Sökresultat:
1665 Uppsatser om Ćterhämtning av energi - Sida 36 av 111
Ett examensarbete om Energideklarationen
Energideklarationen började gÀlla fullt ut vid Ärsskiftet 08/09. Hur det fungerar med den och folks uppfattningar gÄr isÀr lite. Men de flesta Àr positiva till denna och Àr överens om att det Àr en bra sak. Dock sÄ har det och finns fortfarande lite frÄgetecken kring denna som Ànnu inte rÀttats till. Den kommer antagligen att bli Ànnu bÀttre under tidens gÄng nÀr den Àr mer etablerad i fastighetsbranschen.
Effekten av styrketrÀning och energiunderskott pÄ viktminskning hos nybörjarmotionÀrer
SammanfattningEffekten av styrketrÀning och energiunderskott pÄ viktminskning hos nybörjarmotionÀrer.Till dagens datum rÄder ingen strategi för hur fettförlusten kan maximeras och muskelförlusten minimeras (Katzeff et al, 1995). Lockwood (2008) visar att 50 % av individer som endast anvÀnder kostrestriktioner ÄterfÄr sin ursprungliga vikt igen. Kraemer & Ratamess (2008) visar att regelbunden trÀning som involverar stora som smÄ muskelgrupper i samma pass frigör mest anabola hormoner. Muskler offras av kroppen eftersom de tar energi och de kan ge energi via glukoneogenes för att ex. jaga byten.
Spektralanalys av gammautbrott: En studie i ett av Universums mest energirika fenomen
Kosmologiska gammautbrott Àr bland de mest energirika fenomen som observerats i universum. Ursprunget för dessa kraftiga blixtar av gammastrÄlning Àr idag relativt okÀnt, men tros komma ur kollisionereller kollapser av tunga stjÀrnor. Efter analys av data frÄn detektorerna ombord pÄ Fermi Gamma Ray Space Telescope visas i detta arbete att spektrumet frÄn GRB 080916C beskrivs vÀl av den enkla Bandfunktionen (tvÄ sammanlÀnkade potensfunktioner) och dÀrför troligtvis kommer frÄn en enkel strÄlningsprocess. Den starkaste kandidaten Àr synkotonstrÄlning, Àven om modellen idag inte till fullo kan förklara spektrumet pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. GRB 080916C:s isotropa energi mÀts till den extremt höga nivÄn ~ 9 x 10 (upphöjt till 54) erg. vilket Àr bland de högsta som uppmÀtts för gammautbrott..
Urban agriculture/Agricultural urbanity : om stadsodling, urban och peri-urban agrikultur, för en mindre klimatbelastande och energikrÀvande matproduktion
Syftet med arbetet Àr att studera UPA (urban and peri-urban agriculture), samt relaterade strategier för en alternativ livsmedelsproduktion. Arbetet strÀvar efter att samla kunskaper och koppla samman frÄgor kring dagens livsmedelssystem, hur vÄra stÀder Àr uppbyggda, och den alltjÀmt högaktuella klimatfrÄgan. Arbetet omfattar diskussioner kring stadsbyggande, transporter och mobilitet, avfallshantering, och en mer lokaliserad livsmedelsproduktion. MÄlet Àr att skapa ett kunskapsunderlag för framtida integrerad stadsplanering och gestaltning. De förslag och lösningar som förs fram Àr tÀnkta att passa i en svensk kontext.
Planering och stadsbyggnad berörs pÄ mÄnga sÀtt av beroendet av fossil energi.
Analys av energikartlÀggningar och framstÀllning av metodik för Dalkia AB
Under det senaste decenniet har medvetenheten kring energianvÀndning ökat i Sverige, framför allt inom industrisektorn. Detta Àr sannolikt orsakat av stÀndigt ökande energipriser, ökad beskattning, hÄrdare regelverk samt ett fokus pÄ negativa miljöfaktorer i samband med energianvÀndning.Det Àr ocksÄ vÀrt att notera att den svenska industrin tidigare har haft förhÄllandevis lÄga elpriser, jÀmfört med sina europeiska grannar utanför Skandinavien (dÀr situationen liknar den i Sverige). Detta har lett till en situation dÀr svensk industri har utvecklats med begrÀnsad medvetenhet om sin egen energianvÀndning och med en lÄg total effektivitet (Äterigen i jÀmförelse med europeiska grannar utanför Skandinavien).Numera har energioptimering en hög prioritet för mÄnga industrier, med syfte att sÀnka kostnaderna och förbli konkurrenskraftiga pÄ den internationella marknaden. Detta har öppnat en utmÀrkt affÀrsmöjlighet för företaget Dalkia AB, den svenska grenen av det multinationella franska företaget Dalkia.Dalkia utför olika tjÀnster, alla relaterade till anvÀndning, optimering och tillförsel av energi. För att optimera energianvÀndningen utförs vanligtvis en energikartlÀggning i syfte att kartlÀgga ett företags nuvarande energianvÀndning och rekommendera ÄtgÀrder för energieffektivisering.PÄ begÀran av Dalkia har detta examensarbete haft som mÄl att analysera deras energikartlÀggningsmetod för att hitta svagheter och föreslÄ förbÀttringar.
