Sök:

Sökresultat:

329 Uppsatser om Ćterfall i brottslighet - Sida 12 av 22

Bör tredje man kunna överklaga ett konkursbeslut?

Syftet med konkurs Àr frÀmst att skydda konkursgÀldenÀrens borgenÀrer genom att fördela deras förluster proportionerligt. Under senare Är har Àven framhÄllits att sjÀlva konkursförfarandet skall syfta till att frÀmja ett bibehÄllande av sysselsÀttning, samhÀllsintressen i övrigt samt att upptÀcka och beivra ekonomisk brottslighet. Konkursinstitutet har Àven en sanerande uppgift genom att det tvingar fram en avveckling av verksamhet som inte bÀr sig, En gÀldenÀr, som Àr pÄ obestÄnd, skall efter egen eller borgenÀrs ansökan försÀttas i konkurs. Möjligheten för tredje man att överklaga ett konkursbeslut har prövats av HD i en rad rÀttsfall, enligt vilka vare sig aktieÀgare, borgenÀr, styrelseledamot eller VD skall tillerkÀnnas talerÀtt. DÀremot har en person som riskerar att förlora egendom genom Ätervinning medgivits talerÀtt med hÀnvisning till att konkursbeslutet i sÄ hög grad pÄverkar dennes intressen.

MÀnniskosmuggling : Hemliga tvÄngsmedel för att bekÀmpa den organiserade brottsligheten

The first aim of this study is to examine what the differences are between the Classic directive (directive 2004/18/EC of the European Parliament and of the Council of 31 March 2004 on the coordination of procedures for the award of public works contracts, public supply contracts and public service contracts) and the Revised Classic directive (directive 2014/24/EU of the European Parliament and of the council of 26 February 2014 on public procurement and repealing Directive 2004/18/EC) when it comes to social considerations in public procurement. The second aim is to examine if the revision of the directive has solved the prior existing problems regarding social considerations in public procurement. In this paper a traditional European legal method is used. The examinations show a number of things, including the Revised Classic directive involving codification of case law, references to other sources of law and some clarified rules as well as new provisions. The regulations regarding reserved contracts, technical specifications, and selection criterion are satisfied in the Revised Classic directive.

KontraktsvÄrd : ett alternativ till fÀngelse

KontraktsvĂ„rd Ă€r ett alternativ till fĂ€ngelsestraff. MĂ„lgrupp Ă€r personer som skulle dömas till fĂ€ngelse men vars brottslighet i vĂ€sentlig grad kan relateras till missbruk av beroendeframkallande medel och som Ă€r villiga att underkasta sig vĂ„rd och behandling enligt en sĂ€rskild plan. ÅnĂ€sets behandlingshem bedriver behandling av de som Ă€r dömda till kontraktsvĂ„rd, de har utformat sina program med hjĂ€lp av CRA och 12-stegsmodellen. Dessa finns ocksĂ„ beskrivna i arbetet. MĂ„let för deras behandling Ă€r total drogfrihet.

Det mindre företagets rÀddning? : en studie om hur ekonomisk brottslighet kan undvikas genom en intern kontroll

The purpose of this essay was to examine whether small businesses can avoid ac-counting crimes with a well-conducted internal control system. The questions we asked ourselves was, whether and if so, companies can prevent this from happening by using a internal control.In this essay we used a qualitative approach. Essential information was given to us from four different interviewees. We also worked from an inductive approach which means that we interviewed people without any earlier research to build on. The method also had a hermeneutical approach, which means that we made different interpretations based on the reference framework and the empirics.After the study had been carried out, we concluded that all evidence from this essay suggested that even small businesses need an internal control to protect their business.

VÀktarblicken : ? en studie om sex vÀktares attityder

Syftet med denna studie Àr att undersöka fenomenet etnisk profilering i bevakningsbranschen. DÄ det inte finns tidigare forskning om vÀktares yrkeskulturer har polisforskning kring brottsstereotyper anvÀnts som utgÄngspunkt.Studiens empiriska material har samlats in via semistrukturerade intervjuer med sex vÀktare som diskuterar attityder och förhÄllningssÀtt till den egna yrkespraktiken. Resultatet visar att informanterna ger uttryck för att de arbetar med hjÀlp av kategoriseringar och stereotyper, de uppmÀrksammar etniska grupper som betraktas som problematiska samt ser det som en skyldighet att uppdatera kollegor om dessa grupper. Det framkommer att det finns förestÀllningar om en relation mellan etnicitet och brottslighet: specifikt etnicitet och stöld samt vÄldsanvÀndning. Det finns en informell jargong som tillhör yrket som kan betraktas som rasistisk.

