Sök:

Sökresultat:

55620 Uppsatser om Ćldrande samt kostnader - Sida 46 av 3708

Portföljbolag ? dyra lÄn till vilken kostnad?

Riskkapitalbolag Àr bolag som inriktar sig pÄ att satsa kapital i andra företag för att utveckla dem och sedan sÀlja dem vidare. Den genomsnittliga investeringsperioden för ett riskkapitalbolag Àr mellan tre till fem Är. Investeringen av sÄ kallade portföljbolag sker vanligtvis genom att samla ihop kapital frÄn bland annat investerare, oftast i en sluten fond. LivslÀngden pÄ dessa fonder Àr cirka 10 Är. Utöver kapitalet frÄn investerarna anvÀnder sig riskkapitalbolag Àven av rÀntebÀrande företagsobligationer, banklÄn och efterstÀllda lÄn.

Konsulters arbete vid en ERP-implementation med fokus pÄ anvÀndarna och de organisatoriska fördelarna

NÀr organisationer implementerar ett nytt ERP-systemligger deras intresse pÄkonkurrensfördelar och ekonomiska vinster. Det fokuseras pÄ vilka fördelar systemet kan georganisationeni form av snabbare ledtider, reducerade kostnader, bÀttre beslutsstöd och resursöversikt. Dessa konkreta fördelar ÀrÀvenlÀttare att hÄlla koll pÄ och att mÀta. SvÄrigheter finns i att hantera fördelar som systemet kan ge anvÀndarna. Implementation av ett nytt, verksamhetsövergripande, ERP-system kan pÄverka kÀrnprocesser, arbetsmönster och uppgifter.

Lönsamhetsanalys och PrissÀttningskalkyler i Bemanningsföretaget AB

Produktkalkyler anvÀnds som beslutsunderlag för beslut pÄ bÄde kort och lÄng sikt. LÄngsiktiga beslut handlar om lÄngsiktig lönsamhet och vilka produkter man ska tillverka samt till vilket pris de ska sÀljas pÄ lÄng sikt. Kortsiktiga beslut tas beroende pÄ lönsamhet pÄ kort sikt eller vilken produktmix som ska tillverkas pÄ kortare sikt. Det finns ett flertal olika metoder för produktkalkylering och de tvÄ vanligast förekommande kalkylerna Àr av sjÀlvkostnads- och bidragstyp.Bemanningsföretaget AB, med verksamhet inom verkstad, industri och lager har under de senaste Ären prÀglats av en stark utveckling. Lönsamhetsanalyser och liknande har dock hela tiden varit eftersatta varför man har velat utreda hur lönsamheten bland kunder och verksamhetsomrÄden egentligen ser ut.

FörÀndringsarbete i positiv anda - hur Àr det möjligt? : Att förÀndra med bÄde hjÀrta och hjÀrna - och samtidigt tÀnka pÄ intÀkter, kostnader och resultat

Sjuksköterskor spelar en central roll i patienters vÄrd, följaktligen ocksÄ i vÄrden av HIV- och AIDS-patienter. Antalet HIV-smittade i vÀrlden uppskattas Är 2007 till ca 40 miljoner mÀnniskor. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda patienter med HIV/AIDS i vÀstvÀrlden. Metoden för studien Àr en litteraturstudie som följer Polit och Becks Ätta steg. Databassökning gjordes i databaserna CINAHL och Medline samt genom manuell sökning.

FörbÀttrad vattenanvÀndning pÄ Björnekulla Fruktindustrier AB : för ökad lönsamhet och bÀttre miljö

Björnekulla Fruktindustrier AB i Åstorp vill minska kostnaderna för sin vattenförbrukning i fabriken. Det Ă€r endast en liten del av den totala vattenkonsumtionen som hamnar i slutprodukten. Majoriteten av vattnet gĂ„r Ă„t för tvĂ€ttning av rĂ„varor och maskinell utrustning. Anledningen till att kostnaderna Ă€r höga Ă€r den stora andel kommunalt vatten som fabriken köper in. För att minskaden andelen har jag undersökt tvĂ„ alternativ, ett eget reningsverk för Ă„teranvĂ€ndning av vatten och en ny vattentĂ€kt.

Vad kostar sjukfrÄnvaron i offentlig verksamhet?: En utvÀrdering av berÀkningsmodellen HÀlsoeffekten

Den ökade sjukfrÄnvaron har ökat efterfrÄgan hos företag efter ekonomiska argument för investeringar i hÀlsa och information om kostnader för ohÀlsa. För att kunna ge ett underlag vid hÀlsoekonomiska diskussioner med företagshÀlsovÄrdens kunder har en berÀkningsmodell, ?HÀlsoeffekten?, utvecklats vid Institutet för Personal- och Företagsutveckling vid Uppsala universitet.För att utvÀrdera modellen anvÀndes den för att berÀkna kostnaderna för sjukfrÄnvaron pÄ tre mindre avdelningar inom en stor offentlig organisation. All information som anvÀndes vid berÀkningarna erhölls frÄn verksamheternas egna ekonomiska system. I jÀmförelse med tidigare utvÀrderingsmodeller har det i denna modell gjorts kopplingar till forskningen kring hÀlsa och ohÀlsa.

