Denna underso?kning tar upp problemet att de som utsa?tts fo?r brott ofta a?r kriminella och syftar till att ge en o?kad fo?rsta?else fo?r utsatthet fo?r brott, oro fo?r brott men fra?mst rollblandning hos gymnasieungdomar i Va?stra Go?taland. Fo?r detta syfte gjordes en kvantitativ surveyunderso?kning med tva?rsnittsdesign: en enka?tunderso?kning som delades ut till en grupp gymnasieelever. Underso?kningen kopplas till rutinaktivitetsteorin som fokuserar pa? orsaker till att man utsa?tts fo?r brott snarare a?n orsaker till att man bega?r brott.

År 1983 blev kravet om revisionsplikt lagstadgat för samtliga aktiebolag i Sverige. Motivet bakom revisionspliktens införande var möjligheterna att kunna motverka ekonomisk brottslighet i små bolag. Idag åtgörs ingen skillnad mellan revisionen i små och stora aktiebolag, och Sverige utgör därmed ett av de fåtal länder som inte valt att utnyttja den möjlighet att undanta små bolag från revisionsplikten som framgår av EU:s fjärde bolagsrättsliga direktiv. Dock har debatten nu väckts till liv och går på högvarv huruvida det är motiverat att försvara revisionsplikten i dessa bolag. Systemet i Sverige är uppbyggt på lagar och regler, där revisionen fungerar som ett kontrollverktyg för att säkerställa att dessa efterlevs.

I takt med att den svenska arbetsmarknaden förändras, ändras också synen på den anställde. Denna uppsats ämnar undersöka huruvida företagens behov av att hålla sin yttre fasad i gott skick, påverkar inställningen till att anställa, eller säga upp, de personer som man inte vill att företaget skall förknippas med. Hur ställer sig företagsledare till att deras personal inte lever upp till de normer samhället bär och finns det särskilda typer av beteende eller brottslighet som anses värre eller sämre än något annat? Resultatet visar att brott (avvikelser) som i allmänhet förkastas också förkastas av företagen och att toleransen mot avvikare är låg. Personer dömda för denna typ av brott torde ha stora svårigheter att ånyo etablera sig på arbetsmarknaden efter avtjänat straff..

This essay focuses on crime history and gender. It is a study of female crimes in the beginning of the 19th century in a small parish (Askeryd Socken) in Småland in the south part of Sweden. The method I have used is to study the records of Municipal Court regarding the citizens of the parish of Askeryd. I have then tried to find out whether the female offenders have been treated different than the male offenders, if there is a certain kind of gender-related crimes and in those cases where comparison is possible, I have examined if the females are treated in a lighter way. (?female discount?), or if they were treated as mentally unstable.The essay shows that in this particular parish during the years 1825 to 1830, female offenders were not treated in a lighter manner.

Denna uppsats syftar till att förklara hur nyhetsmediers rapporteringar kan påverka brottsligheten i ett område. Detta görs med utgångspunkt i att rädsla för brott kan påverka människors rutinaktiviteter, vilket i sin tur har en effekt på brottsligheten i området. Om och hur nyhetsmedier har en inverkan på människors rädsla råder det inom forskningen delade meningar om. Därför genomfördes en systematisk litteraturöversikt för att tydliggöra vad den aktuella forskningen inom området säger. Resultaten från litteraturöversikten visar att framför allt lokala TV- nyheter har ett samband med rädsla för brott, och att detta samband är starkast för invånare i områden med högre brottsnivåer.

What is an economic crime? Who is an economic criminal? How do we speak of the phenomenon and what does they way we speak mean? The immediate result of the study is that there is a stereotype image of the economic criminal that is produced within peoples speech. This image contains characteristics that bring the subject, the economic criminal, far away from the traditional crime subject, and brings it closer to a non-criminal subject. This motion render possible that economic criminals can talk of themselves as ?not bad people?, ?normal? and ?like everyone else?.

Syftet med fördjupningsarbetet är att belysa den byggda miljöns betydelse för brottsligheten i ett bostadsområde. Arbetet har haft en utgångspunkt i att brottslighet kan förebyggas. För att ett brott ska kunna äga rum krävs att tre faktorer är uppfyllda; en motiverad gärningsman, ett objekt eller offer samt tillfälle att begå brottet. Utifrån det talar man om två typer av brottsförebyggande. Dels så kallad social prevention, det vill säga att påverka människor genom olika sociala åtgärder, dels situationell prevention, exempelvis genom att utforma miljöer och bostadsområden som gör det svårare att begå brott.

Since 1983 Sweden has a general audit obligation for joint-stock companies. At this moment the Government has issued an investigation concerning the subject. The purpose of this paper is to examine what effects an abolition of the audit obligation for small joint-stock companies can have on the Swedish tax department regarding economic crime. An angel on the report is to examine how the tax department uses adverse auditor?s reports.

