Kameraövervakning får allt större betydelse för kampen mot brottslighet. En anledning till ökat användande av kameran är liberaliseringen av tillståndsgivandet att inneha en övervakningskamera. En ny lag trädde i kraft 1998 vilken innebar att det har blivit lättare att få kameratillstånd, och t.ex. banker och butiker behöver numera inte söka tillstånd, utan det är tillräckligt att bara anmäla ett innehav av kamera. Resultatet av den nya lagen är bl.a.

Den ökande brottsligheten i dagens Sverige växer likt en lavin och polisen och åklagarmyndigheten känner ofta till grov och organiserad brottslighet men saknar verktyg för att komma åt aktörerna i dessa fall. Samtidigt som allmänheten och media kritiserar polisen för att vara ineffektiva. Frågan som vi ställer oss är om polisen verkligen har rätt medel för att på ett effektivt och tillfredställande sätt uppnå målet med att minska dagens kriminalitet. Debatten som pågår idag angående om polisen skall få använda sig av brottsprovokation känns viktig för oss med tanke på vårat kommande yrke där det är viktigt att ha kännedom om vilka typer av alternativa lösningar som är lagliga/olagliga när det gäller att bekämpa den allt grova och organiserade brottsligheten. Syftet med denna rapport har varit att klarlägga samt att se på vad som är skillnaden mellan begreppen brotts- och bevisprovokation.

There is a known link between relative deprivation and street crime among market liberal countries. Although some research has been done with cross-national data, there is none to suggest that the observed link is as valid in a country well known for its extended welfare and generous social expenditure like Sweden. The following study uses longitudinal data to see if this recognized link between relative deprivation and street crime also stands in a country with almost a century long tradition of striving for social-, economic- and cultural equality. Even though Sweden, over the last decade, has been subjected to a series of deregulations due to policy changes at national level, and with a following rise in inequality, it is still considered to be one of the most equal countries in the west. It is therefore not unlikely that the high degree of social security will reduce the negative impact of relative deprivation on social relations among its citizens, perhaps enough so that the correlation will be significantly weakened.

This paper aims to give a comprehensive view in which extent Swedish legislation concerning trafficking in human beings (Brottsbalken 4 kap. 1a §) is efficient. Qualitative interviews have been carried out with professionals within the judicial system in order to comprehend various aspects of efficiency relating to legislative validation of trafficking regarded human beings. Consent, coercion and control brings up miscellaneous issues. Personal observations by authorized people within the area was therefore viewed and found to be highly essential.

Syftet med detta examensarbete är att redogöra för hur narkotikaverksamheten är organiserad rörande narkotikasmuggling. Dels genom att ta del av resultat presenterade i BRÅ-rapport 2005:11 Narkotikabrottslighetens organisationsmönster, dels för att sedan jämföra dessa resultat med resultaten framtagna genom utvalda domar avkunnade mellan år 2007-2011 i Skåne. Därefter applicerades Webers byråkratiska organisationsteori på de framtagna resultaten. De centrala frågeställningarna som detta examensarbete bygger på är: ?Hur kan BRÅ:s resultat ifrån rapport 2005:11 gällande narkotikahandeln och dess organisationer appliceras på utvalda domar rörande narkotikasmuggling, avkunnade mellan 2007-2011? ? samt ?Vad kännetecknar en organisation utifrån Webers organisationsteori och i vilken utsträckning kan hans teori appliceras inom narkotikasmuggling??. Resultaten visar att de organisationsmönster som framtagits av BRÅ, i stor utsträckning stämmer överrens med resultaten från de utvalda domarna, dock har ny data tillkommit genom denna undersökning som kompletterar den ovannämnda BRÅ-rapporten..

Observationer från Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten samt Far har gjorts om att kontantbranschen är svårreviderad. För att kontrollera svårigheterna samt öka förtroendet för skattesystemet har kassaregisterlagen införts. I slutet av år 2010 kommer avskaffandet av revisionsplikten att träda i kraft vilket kan leda till ökade skattefel och ekobrott som minskar förtroendet för skattesystemet. Det finns alltså en motsägelse att införa kassaregisterlagen, som ska skapa större förtroende för skattesystemet, samtidigt som revisionsplikten avskaffas, vilket borde minska förtroendet för samma system. Vårt arbete syftar till att undersöka om förtroendet för skattesystemet påverkas. Studien avgränsas till att vi endast behandlar de områden som har med kontantbranschen att göra.

Vår avsikt med denna rapport är att belysa problematiken med Polisens resurser och den låga uppklarningsprocenten av de så kallade mängdbrotten. Det vill säga brott av enklare beskaffenhet med polisiär förundersökningsledning. Förenklat kan man säga att dessa brott utgörs av tillgreppsbrott, lindrigare våldsbrott, skadegörelsebrott och fridsbrott som drabbar allmänheten i relativt stor omfattning jämfört med grov brottslighet. Grunden till denna rapport är att mängdbrotten utgör den absolut största delen av den totala brottsligheten samtidigt som de har den lägsta uppklaringsprocenten. Detta faktum innebär sannolikt att otryggheten hos befolkningen ökar samtidigt som allmänhetens tilltro till rättsväsendet sjunker kraftigt.

