Introduktion: Suicid Àr bland de 10 vanligaste dödsorsakerna i vÀrlden. Varje Är avlider nÀrmare en miljon mÀnniskor efter att de tagit sina liv. Att förebygga suicid har kommit att bli en viktig folkhÀlsofrÄga i mÄnga lÀnder dÄ det förekommer i alla Äldrar, i alla sociala grupper samt inom bÄda könen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva metoder för att förebygga suicidförsök och suicid, samt att beskriva effekten av suicidpreventiva metoder. Metod: Metoden som anvÀndes var litteraturstudie.

Att drabbas av kronisk sjukdom pÄverkar flera aspekter i personers liv sÄsom de psykiska, fysiska, sociala och yrkesmÀssiga. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Àr en allvarlig progredierande kronisk sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med KOL. Fjorton kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier.

Uppsatsen Àr en studie i hur samhÀllet och den konsumtionskultur vi lever i speglas i den samtida konsten och den offentliga debatten. Det didaktiska perspektivet tar upp samtidskonsten roll i bildundervisningen och hur frÄgor som rör konsumtion och identitet visuellt kan bearbetas och gestaltas i en lÀrandesituation.UtgÄngspunkten i studien Àr teorier om modernitet dÀr reflexivitet, görbarhet och individualisering Àr centrala teman. MÀnniskan Àr idag inbegripen i ett reflexivt arbete för att skapa sig sjÀlv och det posttraditionella samhÀllet betecknas av att traditionella normer brutits ner och individen tvingats bli nÄgot av en ?sökare?.I senkapitalismen uppstÄr nya symbolvÀrden vid sidan av bytesvÀrden och bruksvÀrden, symbolvÀrden som Àr knutna till livsstil och identitet. Studien beskriver hur mÀnniskan manifesterar sin vilja att sÀrskilja sig men ocksÄ att tillhöra genom konsumtion som symbolisk aktivitet, dÀr konsumenten genom att handla konstruerar sitt ?jag?.

Uppsatsen grundar sig pĂ„ en diskursanalytisk undersökning av det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetets struktur och förhĂ„llningssĂ€tt ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra olika verksamheter som pĂ„ ett eller annat sĂ€tt arbetar med hĂ€lsofrĂ€mjande verksamhet har undersökts, Socialdepartementet, FolkhĂ€lsoinstitutet(Fhi), HĂ€lsofrĂ€mjande Sjukhus(Hfs) samt Södra Älvsborgs Sjukhus(SÄS). Jag utförde Ă€ven en undersökning pĂ„ individnivĂ„, dĂ€r anstĂ€llda pĂ„ SÄS fick uttrycka Ă„sikter och tankar om hĂ€lsa och hĂ€lsofrĂ€mjande arbete. Syftet med uppsatsen var att undersöka den sociologiska forskningens inverkan och roll inom det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet.Det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet Ă€r uppbyggt kring tvĂ€rvetenskaplig forskning men fokuset pĂ„ hur detta ska implementeras i individers vardag har fokus pĂ„ det samhĂ€llsvetenskapliga. Sociologiska begrepp och perspektiv ges utrymme i diskurser och de sociala behoven uppmĂ€rksammas och bidrar till utvecklingen.

HjÀrtsvikt Àr ett vanligt förekommande sjukdomstillstÄnd som krÀver livslÄng behandling. LivsstilsförÀndringar och fysisk aktivitet kan vara lika effektivt som farmakologisk behandling. Dagens forskning bevisar att fysisk aktivitet stÀrker hjÀrtats funktion och har en god effekt för patienter med hjÀrtsvikt. Sjukdomen innebÀr oförutsÀgbara symtom som kan leda till begrÀnsningar och förÀndringar i patienternas liv. Fördjupade kunskaper om den förÀndrade livssituationen kan vara till hjÀlp för sjuksköterskan i omvÄrdnaden.

