellan företag och dess intressenter, dÀribland kreditgivare. Att ett företag vÀljer bort revisionen bör teoretiskt sett leda till att dessa assymetrier ökar och dÀrmed ocksÄ riskerna. Det Àr dÀrför intressant att undersöka hur kreditgivare i Sverige hanterar problemet med att fler och fler smÄ aktiebolag vÀljer bort revision.Syfte: Att undersöka revisionens betydelse för smÄföretag för kreditgivare vid beslut om kreditgivning samt de strategier kreditgivare anvÀnder sig av för att reducera risk och osÀkerhet vid kreditgivning till smÄföretag.Metod: En kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka om datoranvÀndningen (frÀmst e-postkommunikation) ger upphov till en ökad individualisering och/eller ett ökat kollaborativt lÀrande. De elevgrupper som har fokuserats har lÀst samma Àmnen inom Handels- och Administrationsprogrammet, d v s Projekt och Företagande och Personaladministration. Undersökning har skett genom fallstudier, genom lÀsning av mottagna och skickade mail, textanalyser (dokument, rapporter, protokoll), nÄgra intervjuer, jÀmförelsegrupper och betygsresultat. Resultaten visar att det kollaborativa lÀrandet varken utvecklas sÀmre eller bÀttre i studiemiljöer dÀr man har bÄde lektionsundervisning och handledning pÄ nÀtet. Konflikter i grupper uppstÄr och blir synliga Àven pÄ nÀtet genom att en del elever blir överaktiva, d v s skriver och skickar mÄnga mail, andra Àr eller blir helt tysta.

Dagens ungdomar lever i en vÀrld dÀr digitala medier stÀndigt Àr nÀrvarande. I följande studie analyseras elva högstadieungdomars syn pÄ digitala medier i en skolkontext respektive en privat/fritidskontext. Ungdomarna har fÄtt göra sin röst hörd genom intervjuer. Generellt sett Àr eleverna positivt instÀllda till digitala medier. Digitala medier hjÀlper dem att kommunicera med vÀnner, familj, slÀkt och lÀrare samtidigt som medierna erbjuder spel, underhÄllning och tillhandahÄller verktyg för att exempelvis skriva, hantera och spara information och skolarbeten.

En brandstation stÀller specifika krav pÄ funktionalitet och flöden - som i det hÀr examensarbetet har fÄtt generera rumsligheter och arkitektoniska hÀndelser. Brandbilarna stÄr uppradade i ett stort och rymligt garage. Ljuset flödar in genom portarna och det stora glastaket. Om hundrafemtio Är kanske det inryms en konsthall hÀr istÀllet - sÄ som i Magasin 3 en bit bort..

Uppsatsen undersöker dilemman och strategier nÀr minderÄriga barn och unga ska fÄ komma till tals i svenska nyhetsmedier, och pÄ vilket sÀtt myndighetsgrÀnsen ingÄr som en parameter nÀr mediers ansvarighet (media accountability) ska tolkas pÄ detta omrÄde. FrÄgorna diskuteras ur ett barnrÀttighetsperspektiv, och utgÄr frÄn barndomssociologins tankar om barndom som en social konstruktion. En analys av de medieetiska kontrollinstansernas friande och fÀllande av anmÀlda publiceringar visar att ett flertal etiska övertramp begÄs i samband med att unga omtalas som brottsoffer eller anhöriga, medan etiska övertramp i samband med intervjuer Àr betydligt fÀrre, och dÄ framför allt nÀr barn fÄr personifiera sociala problem. Av en kvalitativ intervjustudie med utgivare inom olika typer av nyhetsmedia, varav flera branschdominerande, framgÄr att utgivare i stort sett helt vill undvika negativa reaktioner frÄn vÄrdnadshavare. Försiktighetsprinciper och mÄlgruppstÀnkande dominerar över mÄngfaldsprinciper.

Ungdomars liv prÀglas idag allt mer av datorer dÀr datorn anvÀnds flitigt bÄde hemma och i skolan. VÄr studie belyser gymnasieungdomars vanor kring datoranvÀndning och hur vanorna skiljer sig Ät mellan elevers olika uppsÀttningar av habitus.    Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med en induktiv-deduktiv metod. Varför vi valde den metoden grundar sig i att det inte sedan tidigare existerar nÄgra teorier inom omrÄdet som uppsatsen kan verifiera eller förkasta samt att studiens resultat tolkades utifrÄn Bourdieus teorier om habitus och kapital.    Datamaterialet samlades in genom fjorton stycken semi-strukturerade intervjuer vid tvÄ olika gymnasieprogram som prÀglas av olika mÀngd utbildningskapital. Respondenternas svar bearbetades genom teman som skapades för att finna likheter och skillnader för gymnasieprogrammen samt att hitta kulturella gemensamma sÀrdrag.    Undersökningen ger en varierande bild av de konsekvenser som datoranvÀndningen kan orsaka..