Sök:

Sökresultat:

1665 Uppsatser om Ćterhämtning av energi - Sida 22 av 111

Den hÄllbara trÀdgÄrden : - utifrÄn kunskaper om hÄllbar utveckling

Den mest anvÀnda definitionen av begreppet hÄlbar utveckling lyder: ?En hÄllbar utveckling Àr en utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Definitionen kommer frÄn rapporten ?VÄr gemensamma framtid? frÄn 1987. HÄllbar utveckling omfattar ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter samt samspelet och balansen mellan dem.

Analys av vÀrmesystem, förslag pÄ effektiviseringar för att vÀrma vatten/ballast för   modulÀra betongstationer

Denna rapport avhandlar möjligheterna att Ätervinna en del av den vÀrme som anvÀnds till att vÀrma upp ballast i ballastfickor i samband med betongtillverkning dÄ temperaturen utomhus Àr lÀgre Àn fem grader Celsius. Tre olika berÀkningsfall med skiljda typer av uppvÀrmning redovisas. Alla berÀkningar har gjorts vid en utomhustemperatur av 0 °C, för varierande utomhustemperaturer presenteras grafer i slutet av resultatkapitlet.Fall 1, dÀr ballasten vÀrms med befuktade rökgaser har en ingÄende berÀknad effekt av 506 kW, dÀr 67,5 kW gÄr att Ätervinna vilket gör att den procentuella andelen Ätervinningsbar effekt Àr 13,4 %. Vidare visar berÀkningarna att den ingÄende temperaturen sjunker frÄn 300 °C till 162 °C just ovanför ballasten. Tiden för uppvÀrmning av materialet blir i detta fall 5 minuter.Fall 2, dÀr ballasten vÀrms med varm luft har en ingÄende berÀknad effekt av 10 kW, dÀr 7,6 kW gÄr att Ätervinna, vilket gör att den procentuella andelen Ätervinningsbar effekt Àr 76,3 %.

EnergikartlÀggning samt ÄtgÀrdsanalys av en kirurgibyggnad

EnergifrÄgor och energieffektivisering blir alltmer uppmÀrksammat i dagens samhÀlle. Kostnadssituationen för energi Àr idag helt annorlunda mot vad den var för 30 Är sen, priset Àr numera mycket högre. Speciellt pÄverkar detta gamla sjukhus dÀr det Àr installationstÀtt och det finns aktivitet som pÄgÄr i stort sett dygnet runt. HÀr finns det helt klart en hel del pengar att spara in, frÄgan Àr bara var och hur? Detta examensarbete innehÄller en energikartlÀggning av kirurgibyggnaden pÄ Universitetssjukhuset i Malmö, i rapporten ofta benÀmnd som byggnad 33, samt Àven en fördjupning kring omrÄdet ventilation avsedd för operationssalar. Rapporten redovisar inledningsvis en energibalans av byggnaden som har Ästadkommits med hjÀlp av simuleringsprogram, uppmÀtta vÀrden och berÀkningar.

Effektivitet pÄ olika biogasanlÀggningar : Definiering och framtagning av nyckeltal

SammanfattningDet finns tre anledningar till att uppsatsen kom att handla om biogas. Göteborg Energi AB som vi samarbetat med under vÄrt examensÄr, hade ett behov av att kartlÀgga hur effektiva deras biogasanlÀggningar var. Samt vÄrt intresse för biogas som bygger pÄ ett stort engagemang kring förnybarenergi, och att branschen spÄs en lika expansiv utveckling som vindkraften haft det senaste decenniet.Syftet med uppsatsen Àr att defininera och utveckla relevanta nyckeltal. Vi kommer sedan att samla in data frÄn utvalda biogasanlÀggningar, för att sedan sammanstÀlla och analysera denna. FrÄgan vi vill besvara Àr hur de olika biogasanlÀggningarna och produktionsmetoderna skiljer sig Ät betrÀffande hur effektiva de Àr ur energi- och kostnadssynpunkt samt ur ett lönsamhetsperspektiv?För att besvara forskningsfrÄgan har vi skapat en modell dÀr relationen mellan de olika nyckeltalen illustreras och förklaras, för att skapa förstÄelse för sambandet mellan intÀktsdrivande och kostnadsdrivande produktionsfaktorer.

Energieffektivisering av prefabricerade byggelement

Rapporten behandlar energieffektivisering av Villa Vidas prefabricerade byggelement. I arbetet undersöks hur och med hjÀlp av vilka material en effektivisering av elementen kan gÄ till. I slutet av rapporten presenteras sedan det förslag till varje vÀggtyp som bedömdes som lÀmpligast att ersÀtta respektive standardalternativ med..

