Sök:

Sökresultat:

1665 Uppsatser om Ćterhämtning av energi - Sida 66 av 111

Att skapa en kundtidning som stÀrker kundrelationen : Ett examensarbete i Informationsdesign, inriktning text

Hur skapar jag en kundtidning som stÀrker relationen mellan kund och företag? Det Àr problemstÀllningen som legat till grund för det hÀr examensarbetet.Syftet med kundtidningen Àr att informera om energi och miljö, men Àven att skapa en god relation till kunden och kommunicera en kÀnsla av samhörighet. UtifrÄn litteraturstudier har jag kommit fram till att detta kan uppnÄs genom att göra kunderna delaktiga i tidningens redaktionella innehÄll och skapandet av det. Kunddelaktighet, kundnöjdhet och kundlojalitet Àr positivt relaterade till varandra. Företaget kan styra innehÄllet i den riktning det vill genom att behÄlla kontrollen över urvalet och pÄ sÄ sÀtt Àven uppnÄ sitt tilltÀnkta informativa syfte.Delaktigheten kan ske i olika former och blir tydligast nÀr kunder finns representerade i text och bild.

FörÀldrars upplevelse av att ha barn med födoÀmnesöverkÀnslighet, med fokus pÄ livskvalitet

Bakgrund: FödoÀmnesallergi hos barn innebÀr pÄverkan pÄ livskvaliteten, hos barnet sÄvÀl som hos förÀldrarna. Som vÄrdgivare och beskyddare innebÀr det att alltid vara pÄ sin vakt vad gÀller det som barnet stoppar i sig. FörÀldrar har ocksÄ ett ansvar att instruera och utbilda andra i barnets omgivning, vilket kan medföra sociala begrÀnsningar. VÄrdpersonal kan hjÀlpa förÀldrarna att minska deras Ängest och oro genom en större förstÄelse för deras vardagssituation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa förÀldrars upplevelser, med fokus pÄ livskvalitet, i familjer med barn som lider av födoÀmnesöverkÀnslighet.

Terminalstrategier för skogsflis pÄ Södra Skogsenergi

SkogsbrÀnsle Àr en viktig del av Sveriges energiförsörjning i och med det högt uppsatta mÄlen som finns pÄ förnyelsebar energi. För att skogsflis ska kunna konkurrera med andra energislag krÀvs en effektiv försörjningskedja frÄn skog till mottagare. För Södra Skogsenergi Àr terminaler en viktig buffert i försörjningskedjan för att klara av den höga efterfrÄgan av skogsflis som rÄder under vintern. Men terminaler Àr dyra och medför risker och Södra Skogsenergi vill dÀrför minimera den volym som mÄste lagras pÄ terminal. Syftet med detta examensarbete Àr att skapa ett underlag för hur terminaler ska anvÀndas och placeras i logistikkedjan för skogsflis med avseende pÄ terminalantal och andel av Ärsvolym att lagra pÄ terminal. Genom optimering av fyra olika försörjningskedjor med olika antal terminaler har problemstÀllningen analyserats.

Varför anvÀnder vi oss inte av e-tjÀnster? De ligger ju framför nÀsan pÄ oss!

ElanvÀndningen till ventilation har ökat med 40 % sedan 1990 i Sverige. Ventilationen Àr en miljöbov enligt undersökningar som visar att elanvÀndningen till ventilationssystemens flÀktar kan reduceras. Minskning av elförbrukningen kan t.ex. uppnÄs genom utbyte av flÀktmotor till en EC-motor eller till en flÀkt med bakÄtböjda skovlar och direktdrift. EffektivieringsÄtgÀrder kan ge en lÀgre elförbrukning pÄ upptill 50 % i vissa applikationer.VentilationsflÀktarna i Sverige förbrukar 12,3 TWh per Är.

Biogas Produktion i Abu Dhabi ? En UtvÀrdering baserad pÄ Energi och Ekonomi (JÀmförelse av tvÄ teknologier)

Det Àr mÄnga faktorer som bestÀmmer val av tak i olika situationer idag. Den största frÄgan som uppstÄr handlar oftast om kostnaden. I intervjuer och studier har en sammanstÀllning gjorts som beskriver alternativen grönt tak eller traditionella svarta tak pÄ det nya badhuset i UmeÄ ur de tre hÄllbarhetsdimensionerna.Det extensiva gröna taket visar sig vara mer bullerdÀmpande, förbÀttrar luftkvaliteten i tÀtbefolkade och trÄnga stÀder. Det gröna taket har Àven en förmÄga att ta upp ca 50 % av den Ärliga nederbörden. NÄgot som gör det gröna taket mer hÄllbart ur ett miljömÀssigt perspektiv.