Skola, kompisar, förÀldrar och brott

Alla kan vi lÀra oss nÄgot, frÄgan Àr bara vilka möjligheter och tillfÀllen vi fÄr i livet och hur vi tar tillvara pÄ dem. Detta nÄgot Àr en process som börjar nÀr vi föds och slutar nÀr vi dör. Det vill sÀga ett livslÄngt lÀrande. Nu Àr det ju sÄ att allt man kommer över i kunskapsvÀg inte alltid stÀmmer överens med den kultur och det samhÀlle man lever i och dÄ finns möjligheten till att begÄ felaktiga beslut och handlingar. Hur kan man dÄ veta vad som Àr rÀtt och fel? Till en början Àr familjen det incitament som ligger nÀrmast till hands.

Personalliggare : Svartarbete inom frisörbranschen

Den ekonomiska brottsligheten innefattas vara en utspridd, kriminell aktivitet vilket framkommer runt om i hela vĂ€rlden. Ett av problemen som bidrar till den ekonomiska brottsligheten anses vara svartarbete. Dock Ă€r inte den ekonomiska brottsligheten av lindrig art nĂ€r det kommer till att jĂ€mföra olika sorters brottsligheter i landet. Begrepp som skattefusk förekommer ofta i samhĂ€llet i syfte att tona ner och att fĂ„ brottet att lĂ„ta mer lindrigt Ă€n vad det Ă€r.Årligen stĂ„r svartarbetet för 66 miljarder kronor av de förlorade skatteintĂ€kterna som undangöms för staten. Som Ă„tgĂ€rd för att hindra all ekonomisk brottslighet samt svartarbete, införde staten under Ă„r 2007, lagen om personalliggare som pĂ„verkar frisör- och restaurangbranschen. Det skapades genast stora rubriker kring lagen dĂ€r bĂ„de positiva och negativa reaktioner framkom.

Den orena revisionsberÀttelsens betydelse - Vilka Àr konsekvenserna för ett företag som fÄr en oren revisionsberÀttelse?

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka konsekvenserna för ett företag som uppvisar en oren revisionsberÀttelse. Metod: Kvalitativ metod har anvÀnts för att uppfylla uppsatsens syfte. PrimÀrdata har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med representanter frÄn var och en av intressegrupperna, kreditgivare, skatteverket och ekobrottsmyndigheten. Teori: För att besvara frÄgestÀllningen tas utgÄngspunkt i den institutionella teorin. Resultatredovisning: Totalt har sju intervjuer genomförts med representanter frÄn var och en av intressegrupperna samt med revisorer.

StraffskÀrpning vid Äterfall vs. straffreduktion vid flerfaldig brottslighet

Genom kriminalisering fastslÄr staten att ett visst beteende Àr önskvÀrt eller icke önskvÀrt.Syftet med detta Àr repressivt, att förhindra oönskat beteende; att försöka styra medborgarna till att undvika de kriminaliserade, oönskade, handlingarna. Vilket beteende somkriminaliseras Àr ett kriminalpolitiskt övervÀgande.Arbetet handlar om det subjektiva inslaget i straffrÀtten. Utvecklingen av personligt ansvar inom straffrÀtten har pÄgÄtt under en lÀngre tid, under inflytande av bland annat etiska diskussioner och den kristna kyrkans lÀror om skuld. Ett antal större straffrÀttsliga utredningar tillsattes för att modernisera först straffrÀtten i 1734 Ärs lag och senare ocksÄ 1864 Ärs Strafflag. NÄgon definition av uppsÄt (dolus) och oaktsamhet (culpa) infördes dock inte i lagtext, inte heller i Brottsbalken.

Hur tre olika företag förebygger snatteri

Snatteri Ă€r ett brott som har blivit allt vanligare pĂ„ senare tid. Vi ville skriva om detta för att vi anser att detta Ă€r ett brott som kan vara grunden till mer allvarlig brottslighet. Vi valde att titta nĂ€rmare pĂ„ hur Hennes & Mauritz, Kiosken Ålidhem och ICA Mariehem förebygger snatterier. Anledningen till att vi valde dessa tre företag Ă€r att de Ă€r av olika storlek och har olika sortiment till försĂ€ljning. För att ta reda pĂ„ hur dessa företag bedriver sitt arbete mot snatterierna genomförde vi tre intervjuer, en med varje företag.