KaraktÀrisering av avfallsbrÀnslen

All products will eventually end up as waste, which in a sustainable society has to be handled in an efficient and environment friendly way. This report focuses on waste fractions meant for combustion, often difficult to characterize. However, more homogeneous fractions that are treated biologically are also discussed.The study concerns the region of BorÄs, Sweden, where the waste plant Sobacken has provided a good starting point. On this site, fuel to the Energy-from-Waste plant of BorÄs Energi is prepared and the biological waste is treated through anaerobic digestion.One important part of the study has been to collect experience-based knowledge from the technical staff at Sobacken and BorÄs Energi. This information was compiled into an overview of wanted and unwanted fractions to the preparation plant and the boilers respectively.

Hur pÄverkar motivation, prestation, makt och konflikter kooperativs mÄluppfyllelse? : En studie av fyra konsumetkooperativ i VÀrmland

Tendensen att försöka hitta de affÀrsmÀssiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framtrÀda pÄ 1990-talet. VetenskapsmÀnnen insÄg dÄ att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssÀtt med CSR-frÄgor kan förbÀttra deras ?bottom line? och sÄledes bidra till en hÄllbar utveckling av samhÀllet. BÄde teoretiker och praktiker har vÀnt sin uppmÀrksamhet mot framgÄngsrika företag (bÀsta praxis).  I korthet innebÀr ett business case inom CSR ett besvarande av frÄgan ?Vilka fördelar har företagen och samhÀllet av CSR??.

Energideklaration av Svenska kyrkans byggnader i VÀxjö : utredning, deklaration och fördjupning nattkyla

Detta examensarbete syftar till att utreda vilka av Svenska kyrkans byggnader i VÀxjö som ska energideklareras samt utföra en energideklaration av en kontorsbyggnad. I energideklarationen ingÄr det Àven att ge ÄtgÀrdsförslag för olika energibesparingsmöjligheter. En fördjupad studie i nattkylning av stommen har ocksÄ utförts. Examensarbetet Àr uppdelat i tre huvuddelar, indelning av byggnader, utförande av energideklaration samt fördjupad studie av nattkyla. I den första delen delas byggnaderna in i grupper utifrÄn verksamhet och byggnadstyp och dÀrefter utreds om de ska energideklareras.

MÄnga bÀckar smÄ, blir det bÀttre dÄ? : En studie om den smÄskaliga vattenkraftens för- och nackdelar ur ett miljöperspektiv

Idag stÄr vi inför flera miljöproblem som exempelvis klimatpÄverkan och förlust av biologisk mÄngfald. Vattenkraften Àr en förnybar energikÀlla som kan producera el med lÄga utslÀpp av vÀxthusgaser. Sverige har en lÄng tradition av att utnyttja vattnet som energikÀlla och har det senaste Ärhundradet byggt ut en majoritet av de svenska vattendragen med vattenkraftverk. Idag stÄr vattenkraften för nÀstan hÀlften av Sveriges elproduktion och bidrar till Sveriges lÄga utslÀpp av vÀxthusgaser. Samtidigt anses vattenkraften pÄverka den biologiska mÄngfalden och vattendragen negativt. Av ungefÀr 2100 kraftverk stÄr de 200 största för över 90 % av elproduktionen. Det finns alltsÄ ett stort antal smÄskaliga kraftverk som bidrar med en liten del elproduktion samtidigt som de riskerar att pÄverka vattendragen negativt. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om elproduktionen frÄn smÄskalig vattenkraft Àr försvarbar sett till dess miljöpÄverkan.

Energideklarationer enligt EU-direktivet

Den 16 december 2002 beslutade Europaparlamentet om direktivet 2002/91/EG "Om byggnaders energiprestanda". Detta direktiv innebÀr att EU vill minska unionens importberoende inom energiomrÄdet genom att effektivisera energianvÀndningen i byggnader. Sverige har som medlem i EU ett krav pÄ att införliva detta direktiv i landets lagstiftning. Olika utredningar har gjorts i detta syfte och pÄgÄr fortfarande. Den 16 mars 2006 överlÀmnades propositionen 2005/06:145 "Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande" till riksdagen. Uppsatsen vill lyfta fram om, och i sÄ fall hur fastighetsbranschen förberett sig inför det kommande systemet med energideklarationer.