Biogaspotential frÄn organiska industriavfall i södra Brasilien : En studie av effekterna vid satsvis tillsats av glycerin till en pÄgÄende rötningsprocess
I sÄvÀl Brasilien som runt om i vÀrlden finns stora mÀngder organiskt avfall som skulle kunna utnyttjas pÄ ett bÀttre sÀtt. MÄnga potentiella substrat för biogasproduktion deponeras, eldas upp eller komposteras utan att den energi som skulle kunna utvinnas vid denna process tas tillvara. Detta examensarbete inriktade sig pÄ att i laboratorium undersöka potentialen för biogasproduktion frÄn nÄgra av dessa avfallsprodukter. FrÄn biodieselproduktion, vilket Àr en snabbt vÀxande industri i Brasilien, fÄs exempelvis 1 kg av restprodukten rÄglycerol per 9 kg producerad biodiesel. Detta Àr en restprodukt som man i dagslÀget letar efter fler tillÀmpningar för och biogasproduktion har visat sig vara en möjlighet.
IPv6 : ĂvergĂ„ngstekniker
Större krav pÄ fler IP-adresser i framtiden har gjort IP(v6) till en tÀnkbar eftertrÀdare till IP(v4). Sedan utvecklingen av IP(v6) runt 1994 stÄr den fortfarande i skuggan av IP(v4). Detta beror troligen pÄ att IP(v6) inte Àr bakÄtkompatibelt med IP(v4), vilket leder till hög kostnad och energi att ersÀtta vÀrldens nÀtverk med IP(v6). Detta problem har gjort att ett flertal övergÄngstekniker har utvecklats. Detta kan vara genom att anvÀnda IP(v6) genom en dedikerad tunnel till att anvÀnda IP(v4) och IP(v6) parallellt. Dessa övergÄngstekniker skiljer sig Ät nÀr det gÀller funktion och anvÀndningsomrÄde, vilket gör val av övergÄngsteknik svÄrt.Denna rapport handlar om dessa övergÄngstekniker.
NytÀnkande inom miljöbilsomrÄdet
SammanfattningDagens bilar Ă€r ofta överdimensionerade och har ofta topphastigheter pĂ„ över 200 km/h. Detta Ă€r hastigheter som vĂ€ldigt fĂ„ personer nĂ„gonsin kör i och som dessutom Ă€r olagliga i Sverige och i de flesta av Europas lĂ€nder. Ăverdimensioneringen resulterar i mĂ„nga fall i en lĂ€gre effektivitet vilket ger en högre brĂ€nsleförbrukning.Syftet med detta projekt var att reda ut hur medelsvensken anvĂ€nder sin bil och utefter detta ta reda pĂ„ vilken typ av drivlina som Ă€r bĂ€st anpassad ur miljösynpunkt och dimensionera denna.För att ta reda pĂ„ hur medelsvensken anvĂ€nder sin bil gjordes en litteraturstudie över svenskars körvanor. FrĂ„n denna kunde det faststĂ€lldas att den genomsnittliga bilresan i Sverige var 17 kilometer lĂ„ng och att en Svensks dagliga genomsnittliga resvĂ€g var 40 kilometer. En kravspecifikation stĂ€lldes upp med svenskars körvanor som grund dĂ€r det bland annat faststĂ€lldes att bilens rĂ€ckvidd för eldrift skulle vara minst 80 kilometer, detta för att kunna tĂ€cka majoriteten av befolkningens dagliga resvĂ€g.En seriehybrid med navmotorer valdes som det lĂ€mpligaste drivsystemet, och för att dimensionera detta anvĂ€ndes en Toyota Prius Five som modell för en standardbil.
Alternativa produktionsmetoder vid anlÀggningsarbeten Kringgjutning av el- och telekabelkanalisation
I dagens samhÀlle blir det allt mer intressant att spara energi, dels med tanke pÄ miljön och dels föratt minska pÄ utgifterna. Denna energi ska sparas pÄ ett sÄdant sÀtt att effekten för anvÀndarna blirsÄ liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosvÀxthus genom att reglera belysningen pÄ ett effektivt sÀtt. Systemet Àr helt automatiskt vilket göratt anvÀndarna inte behöver tÀnka pÄ styrningen av lamporna alls nÀr vÀl systemet Àr uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna pÄ ett bra sÀtt mÀts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. LampornatÀnds och slÀcks dÀrefter beroende pÄ ljusmÀngden och Àven pÄ hur varmt, eller kallt, det Àr ivÀxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller frÄn Microchip, en PIC18F4620 som Àrprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och relÀer anvÀndes ocksÄ föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet Àr att det Àr möjligt att bygga ett reglersystem med begrÀnsad budget som styr lampornapÄ ett effektivt sÀtt.