Provokation : Bevis- och brottsprovokation

Detta arbete handlar om provokativa ÄtgÀrder. VÄr uppfattning Àr att det Àr viktigt att den enskilde polismannen har kÀnnedom kring juridiken i detta Àmne. Syftet med denna rapport Àr att undersöka hur bevis- och brottsprovokation fÄr anvÀndas vid bekÀmpningen av brottslighet. Vi har Àven försökt att klargöra begreppen, samt peka pÄ oklarheter som rÄder inom detta omrÄde för att pÄ sÄ sÀtt visa pÄ dess komplexitet. Vi har genom studier av lagtext, propositioner, Statens offentliga utredningar (SOU), utlÄtanden av Justitieombudsmannen (JO) och justitiekanslern (JK), juridisk litteratur samt rÀttsfall satt oss in i rÄdande rÀttslÀge.

Rekrytering till den MC-relaterade brottsligheten

Syftet med denna rapport Àr att undersöka om det finns nÄgot gemensamt samband eller bakgrund som dessa personer delar, t ex sociala förhÄllanden, uppvÀxtmiljöer etc. Vi vill pÄ detta sÀtt se om det finns gemensamma nÀmnare över landet rörande de personer som rekryteras av kriminella MC gÀng i Sverige i dag. Bakgrunden till denna rapport Àr att vi tror att det finns ett intresse av denna kunskap bland blivande poliser samt att denna kunskap inte Àr sÄ vÀl dokumenterad i den litteratur som vi sökt rörande Àmnet. NÀr litteraturen inte svarar pÄ de frÄgor vi har i denna rapport har vi sökt svaren genom intervjuer med poliser som Àr vÀl insatta i problemet vid respektive polisomrÄde. De polisomrÄden som vi har valt i denna rapport Àr SkÄne, Stockholm och VÀsterbotten detta för att fÄ en geografisk spridning över landet, samt att vi inledningsvis tror att mÀngden MC relaterad brottslighet i de olika polisdistrikten Àr betydande.

"Registret visar inte brottslighet" : Om svenska nyhetsartiklars framstÀllning av Polisens registrering av romer

Syftet med undersökningen Àr att granska nyhetsartiklar som handlar om Polisens registrering av romer för att jÀmföra beskrivningen av polis respektive romer samt undersöka vilka sociala maktförhÄllanden och ideologiska perspektiv som speglas. I syftet ingÄr Àven att undersöka om artiklarnas framstÀllning kan bidra till en social förÀndring. Materialet bestÄr av tre nyhetsartiklar som publicerades samma datum och Àr hÀmtade frÄn Dagens Nyheter, Avpixlat och SkÄnska Dagbladets webbsidor. Undersökningen har sin utgÄngspunkt i Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys som bestÄr av teoretiska premisser och metodiska riktlinjer.       Resultatet visar att Dagens Nyheter och Avpixlats artiklar Àr de som skiljer sig mest i beskrivningen av polis och romer. Alla artiklar speglar det maktförhÄllande dÀr Polisen har en stark maktposition men har olika förhÄllningssÀtt till maktförhÄllandet mellan majoritetssamhÀllet och minoritetsgruppen.

UngdomsrÄn i VÀsterÄs

Under de senaste Ären sÄ kan man se en ökning av personrÄn och det Àr i huvudsak relaterat till brottslighet med ungdomar inblandade. Vi vill dock pÄpeka att om man skulle lÀsa i statistiken sÄ Àr ungdomsrÄn inte högt representerat i den allmÀnna brottsstatistiken. I de anmÀlningar som vi studerat har det kommit fram att objekten för rÄnarna Àr i huvudsak mobiltelefoner och kontanter. BÄde gÀrningsmÀn och mÄlsÀgare har mestadels varit mÀn, Àven om det dock förekommer kvinnor bÄde bland mÄlsÀgare och i fÄtal fall ocksÄ som gÀrningsmÀn. Det vi ocksÄ har sett Àr att andra generationens invandrare Àr kraftigt överrepresenterad.

Vad pÄverkar revisorns bedömning om att anmÀla eller inte anmÀla vid misstanke om brott?: en fallstudie med fem revisorer

En revisors arbete regleras av en mĂ€ngd olika lagar, regler och rekommendationer. År 1999 lagstiftades anmĂ€lningsplikten, vilket innebĂ€r att en revisor som misstĂ€nker ett ekonomiskt brott ska anmĂ€la detta. Tidigare kunde revisorer inte agera mot oegentligheter och fel som de upptĂ€ckte i och med sitt revisionsarbete pĂ„ grund av tystnadsplikten. AnmĂ€lningsplikten innebĂ€r ett avsteg frĂ„n tystnadsplikten som av mĂ„nga anses vara en av revisorns viktigaste regler. Ett av skĂ€len till att nya regler togs in i aktiebolagslagen var kampen mot ekonomisk brottslighet.

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->