Ekonomiska effekter för verkstÀllande av överenskommelser i samrÄd : en analys av gemensamt nyttjande av skogsmark mellan skogs- och rennÀring i norra Sverige

Lavbetesland, med resursen lav i fokus, kan precis som fiskevatten i havet beskrivas som en gemensam resurs, sÄ kallad common pool resources (CPR). Att effektivisera nyttjandet av en CPR leder till att fler kan ta del av den eller att varje part fÄr ut ett högre vÀrde frÄn den. För att kunna maximera effektiviseringen behöver kostnader och intÀkter vara kÀnda. DÀrför Àr detta examensarbete dÀr jag kartlÀgger merparten av dessa en viktig del i processen. Lavbeteslandet som CPR nyttjas av bÄde skogsbolag, vilka bedriver skogsskötsel pÄ marken,samt av rennÀringen, vilken anvÀnder det som betesmark. Skogsbolagens mÄl med anvÀndningen av lavbeteslandet Àr att maximera volymtillvÀxten av virke.

RÀttslig reglering av enskilda vÀgar med fokus pÄ kostnadsansvarets utformning och tillÀmpning

De enskilda vÀgarna utgör ungefÀr 75 % av alla vÀgar i Sverige och 60 % av landets gemensamhetsanlÀggningarinnehÄller vÀgar. Drift och underhÄllskostnader för enskilda vÀgar fördelasgenom att de deltagande fastigheterna har andelstal i gemensamhetsanlÀggningen.Syftet med rapporten har varit att undersöka hur kostnadsfördelningen i samfÀllighetsföreningarför vÀgÀndamÄl fungerar i teorin och i praktiken.En litteraturstudie ligger till grund för teoridelen i avsnitt 2 och 3 dÀr tidigare och nuvarandelagstiftning beskrivs. Fokus har lagts pÄ frÄgor som rör enskilda vÀgar och kostnader, ersÀttningarsamt Àndrade förhÄllanden för dessa. Ett antal samfÀllighetsföreningar för vÀgÀndamÄlhar undersökts och kontaktats för att fÄ reda pÄ hur de ser pÄ systemet för kostnadsfördelningoch hur det fungerar.Resultatet av arbetet visar att de undersökta föreningarna anser att systemet för att fördelakostnader fungerar bra och i allmÀnhet anses som rÀttvist. I hÀlften av föreningarna hadeförutsÀttningarna Àndrats pÄ sÀtt som gjorde att andelstalen Àndrades.

En konklusion över sjuksköterskans förmÄga och möjligheter att pÄverka patientens följsamhet i egenvÄrd - en litteraturöversikt

Bakgrund: MÀnniskors ovilja eller oförmÄga att följa givna rÄd Àr ett problem för den samhÀllsfinansierade sjukvÄrden och som leder till ökade kostnader och ökad ohÀlsa bland befolkningen. Sjuksköterskan har hÀr en viktig uppgift att fylla som utbildare, informatör och vÀgledare för att öka compliance. Syfte: Syftet med uppsatsen var att genom en litteraturstudie belysa hur sjuksköterskans strategival vad gÀller ÄtgÀrder och pedagogiska ansats pÄverkar patientens följsamhet gentemot rekommendationer och ordinationer. Metod: En litteraturstudie genomfördes, dÀr resultaten frÄn kontrollerade studier om compliance analyserats, vÀgts samman och presenterats. Resultat: SammanstÀllningen visade pÄ flera faktorer, sÄsom att patientens förmÄga till delaktighet och inlÀrning, samt sjuksköterskans pedagogiska och analytiska förmÄga Àr viktiga bestÄndsdelar för att förstÀrka compliance.

Unga Vuxna

Avhopp frÄn gymnasiet fÄr konsekvenser bÄde för den enskilde personen och för samhÀllet. PÄ samhÀllsnivÄ blir det sÀmre skatteintÀkter och ökade sociala kostnader. En person som inte fullföljer gymnasieskolan idag fÄr dessutom svÄrare att ta sig in pÄ arbetsmarknaden, vilket kan leda till lÄngvarigt utanförskap. Syftet med denna studie Àr att analysera orsakerna till vad det Àr som gör att vÄra respondenter, unga vuxna mellan 20-25 Är, saknar gymnasieexamen och vad deras motivation Àr till att börja studera igen. VÄra forskningsfrÄgor handlar om personer som saknar gymnasieexamen, anledningen till att de Àr tillbaka i studier igen och deras Äsikter om vilka följderna blir nÀr man saknar fullstÀndig gymnasieutbildning.