Syftet med arbetet är att undersöka om den nuvarande lagstiftningen kan tillämpas på förskingring av elektroniska medel. För att få en förståelse för förskingring som brott redogör vi för begreppet förmögenhetsbrott. Rekvisiten vid förmögenhetsbrott är ekonomisk skada för den drabbade och uppsåt från gärningsmannens sida. Ekonomisk brottslighet är ett förmögenhetsbrott och denna undergrupp har rekvisit som är mer specifika. Det finns många definitioner och vi har valt att ta upp några av dem.

Det senaste decenniet har Sydafrika genomgått enorma förändringar. Landet har lämnat det minoritetsstyrda apartheidsystemet och blivit demokratiskt. Att förändringar får olika följder är givetvis självklart, kanske relaterar de flesta till den kraftiga ökningen av våldsbrott. Det finns dock även en annan typ av brott som ofta kommit i skymundan i den nuvarande debatten det är s.k. White-Collar Crime, vilket jag har valt att undersöka i min uppsats.

ABSTRACTTitel: Teorin som omgärdar den fula kriminologin - Cultural criminology, en introduktion.Författare: Johanna SundquistNyckelord: Cultural criminology, world risk society, risksamhälle. Dagens medialandskap är grundad i det skriftbaserade samhället och har därför stora möjligheter till samhällskritik. Vi som mediakonsumenter har också idag större möjlighet att kritisera media men också att kritisera via media än tidigare. Dagens samhälle genomsyras också av en mediekonsumtion av aldrig tidigare sedda mått (Christie, 2004:69). Vi pumpas med information i TV, i radio, på Internet - via bloggar, twittrar, communities och forum. Aldrig förr har heller kriminalitet getts sådan uppmärksamhet i media (Jewkes, 2004:141).

Detta är en B-uppsats inom datasäkerhet och datajuridik. Uppsatsen består av först en litteraturstudie. Där tar vi upp vilka hot som finns mot information som hanteras med hjälp av datorer. Med hjälp av olika säkerhetsverktyg ökar man skyddet mot hoten. Vi beskriver de vanligaste verktygen som företag och även privatpersoner använder sig av.

Observationer från Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten samt Far har gjorts om att kontantbranschen är svårreviderad. För att kontrollera svårigheterna samt öka förtroendet för skattesystemet har kassaregisterlagen införts. I slutet av år 2010 kommer avskaffandet av revisionsplikten att träda i kraft vilket kan leda till ökade skattefel och ekobrott som minskar förtroendet för skattesystemet. Det finns alltså en motsägelse att införa kassaregisterlagen, som ska skapa större förtroende för skattesystemet, samtidigt som revisionsplikten avskaffas, vilket borde minska förtroendet för samma system. Vårt arbete syftar till att undersöka om förtroendet för skattesystemet påverkas. Studien avgränsas till att vi endast behandlar de områden som har med kontantbranschen att göra.

Under de senaste åren har medierna byggt upp en bild där budskapet står tydligt; Brottsligheten ökar och blir värre bland ungdomar! Men en rapport som BRÅ, brottsförebyggande rådet, låtit göra visar dock att antalet ungdomar som misstänks för brottsbalksbrott inte förändrats märkvärt under de senaste trettio åren.Även om ungdomsbrottsligheten inte kan sägas öka nämnvärt visar kriminalstatistiken att ungdomar är den mest brottsaktiva gruppen i samhället. Man kan se en tydlig topp i brottsaktivitet under ungdomsåren men för majoriteten kan denna tid ses som en övergående fas.Detta innebär att samhället har mycket att vinna på med att sätta in resurser så tidigt som möjligt. På så vis kan samhället undgå kostnader, brottslighet, mänskligt lidande och skapa en tryggare framtid.För att lyckas bryta en kriminell livsstil är det viktigt med ett bra bemötande från samhällets rättsskyddande aktörer. Det krävs att polis, kriminalvård och socialtjänsten tillsammans och i samarbete med ungdomen sätter in lämpliga åtgärder.Denna rapport handlar hur samhället bemöter unga lagöverträdare med utgångspunkt i polisens arbete. Framförallt har arbetet med ungdomar i Umeå studerats där intervjuer genomförts med personer som på något sätt arbetar med dessa frågor idag..

Det har skett en stor ökning av biltillgreppen i Luleå kommun under åren 1997-2002. De vanligaste gärningsmännen är missbrukare eller tonårspojkar. Denna brottslighet kan vara en stark bidragande orsak för tonårspojkarnas utveckling av framtida grövre kriminalitet. Utifrån dessa fakta har författarna bl a genomförs intervjuer med polis och kommun i staden för att fördjupa sig i ämnet. Tillgreppen har i huvudsak visat sig förekomma i tre av stadens områden.

Syftet med studien var att belysa och diskutera hur syskon till personer med funktionshinder som medför någon form av beteendeavvikelse upplevde och hanterade sin situation under uppväxten. De specifika frågeställningarna var vilka situationer syskonen utan funktionshinder upplevde som problematiska i sin vardag och hur de hanterade dessa situationer samt vilket agerande syskonen tyckte fungerade i de svåra vardagssituationerna kontra vilket agerande de inte ansåg fungerade. Som metod intervjuades tre vuxna syskon till personer med funktionshinder och syskonens handlingssätt, tankar och känslor åskådliggjordes. Resultatet visade att en person i de allra flesta fall tycktes bli påverkad av att ha syskon med funktionshinder. På vilket sätt syskonet utan funktionshinder blev påverkat skilde sig dock åt syskonen emellan.