I denna studie anvÀnds en kvalitativ metod i form av intervjuer med fem unga mÀn som har ett kriminellt förflutet. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som kan ha pÄverkat dessa unga mÀn in i en kriminell livsstil. Studien syftar Àven till att söka svar pÄ varför dessa unga mÀn vÀljer att stanna kvar i det kriminella livet. Genom att analysera det empiriska materialet vi fÄtt in genom intervjuer med dessa unga mÀn tillsammans med teorier som NÀtverksteorin, teorin om ?Differential associations? samt Avvikelseteorin har vi kommit fram till flera aspekter kring vÄrt syfte.

Bakgrund: Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) Àr en av de vanligaste sjukdomarna i vÀstvÀrlden. LivsstilsförÀndringar Àr en viktig del i behandlingen av GERD. Eftersom detta Àr en stor patientgrupp i primÀrvÄrden Àr det viktigt att som distriktssköterska ha förstÄelse för deras upplevelser av livsstilsförÀndringar. Det finns stora vinster att göra bÄde för den enskilde patienten, i form av en kÀnsla av hanterbarhet och bÀttre livskvalitet, men ocksÄ stora samhÀllsekonomiska vinster, om en bÀttre symtomkontroll kan uppnÄs av denna stora patientgrupp genom rÄd om livsstilsförÀndringar. Syftet med studien var att belysa upplevelser av stöd och rÄdgivning vid livsstilsförÀndringar hos personer med GERD.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka samband mellan hur universitetsstudenter skattar sin fysiska aktivitetsnivÄ och hur de registrerar aktivitetsnivÄ med hjÀlp av dagbok samt att se om de kom upp i ACSM (American College of Sport Medicine) och WHOŽs (World Health Organisation) rekommendationer.Metod: Studien hade en icke experimentell, deskriptiv och korrelerande design dÀr 26 försökspersoner, tvÄ mÀn och 24 kvinnor, rekryterades via anslag. De fick först svara pÄ en enkÀt och dÀrefter registrera sin aktivitet via en 7-dagars aktivitetsdagbok.Resultat: Studenterna ansÄg inte att de hade en stillasittande livsstil och alla deltagare utom en ansÄg sig komma upp till ACSMŽs rekommendationer av fysisk aktivitet 30 minuter per dag av mÄttlig intensitet alla dagar i veckan. Trettiofem procent kom inte upp i WHOŽs rekommendationer och av dessa överskattade 67% sin fysiska aktivitetsnivÄ. Sextiofem procent kom inte upp i ACSMŽs rekommendationer och av dessa överskattade 94% sin aktivitetsnivÄ.Konklusion: Studenterna hade en lÄg fysisk aktivitetsnivÄ utifrÄn ACSMŽs rekommendationer och majoriteten av de som inte levde upp till WHO och ACSM rekommendationer överskattade sin fysiska aktivitetsnivÄ. Det krÀvs dock mer omfattande studier för att dra nÄgra generella slutsatser dÄ denna studie hade en skev könsfördelning och ett lÄgt antal deltagare.Keywords: Self-estimation, Perception, Activity diary, Physical Activity level, Overestimation. .

I denna uppsats gör jag en jÀmförelse mellan den amerikanska polisutbildningens och den svenska skolans upplÀgg nÀr det gÀller fysisk aktivitet. Det jag jÀmför Àr hÀlsoprogrammen. DÄ de finns bÄde vid polisutbildningen vid UmeÄ och polisutbildningen i USA. NÀr jag jÀmfört hÀlsoprogrammen sÄ inkluderas en mÀngd olika fysiska moment som kanske i vardagligt sprÄk benÀmns som trÀning. Det Àr just det som hÀlsoprogrammen bland annat omfattar, olika trÀnings/motionsformer för studenten.