LÄngsiktigt digitalt bevarande av databaser: En beslutsstödjande modell

Den snabba utvecklingen inom informationsteknik bidrar till stora mÀngder av digitala handlingar. Den tekniska utvecklingen accelererar och innovationscyklerna blir kortare. Varje Är skapas det mÀngder av information som hanteras och sparas i bland annat databaser. Av praktiska skÀl, inte minst av lagliga skÀl vill enskilda individer och organisationer kunna bevara informationen som finns lagrad i databaser pÄ ett lÄngsiktigt sÀtt. Dagens sÀtt att hantera de olika tekniker för anvÀndning av databaser styrs av beslut som baseras pÄ varierande faktorer sÄsom kostnader, kunskaper, befintliga plattformar, ÀndamÄl, med mera.

Rotröta i Sverige enligt Riksskogstaxeringen : en beskrivning och modellering av rötförekomst hos gran och björk

Rotröta i trÀd medför stora Ärliga skador och dÀrmed kostnader för det svenska skogsbru­ket. Siffror som brukar nÀmnas i sammanhanget Àr 500-1000 Mkr/Är. Exempel pÄ orsaker till dessa kostnader Àr nedklassning av virke, tillvÀxtförluster, ungskogsdöd, tidigarelagda avverkningar och ökade stormfÀllningar. Syftet med denna studie var att analysera förekomsten av rotröta hos gran, tall och björk fördelat pÄ ett antal stÄndorts-, bestÄnds- och trÀdvariabler. Resultaten redovisades för hela landet och uppdelat pÄ regioner.

Att vÀlja produktkalkylmetod: en fallstudie av ett mindre
företag

För att kunna styra ett företag sÄ behövs det ekonomisk information av olika slag. Denna information hÀmtas frÄn bland annat produktkalkyler. Vilken produktkalkylmetod ska företagsledare i ett mindre företag vÀlja? Företaget lever inte isolerat frÄn omvÀrlden dÀrför finns det mÄnga faktorer som kan ha betydelse vid valet. Ett mindre företag i Norrbotten, Bölebyns Garveri AB, var i behov av att fördela sina kostnader pÄ produkter pÄ ett bÀttre sÀtt.

Årsredovisning, ett ineffektivt ekonomiskt styrmedel : En studie över smĂ„företagares anvĂ€ndning av Ă„rsredovisningen och nyttjande av rĂ„dgivning frĂ„n revisionsbyrĂ„er.

Enligt lag Àr samtliga aktiebolag skyldiga att upprÀtta en Ärsredovisning. Det medför att Àven de allra minsta företagen mÄste upprÀtta denna handling.  Detta kan medföra stora kostnader för smÄföretagarna och mÄnga arbetstimmar för revisorerna. Vi valde att studera smÄ aktiebolag med fÀrre Àn elva anstÀlla. UtifrÄn detta ifrÄgasatte vi vilken nytta smÄföretagarna har av denna handling. Denna diskussion utmynnade i vÄr problemformulering och vÄrt syfteI vilken utstrÀckning anvÀnder smÄföretagare Ärsredovisningsinformationen för ekonomisk styrning inom företaget och i vilken utstrÀckning nyttjar smÄföretagarna revisionsbyrÄerna för ekonomisk rÄdgivning.Syftet med studie Àr att analysera smÄföretagares förhÄllningssÀtt till ekonomisk styrning med hjÀlp av Ärsredovisningsinformationen.

Effekterna av omvÀnda e-auktioner : En jÀmförelse mellan omvÀnda e-auktioner och nÀtverksinköp, ur en sÀljares perspektiv

Den ekonomiska utvecklingen har tvingat företag att specialisera sig, och dÀrmed söka samarbeten externt för att fÄ tillgÄng till de resurser som tidigare fanns internt. För att sÀkerstÀlla inköp av dessa resurser har företag valt att genomföra inköpen genom nÀtverk av nÀra samarbeten. Genom utvecklingen inom IT och med den skÀrpta konkurrens som globaliseringen bidragit till har behovet att skÀra kostnader ökat och omvÀnda e-auktioner har börjat anvÀndas vid inköp. Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra anvÀndning av omvÀnda e-auktioner med nÀtverksinköp, för att vidare kunna se vilka effekter anvÀndningen av omvÀnda e-auktioner har ur sÀljarens perspektiv. JÀmförelsen har gjorts med hjÀlp av teorier och modeller för de bÀgge inköpsmetoderna.

<- FöregÄende sida 46 NÀsta sida ->