En undersökning om svenska mammor som får barn i tonåren, upp till och med nitton år, och deras barn. Forskning om unga mammor visar samband mellan mammans låga ålder, en lägre social status och sämre ekonomi som i sin tur ofta förs vidare till barnen. Jämförelser mellan tonårsmammor och mammor mellan 25 och 29 år visar att tonårsmammorna oftare kommer från svåra familjesituationer, ofta har misslyckats med skolan, är i högre utsträckning beroende av bidrag, har dåligt självförtroende och får ett mindre socialt stöd. Forskning visar även att barn till tonårsmammor har högre risk att börja med droger, alkohol och att få beteendesvårigheter och inlärnings- och språksvårigheter samt begå brott. Syftet är att undersöka om tonårsmammor och deras barn besitter fler riskfaktorer än äldre mammor och deras barn, som i sin tur leder till en högre risk för att barnet ska begå kriminella handlingar.

Då trafficking för sexuella ändamål är ett brott mot mänskligheten som pågår i outtröttlig styrka vill den här uppsatsen belysa hur Sverige som stat arbetar för att motarbeta trafficking både internationellt och nationellt. För att kunna göra en så bred bedömning som möjligt av svenska statens arbete har teorin varit en rättsociologisk då den tar upp både lagliga, samhälleliga, etiska och sociala aspekter. Och då det är en stats arbete som granskas har metoden som använts varit utvärderande då uppsatsen velat lyfta fram hur lämpligheten men även effektiviteten av Sveriges arbete är. Som en del av detta har mycket av empirins fokus lagts på de bakomliggande mekanismerna så som vilka grupper som livnär sig på att sälja andra personers kroppar, hur den svenska sexköpslagen är utformad och hur de svenska myndigheterna arbetar med problematiken..

Bakgrund och problem: I Sverige infördes revisionsplikt för alla aktiebolag 1983. Syftetmed revisionsplikten var att den skulle vara bra för kampen mot den ekonomiskabrottsligheten. Frågan om revisionsplikt har sedan införandet berörts av flera statligautredningar, men har inte vidare utretts. Det har hänvisats till samma argument somframfördes vid lagstiftningen, det vill säga att revisionsplikten är av stor betydelse förbekämpning av ekonomisk brottslighet. Meningarna om huruvida den lagstadgade revisionenbidrar till att förebygga brott går isär och frågan om revisionspliktens preventiva effekt på denekonomiska brottsligheten kvarstår.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om revisionsplikten har betydelse för arbetetmot den ekonomiska brottsligheten.Avgränsningar: Denna uppsats behandlar endast ekonomisk brottslighet och revisionsplikt imikroföretag i Sverige.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Social ingenjörskonst är ett stort hot mot informationssäkerhet. Den här uppsatsen undersöker hur en attack går till, vilka som utgör hotet och vilka som utgör måltavlor, samt hur attackerna kan förebyggas. Hackaren framställs ofta som en ung man som drivs av nyfikenhet och får kickar av att manipulera och stjäla information. Den sociala ingenjören besitter även förmågan att manipulera människor på ett sätt som den traditionella hackaren saknar. Många spelar på mottagarens medkänsla, tacksamhet, lojalitet eller respekt för auktoriteter för att vinna förtroende. I takt med att den tekniska säkerhet förstärks är det troligt att fler väljer att använda människor istället för tekniken när de utför en attack.

Syftet med denna studie har varit att undersöka varför en del ungdomar begår brott och vilka faktorer som kan ligga bakom. Genom att använda en kvalitativ metod i form av intervjuer med sex unga män med en tidigare kriminell bakgrund har vi försökt få svar på studiens syfte och frågeställningar. Intervjufrågorna har strukturerats in i olika delteman baserade på våra teoretiska utgångspunkter då vi velat fånga respondenternas livshistorier under deras kriminella karriär. Med utgångspunkt från Erving Goffmans (2011) teori om Stigma och teorier om det sociala kapitalets mörka sida har vi analyserat vårt empiriska material. Resultatet visar på hur strukturella och individuella faktorer såsom otrygga hemförhållanden, stigmatisering i skolan och umgänge med andra kriminella inom ett nätverk kan ha en inverkan på en ungdoms brottslighet.

I Sverige ska unga lagöverträdare i första hand dömas till ungdomsvård. Denna studie bygger på sju intervjuer med ungdomar om deras erfarenheter av påföljden ungdomsvård. Ungdoms-vård är en individuellt inriktad insats för unga som begått brott och innebär att den unge ska delta i en samtalsserie. Insatsen är individuellt utformad utifrån vilket brott den unge har be-gått och den unges aktuella situation, motivation och resurser. Syftet med studien är att stude-ra ungdomars beskrivningar av påföljden ungdomsvård och undersöka om de anser att påfölj-den har bidragit till en förändring av deras brottsliga beteende.