I spåren av finanskrisen har under de senaste åren genomförts flertal större nyemissioner, bland annat för att rädda företag som har gjort stora förluster. Det har blivit vanligt att fysiska personer vid nyemissioner ställer upp som garanter och får ersättningar för sina garantiåtaganden i form av garantiprovision. Garanter i nyemissioner berättigas ersättning för sina garantiåtaganden i form av garantiprovision som överstiger marknadsräntor.  Garantiprovisionerna uppgår normalt till 5-6 procent av det garanterade beloppet men kan i vissa uppgå till upp till 12 procent. Ett relativt stort intresse vid många nyemissioner gjort att garanter sällan tvingas införliva sina åtagande för vilka de får relativ hög ersättning för utan att teckna aktier i nyemissionen.  Enligt 44 kap. 31§ andra stycket IL är ersättningen skattepliktig i inkomstslaget kapital som beskattas med en statlig skatt om 30 procent.

Sammanfattande diskussionDet har funnits olika åsikter och till en början lite konsensus i grupperna om vad som är och inte är övervakning samt vad som kan definieras som positiv eller negativ övervakning. Men genom diskussionerna har ungdomarna gemensamt mer eller mindre slutit sig till olika kategorier av övervakning, och därmed skapat mer eller mindre gemensamma diskurser vilka de sedan förhåller sig till. Dessa lokala diskurser är påverkade av deras direkta omgivning samt närliggande diskurser t.ex. vad som i media och i lagar definieras som övervakning. Ungdomarna förhåller sig dels till en övergripande diskurs om en övervakning som är auktoritär och fylld av tvång, och något som man inte har kontroll över.

Hur upplever före detta intagna i kriminalvårdsanstalt vikten av studier i anstalt för deras återanpassning i samhället? För att försöka besvara denna frågeställning har vi i vår studie sammanställt datamaterial ifrån en kvantitativ studie. Syftet med studien är att utifrån ett sociologiskt perspektiv undersöka den upplevda nyttan av studier hos före detta intagna i kriminalvårdsanstalt. Underliggande frågeställningar är:Vad är den upplevda betydelsen av studier för återfall i brottslighet?Vad är den upplevda betydelsen av studier för anställning efter frigivning ifrån anstalt?En deskriptiv analys uppvisar att respondenterna i vår studie i hög majoritet upplever att vare sig sysselsättningen i sig i anstalt eller studier i anstalt har betydelse för möjligheten att erhålla anställning eller för att återanpassas efter frigivning ifrån anstalt.

Brottslighet och kriminaljournalistik har länge varit en stor del av medieinnehållet. Men vad är det som avgör hur stor uppmärksamhet ett specifikt brott får? Det här är en kvantitativ studie av 100 nummer av Aftonbladet 2009 där vi ger svar på hur tidningen framställer manliga och kvinnliga gärningsmän.Studien har sin utgångspunkt i ?the chivalry hypothesis? som går ut på att kvinnor får mildare behandling både av rättsväsendet och av medierna. Den har tidigare testats inom medier av bland andra Weimann/Fishman och Grabe. I den här studien testas om hypotesen är giltig även när det gäller en svensk tidning.Resultaten visar att Aftonbladet gör vissa skillnader, inte bara på grund av vilket kön gärningsmannen har utan också beroende på vilket brott denne begår.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Problemdiskussion: För 25 år sedan infördes revisionsplikt i Sverige för samtliga aktiebolag. Idag diskuteras huruvida den lagen ska avskaffas och vilka bolag som ska kunna avsäga sig revision.Syfte: Författarna vill utreda om en avskaffad revisionsplikt kan leda till en ökning av den ekonomiska brottsligheten, därtill hur denna lagförändring kan påverka Skatteverkets arbete att bekämpa den.Metod: En kvalitativ studie har genomförts. Där den empiriska datainsamlingen bygger på intervjuer med tre regionchefer på skattverket. Den övriga datainsamlingen har skett via Internet, litteratur och via databaser vid Örebro universitet.Slutsats: För att den ekonomiska brottsligheten ska öka som en följd av revisionspliktens avskaffande krävs det att företaget anser att nyttan att frånsäga sig revision är större än den hjälp revisorn bistår med idag. Många bedömer att företag i framtiden kommer att använda sig av frivillig revision eftersom deras intressenter kommer att kräva detta..

Syftet med denna studie var att undersöka offentliganställdas upplevelser av en gemensamt antagen värdegrund och dess betydelse för verksamhetens uppdrag och mål samt vilka faktorer som påverkade deras möjligheter att tillämpa värdegrunden i sitt arbete. En intervjustudie genomfördes med sju anställda från en polismyndighet (n=4 medarbetare, n=3 ledare). Data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet visade att värdegrunden betraktades som ett politiskt dokument utan egentlig verksamhetsförankring. Medarbetarna såg inte värdegrundens praktiska betydelse för deras yrkesutövning, då de i huvudsak agerade utifrån erfarenhet och sin egen etik och moral för samhället och medborgarnas bästa.