Prevention vid risk för diagnosen Metabolt syndrom
Syftet med vÄr litteraturstudie Àr att beskriva hur en livsstilsförÀndring och livstilsskillnader kan pÄverka utvecklingen av det metabola syndromet, samt hur sjuksköterskan kan medverka med hjÀlp och stöd vid livsstilsförÀndringar. FrÄgestÀllningar Àr: Vad Àr effekten av en livsstilsförÀndring vid risk för metabolt syndrom? Hur kan sjuksköterskan medverka till prevention av det metabola syndromet? 10 vetenskapliga artiklar anvÀndes i litteraturstudien för att besvara ovanstÄende frÄgestÀllningar. Resultatet i denna litteraturstudie visar att en livsstilsförÀndring har en stor och avgörande betydelse vid risk för utvecklande av metabolt syndrom. Denna studie visar Àven pÄ att sjuksköterskan, genom att ge individuell rÄdgivning och stöd i form av kontakt via telefon, Internet samt sedvanliga mottagningsbesök har en betydande roll i preventionsarbetet vid detta tillstÄnd.
Uppfattningar om laborativt arbete : LĂ€rare och elevers uppfattningar om laborativt arbete, en fallstudie
SammanfattningEffekten av styrketrÀning och energiunderskott pÄ viktminskning hos nybörjarmotionÀrer.Till dagens datum rÄder ingen strategi för hur fettförlusten kan maximeras och muskelförlusten minimeras (Katzeff et al, 1995). Lockwood (2008) visar att 50 % av individer som endast anvÀnder kostrestriktioner ÄterfÄr sin ursprungliga vikt igen. Kraemer & Ratamess (2008) visar att regelbunden trÀning som involverar stora som smÄ muskelgrupper i samma pass frigör mest anabola hormoner. Muskler offras av kroppen eftersom de tar energi och de kan ge energi via glukoneogenes för att ex. jaga byten.
Förslag till takhuspÄbyggnad i Stockholm
Miljonprogrammets kommande energiupprustning blir allt mer akut samtidigt som energipriserna i Sverige trappas upp. Med miljötÀnkets renÀssans och dagens energikonsumtion Àr det viktigt att sÄvÀl befintliga som nyproducerade fastigheter anpassas och energieffektiviseras. Arbetet grundar sig i den försvarbara investeringen av upprustningen pÄ miljonprogrammets hus samt den rÄdande bostadsbristen i Stockholm.   I rapporten kan lÀsaren följa utvecklandet av ett pÄbggnadsförslag i centrala Stockholm. Förslaget beskrivs utifrÄn arbetets 3 grundpelare planering, konstruktion och energi. Syftet Àr att undersöka om en pÄbyggnad av fastigheten Linjalen 8 Àr möjlig. Vidare att undersöka om pÄbyggnaden kan anpassas för en hÄllbar framtid och exemplifiera energieffektiviseringar.
Personer med multipel skleros erfarenheter av att utföra fritidsaktiviteter
Syftet med denna studie var att beskriva personer med multipel skleros erfarenheter av att utföra fritidsaktiviteter. Totalt intervjuades sex kvinnor och tre mÀn med olika former av multipel skleros. Data analyserades utifrÄn en innehÄllsanalys, vilket resulterade i tre kategorier: ?BegrÀnsad energi och trötthet pÄverkar fritidsaktiviteterna?, ?Fritidsaktiviteter Àr en viktig del av livet? samt ?HjÀlpmedel i utförandet av fritidsaktiviteter?. Resultatet visade att fritidsaktiviteter har en stor betydelse för informanternas vÀlbefinnande.
Synergieffekter inom eldistributionen i Sverige- en fallstudie av Sydkraft, Vattenfall och Birka Energi
Bakgrund: Det har skett stora omstruktureringar och förÀndringar inom den svenska elmarknaden sedan avregleringen och elmarknadsreformen 1996. En omfattande konsolidering har skett inom alla led i vÀrdekedjan, bÄde i form av vertikal och horisontell integration. Medan elhandeln har börjat verka under konkurrens, utgör nÀtverksamheten ett naturligt och legalt monopol. Marknaden bÄde pÄ elhandels- och nÀtsidan domineras av tre aktörer, Sydkraft. Vattenfall och Birka Energi, som har expanderat kraftigt bÄde vertikalt och horisontellt och som tillsammans har nÀstan 50 procent av alla anslutna kunder.
Grön IT : Energibesparingar i datacenters med fokus pÄ bladteknik, virtualisering och kylning
Rapporten syftar till att titta pĂ„ lösningar som kan ge minskade energikostnader i datacenters, med fokus pĂ„ bladservrar, virtualisering och kylning. Vi undersöker hur man skulle kunna spara in pĂ„ energin genom anvĂ€ndandet av de olika teknikerna. Resultaten pekar pĂ„ att bladservrar minskar strömförbrukningen jĂ€mfört med en motsvarande rackserver, samtidigt som virtualisering radikalt kan minska strömförbrukningen dĂ„ man fĂ„r ner antalet fysiska servrar. Ăven kylningen spelar stor roll nĂ€r man ser till vad som förbrukar mest energi i datacentret. En hel del Ă„tgĂ€rder finns att vidta för att effektivisera kylningen för att bĂ„de fĂ„ ner strömförbrukningen men Ă€ven för att bĂ€ttre kunna kyla alla servrar.