LÅGTEMPERERAD LUFTBUREN VÄRME OCH BYGGNADSINTEGRERAD FÖRNYBAR ENERGIUTVINNING  I HÅLLBARA ÖSTRA SALA BACKE, UPPSALA

Uppsala kommun har beslutat att bebygga omrĂ„det Östra Sala backe, belĂ€get mellan GrĂ€nby i norr och BolĂ€nderna och Fyrislund i söder. Markanvisning har givits byggherrar för första etappen och byggandet berĂ€knas starta 2013. OmrĂ„det Ă€r tĂ€nkt att ha en hĂ„llbarhetsprofil. Detta arbete undersöker delar av den framtida energianvĂ€ndningen med utgĂ„ngspunkt frĂ„n första etappens planerade byggnader. HuvudfrĂ„gorna för arbetet har varit följande:GĂ„r det ur lĂ„gtempererad fjĂ€rrvĂ€rme att utvinna tillrĂ€ckligt med energi för att tĂ€cka vĂ€rmebehovet med ett luftburet system? Vilka alternativ finns avseende utvinning av förnybar energi integrerat i byggnader och hur utnyttjas dessa mest effektivt? Examensarbetet Ă€r utfört i samrĂ„d med Arne Roos och Magnus Åberg vid Institutionen för teknikvetenskaper, Fasta tillstĂ„ndets fysik, Uppsala universitet.Examensarbetet innehĂ„ller en bakgrundsbeskrivning, berĂ€kning av temperatur hos tilluft vid luftburen uppvĂ€rmning och elproduktion hos smĂ„skaliga vindkraftverk, och simuleringar av dels luftburen uppvĂ€rmning med olika fjĂ€rrvĂ€rmetemperaturer och dels byggnader med solfĂ„ngare och solceller.BerĂ€kningarna visade att flödet, som blir högre för större byggnader, hade stor inverkan pĂ„ vilken temperatur tilluften behövdes vĂ€rmas till.

NÀr det individuellt rationella blir kollektivt slöseri : Bör fstighetsbolagen i Karlstad införa individuell mÀtning av vatten och vÀrme?

Tendensen att försöka hitta de affÀrsmÀssiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framtrÀda pÄ 1990-talet. VetenskapsmÀnnen insÄg dÄ att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssÀtt med CSR-frÄgor kan förbÀttra deras ?bottom line? och sÄledes bidra till en hÄllbar utveckling av samhÀllet. BÄde teoretiker och praktiker har vÀnt sin uppmÀrksamhet mot framgÄngsrika företag (bÀsta praxis).  I korthet innebÀr ett business case inom CSR ett besvarande av frÄgan ?Vilka fördelar har företagen och samhÀllet av CSR??.

BrÀnslehedging : Hur sÀkrar flygbolagen sig mot ett högt oljepris?

Dagens samhÀlle krÀver mer energi Àn nÄgonsin, 80 procent av vÀrldens energi kommer ifrÄn fossila brÀnslen. EfterfrÄgan pÄ olja har ökat kraftigt samtidigt som upptÀckten av nya fynd och produktionsutbyggnad inte kunnat matcha denna utveckling. En bransch som Àr kÀnslig för ett högt oljepris Àr flygbolagsbranschen. 12 till 14 procent av flygbolagens rörliga kostnader bestÄr av brÀnsle. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur olika flygbolag hanterar ett högt oljepris.

Elektrisk integrering och projektering av förnybar energi i svagt lokalt elnÀt

För att en kvalitativ och driftsÀker kraftomvandling frÄn vind till elkraft skall erhÄllas stÀlls krav pÄ en mÀngd olika faktorer. Klimatologiska och tekniska faktorer krÀver korrekt dimensionering och anpassning av omvandlingstekniken för att största möjliga energimÀngd skall kunna omvandlas pÄ ett driftsÀkert och energieffektivt vis som vindkraftsÀgare, nÀtÀgare krÀver. Vinden Àr som bekant en oberÀknelig kraftkÀlla. Variationerna i styrka och tid kan innebÀra en hel del driftoptimeringsproblematik med efterverkningar för vindkraftsverket, nÀtet och belastningen. Konsekvenserna kan bero pÄ vilken typ av teknik som Àr installerad i de olika delarna av energisystemet och i omrÄdets elnÀt.

Optimering av SNCR-system i en biobrÀnsleeldad panna : möjligheter till minskade NOx-utslÀpp för ENA Energi

Emission of nitrogen oxides as well as carbon monoxides is an inevitable result of combustion. A Swedish law "Law of environmental fee for emissions of nitrogen oxides as a result of energy production" (lagen om miljöavgift pÄ utslÀpp av kvÀveoxider vid energiproduktion (SFS 1990:613)) controls the emission of NOx from energy production by a system of fees. The system has resulted in a strong approach toward less emissions of NOx among the energy production plants. High emission levels, today exceeding 52 mg/MJsupplied fuel, leads to costs for energy production companies. This paper examines possibilities to reduce the emissions of NOx by optimization of the SNCR-technique in a biofuel fired heat and power plant.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->