I dagens Sverige så har de mobila enheterna en självklar plats i våra fickor, likväl som i vårt samhälle och i dess brottslighet, vilket gör att det sedan några år är att anse självklart att de även har en central roll i IT?forensiska utredningar inom våra polismyndigheter. Men vid sidan av konkreta bevis för begångna brott lagrar enheterna dessutom ofta data som kan användas för att spåra enheten, och därmed också dess brukare, över tid, vilket givetvis är av intresse av polismyndigheter men skulle även kunna vara av stort intresse för exempelvis försäkringsbolag och andra delar av den 'civila sektorn' som driver utredningar men som saknar polisens befogenheter. För att ge ett så brett användningsområde som möjligt fokuserar därför rapporten inte bara på datat som är tillgängligt från den faktiska enheten och hur de kan användas för spårning och positionering, utan försöker även på praktiskt väg undersöka i vilken grad dessa metoder kan utföras med allmänt tillgänglig mjuk- och hårdvara..

Brottslighet och kriminaljournalistik har länge varit en stor del av medieinnehållet. Men vad är det som avgör hur stor uppmärksamhet ett specifikt brott får? Det här är en kvantitativ studie av 100 nummer av Aftonbladet 2009 där vi ger svar på hur tidningen framställer manliga och kvinnliga gärningsmän.Studien har sin utgångspunkt i ?the chivalry hypothesis? som går ut på att kvinnor får mildare behandling både av rättsväsendet och av medierna. Den har tidigare testats inom medier av bland andra Weimann/Fishman och Grabe. I den här studien testas om hypotesen är giltig även när det gäller en svensk tidning.Resultaten visar att Aftonbladet gör vissa skillnader, inte bara på grund av vilket kön gärningsmannen har utan också beroende på vilket brott denne begår.

This essay was written at Södertörn University during the spring semester of 2010, in the field of Business Administration, and more precisely within management and organization. The essay is based on a case study of the management of the staff working at the commuter train stations in Stockholm. The study consists of a number of interviews with the management staff and with the personnel working at the stations, where the aim of the study is to describe how management works within ISS Trafficare AB and what the personnel working at the stations think of it. ISS Trafficare AB is the entrepreneur who runs the commuter train stations in Stockholm by an agreement met with Stockholmståg KB.The study is based on information from the interviews with the personnel and other material from ISS Trafficare AB. Research on the area of management have been used to put data into perspective and to further deepen our analysis and conclusions from the case.The essay shows that the management has tried to implement several changes on the organization in order to provide more service to the travelers.

Detta arbete har som syfte att klargöra vad allmänheten har för inställning till allmän kameraövervakning samt att reda ut vilken praktisk nytta kameraövervakningen gör. Det har gjorts flera undersökningar om svenska folket inställning till kameraövervakning. Allmänheten blir mer positiv till kameraövervakning ju mer tiden går. 1995 accepterade 66 % av svenska folket kameraövervakning på gator och torg medan sju år senare svarade, på samma fråga, hela 75 % att de accepterade kameror på gator och torg. Kameraövervakning har visat sig ha en preventiv effekt på vissa brott.

Narkotika problemet i Sverige har ökat markant på senare år. Problemet mednarkotika medför inte bara själva missbruket utan även annan brottslighet för attfinansiera missbruket. För att kunna missbruka narkotika måste personerna sommissbrukar ha tag i narkotika. Den här rapporten handlar om hur narkotikankommer in i landet och vart den kommer in. Sverige har ju år 2000 fått en ny vägin från kontinenten och nu mera sammankopplad med kontinenten i och med attÖresundsbron har öppnats.

Syftet med denna studie var att titta på kriminalitet, brottsutsatthet och narkotika i en ungdomsgrupp. Även samband mellan dessa tre variabler studerades. Detta gjordes genom en enkätstudie som besvarades av gymnasieungdomar i åldrarna 16-21 år. Tidigare forskning på området visar att den mest förekommande narkotikasorten som ungdomar provar är marijuana. Lindrigare stöldbrott, som snatteri, är enligt tidigare studier det vanligaste brottet.

Från det att Rosengård byggdes och fram tills idag har reportagen i massmedia främst haft en negativ prägel. Antingen har de behandlat problematiken i området eller de förebyggande insatserna mot problemen. Eftersom massmedias bild av området främst varit och ännu är negativ blev jag intresserad av att undersöka om även Malmö stad främst sänder ut en negativ bild av området. Uppsatsen fokuserar därför på att undersöka vilka åsikter Malmö stad sänder ut om Rosengård i tidskriften Vårt Malmö. Analysen har jag delat upp i sex olika avsnitt; Ekonomi, Brottslighet, Området Rosengård, Förskola och hemtjänst, Unga och skolomsorg samt Förebyggande verksamhet.

Ungdomsbrottsligheten ökar och en allmän uppfattning i samhället råder, att ungdomar begår brott i sällskap av kamrater. Undersökningens syfte var att söka förståelse och kunskap för upplevda bidragande faktorer inom kamratgruppen som gör att vissa unga killar begår brott. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju killar mellan 16 och 25 år, alla med erfarenhet av brottslighet. Råmaterialet analyserades utifrån tematisk analysmetod. Resultatet visade att gruppen uppfyllde individernas identitetsskapande behov.