Energieffektivisering av uppvÀrmningssystem i smÄbostadshus

UppvĂ€rmningen av ett smĂ„bostadshus stĂ„r vanligen för kring hĂ€lften av dess energianvĂ€ndning. Enligt energimyndigheten drar det svenska standardhuset 22,7 MWh per Ă„r varav 12,2 MWh gĂ„r till uppvĂ€rmning. Att ge vĂ€rmesystemet sĂ„ bra förutsĂ€ttningar som möjligt bör alltsĂ„ vara av intresse för varje husĂ€gare, kanske frĂ€mst ur ett ekonomiskt perspektiv men Ă€ven ur ett ekologiskt perspektiv.I detta arbete har olika energieffektiviseringsĂ„tgĂ€rder studerats som kan implementeras i en tvĂ„plansvillas vĂ€rmesystem bestĂ„ende av en vĂ€rmepump, golvvĂ€rme pĂ„ nedervĂ„ningen och olika vĂ€rmedistributionssystem pĂ„ övervĂ„ningen. ÅtgĂ€rderna har innefattat bĂ„de praktiska sĂ„som val av isolering i golvvĂ€rmesammanhang och mer teoretiska sĂ„som reglerstrategier. Relevant teori för de ingĂ„ende systemen har presenterats och utgjort grunden för implementeringar av systemen i simuleringsprogrammet IDA Indoor Climate and Energy.

VĂ€rme & El med Stirlingmotor

En billig och robust motor av stirlingtyp har konstruerats för anvÀndning i villor. Som energikÀlla anvÀnds de heta rökgaserna frÄn förbrÀnningen i husets panna. Motorn driver en generator i permanent drift under den kalla delen av Äret dÄ vÀrme- och energiförbrukningen Àr som störst i vÄrt land. Under den varma Ärstiden finns den tillgÀnglig som reservkraftverk. Tanken Àr att stirlingmotorns vÀrmare ska placeras i en villapanna för att ta till vara exergipotentialen hos dess höga temperatur.

Kunskap om dental erosion hos en grupp fotbollsspelare

Introduktion: Erosionsskador Àr ett vÀxande problem bland barn, ungdomar och unga vuxna. Dental erosion har en multifaktoriell etiologi som bestÄr av endogena och exogena orsaker. Att erosionsskador pÄ tÀnderna ökar kan bero pÄ den höga konsumtionen av sura drycker bland barn, ungdomar och unga vuxna. Personer som idrottar kan löpa risk för dental erosion pÄ grund av frekvent intag av sura sport/energidrycker men Àven till följd av pÄverkat salivflöde. FÄ studier har undersökt fotbollsspelares kunskap om dental erosion och dess konsumtion av sport/energidryck.Syfte: Att studera kunskapen om erosionsskador bland en grupp fotbollsspelande kvinnor och mÀn.FrÄgestÀllningar: Vilken kunskap har fotbollsspelande kvinnor om erosionsskador? Vilken kunskap har fotbollsspelande mÀn om erosionsskador? Vilken konsumtion har fotbollsspelarna av energi/sportdryck?Metod: Studien Àr en kvantitativ, empirisk, tvÀrsnittsstudie.Resultat: Totalt deltog 44 personer i studien, 29 kvinnor och 15 mÀn.

Skatteundandragande i kontantbranschen : En studie i hur Skatteverket arbetar mot skatteundandragande i kontantbranschen och hur den nya lagen (2007:592) om kassaregister Àr ett stöd.

Idén till denna studie uppkom efter att vi tagit del av en tidigare studie. Den tidigare studien behandlade bilder i Ärsredovisningar och de tog upp olika budskap ett företag sÀnder via dessa. Resultaten de kom fram till var att företag har förutsÀttningar för att arbeta medvetet med att skapa budskap genom bilder i Ärsredovisningar. VÄr uppsats gÄr ut pÄ att undersöka om budskapen ett företag sÀnder via bilderna i Ärsredovisningen nÄr fram till mottagaren. ProblemfrÄgan vi har Àr: nÄr de budskap ett företag skickar via bilderna i Ärsredovisningen fram till dess mottagare? Syftet med arbetet Àr att undersöka om de budskap som sÀnds via bilderna i Ärsredovisningar nÄr fram till mottagaren.

Biogas pÄ Wapnö : Analys av framtida energisystem

Considering that the price and demand for energy gradually has risen over the past decade and a wider discussion about the human impact on the environment has become increasingly more important and given a clearer role in modern society. This has contributed to increased incentives to reduce the use of fossil fuels and increase the use of renewable energy.The agriculture currently accounts for 20 % of Sweden's total greenhouse gas emissions. A way for an agricultural company like Wapnö AB to reduce their emissions could be to utilize existing renewable energy sources within their own premises.The report's aim is to create an energy audit of Wapnö?s existing energy system and how it changes with a future biogas plant in operation. The energy audit is used to illustrate how the company?s climate footprint could change.

Att dela ett bostadshus eller kommunikationen till staden

Detta projekt handlar om hur vi kan bo nÀra varandra i en stad och samtidigt ha tydliga grÀnser kring de ytor vi delar. Var möts vi i staden? Var Àr vi tillsammans i bostaden? NÀr övergÄr den privata sfÀren till gemensam?Kommunikationen i dagens bostadshus har reducerats till minsta möjliga vilket helt tar över dess utformning. Att istÀllet se denna som en social yta har potential att skapa ett levande atmosfÀr dÀr mer privata funktioner delas med kommunikationen. Delandet handlar ocksÄ om de saker vi har i hemmet, Àr delning av kökmaskiner och stÀdredskap ett möjligt sÀtt att spara energi? Hur kan vi bygga för att frÀmja detta?I processen har jag försökt definiera vad som skapar ett attraktivt boende i stadskontext och se hur detta gÄr att applicera i morgondagens Stockholm.

Energieffektivisering av betonghus i Kurdistan.

Byggtraditionerna vÀrlden över skiljer sig starkt ifrÄn varandra, och ofta speglar materialtillgÄngarna pÄ platsen hur man vÀljer att konstruera sina byggnader. SÄ Àr Àven fallet i större delen av mellanöstern dÀr man nÀstan helt och hÄllet bygger sina hus i betong. Detta har blivit ett problem dÄ betonghus krÀver stora resurser för uppvÀrmning och nedkylning. För att förÀndra detta krÀvs enkla lösningar som mÀnniskorna pÄ plats kan ta Ät sig av och börja tillÀmpa. Syftet med denna studie har dÀrför varit att undersöka skillnader i energiförbrukning för villor i Kurdistan dÀr man gör enkla tillÀgg i betongkonstruktionerna, alternativt byter ut betongen helt.

Energieffektivisering, energikonsumtion, tillvÀxt, klimatfrÄgan : leder energieffektiviseringar till minskad energikonsumtion?

Under det senaste Ärhundradet har en rad energieffektiviseringar pÄ enskilda produkter gjorts i Sverige. Idag har regering i Sverige som mÄl att, genom energieffektiviseringar, bryta sambandet mellan ekonomisk tillvÀxt och energikonsumtion. För att bryta sambandet har en handlingsplan med styrmedel, vars syften Àr att öka och skapa incitament för energieffektivisering, tagits fram. Det finns dock saker som talar emot att energieffektiviseringar leder till minskad energikonsumtion. Teorin om reboundeffekten sÀger att i och med den lÀgre kostnaden som uppstÄr vid en effektivisering kommer inte energikonsumtionen att minska, eller Ätminstone inte minska i samma utstrÀckning som effektiviseringen ökade.

FjÀrrvÀrmens konkurrenskraft : En analys av olika uppvÀrmningsteknikers kostnadseffektivitet och kunders beslutsfattande

Historiskt sett har den Svenska vÀrmemarknaden dominerats av fjÀrrvÀrmen som i princip varit det enda kostnadseffektiva alternativet dÀr det funnits tillgÀngligt. PÄ senare tid har dock spelreglerna börjat pÄ att förÀndras, bland annat pÄ grund av vÀrmepumparnas intÄg, en förÀndrad energipolitik och ökade kundkrav ? vilket har lett till en mer konkurrensutsatt marknad. Denna studie syftar till att bÄde kvantitativt och kvalitativt analysera fjÀrrvÀrmens konkurrenskraft jÀmfört med alternativa uppvÀrmningstekniker, med fokus pÄ segmenten flerbostadshus, övriga- samt offentliga lokaler.Efter en inledande marknadsundersökning bedömdes vÀrmepumpar i kombination med el eller fjÀrrvÀrme, samt pellets i kombination med RME, kunna vara konkurrenskraftiga med fjÀrrvÀrme. DÀrefter berÀknades livscykelkostnaden för dessa vÀrmesystem för en generell fastighet som en funktion av dess energibehov och utnyttjningstid, samt för ett antal typanvÀndare.

KartlÀggning av Derome Skog ABŽs rÄvaruinköp

Denna rapports mÄl Àr att fÄ en geografisk överblick över vilka församlingar Derome Skog AB gör mÄnga respektive fÄ rÄvaruinköp i. Hur mycket den verkliga volymen skiljer sig frÄn den uppskattade, samt hur stor andel av antalet inköp som Àr PEFC ? certifierade.Information om virkesÄren 2005-2007 hÀmtades och studerades frÄn företagets affÀrssystem och kartprogram. Resultatet visade att antalet inköp var som störst virkesÄr 2005. Geografiskt sett hade företaget som flest rÄvaruinköp i församlingarna i nÀra anslutning till koncernens egna sÄgverk.

<- FöregÄende sida 66 NÀsta sida ->