Personer med pre-diabetes löper hög risk att utveckla diabetes mellitus typ tvÄ, vilket kan medföra flera allvarliga komplikationer. Förbyggande arbete kan minska personligt lidande och samhÀllets kostnader. Flera studier visar att livsstilsinterventioner Àr effektiva och kan skjuta upp eller förhindra debut av sjukdomen. Projektet ?HÀlsosamma levnadsvanor vid förhöjda blodsockervÀrden? Àr ett pÄgÄende projekt, som Àr inriktat pÄ att aktivt finna pre-diabetiker och ge dem stöd.

Syftet med studien var att beskriva fyrtioÄringars reflektioner kring hÀlsosamtalet och eventuella livsstilsförÀndringar upp till Ätta mÄnader efter hÀlsosamtalet. Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Totalt deltog tio fyrtioÄringar. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet redovisas utifrÄn fyra kategorier: att samtala om sig sjÀlv, att leva som förut, att komma till insikt och att genomföra en livsstilsförÀndring.

AbstractForskning har enligt Bouchard m.fl. (2006) sedan lÀnge varit samstÀmmig om stora hÀlsovinster av regelbunden fysisk aktivitet. Kursplanen för Idrott och hÀlsa (Skolverket, 2000) pÄvisar Àmnets huvudsakliga syfte vilket Àr att stimulera elever till regelbunden fysisk aktivitet och en lÄngsiktig hÀlsofrÀmjande livsstil. I en nationell utvÀrdering av Idrott och hÀlsa pÄtalar Eriksson m.fl. (2005) dock att 14,8 % av eleverna i undersökningen inte Àr med i eller har lÄg aktivitet i Àmnet.

En sjuksköterska stÀlls dagligen inför moraliska stÀllningstaganden. NÀr en patients livsstil och val inte stÀmmer överens med sjuksköterskans egna vÀrderingar vid exempelvis en abort kan det vara problematiskt att ge en objektiv vÄrd och ett gott bemötande. Syftet med litteraturstudien Àr att beskriva hur sjuksköterskan handskas med egna moraliska dilemman som uppstÄr i mötet med abortpatienten och hur sjuksköterskan hanterar dessa dilemman för att skapa förutsÀttningar för god vÄrd. Metoden som valdes var en litteraturstudie dÀr tolv artiklar analyserades som svarade pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar. Ur studiens resultat framkom tre huvudteman, vilka var Egna vÀrderingar och etiska principer i konflikt, Att tvingas ta stÀllning och Behov av stöd för vÀxt i yrkesprofessionen.

AbstraktTyp 2-diabetes Àr en kronisk sjukdom som krÀver livslÄng behandlingdÀr patientens egenvÄrdsaktiviteter utgör största delen av behandlingen. Patientens följsamhet till egenvÄrdsaktiviteterna Àr dock ett vÀrldsomspÀnnande problem med sÀmre hÀlsa och ökade kostnader som följd. Syftet var att belysa faktorer som pÄverkar typ 2-diabetikers följsamhet till egenvÄrdsaktiviteter. Metod: En litteraturgranskning gjordes och litteratur söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Sjutton vetenskapliga artiklar, bÄde kvalitativa och kvantitativa granskades och grupperades under olika kategorier.

Vad som motiverar ungdomar till fysisk aktivitet i skolan kan variera pĂ„ grund av flera olika faktorer. Är det lektionsinnehĂ„llet, lĂ€raren, förĂ€ldrarna, betygen eller kompisarna som bestĂ€mmer om eleverna Ă€r fysiskt aktiva eller inte? Den hĂ€r studien undersöker vad som motiverar bĂ„de de aktiva och inaktiva eleverna till fysisk aktivitet i skolan samt hur lĂ€rare arbetar för att motivera sina elever. Undersökningsmetoderna i studien har varit bĂ„de kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultatet grundar sig pĂ„ 49 ifyllda enkĂ€ter av bĂ„de killar och tjejer frĂ„n grundskolans senare Ă„r samt tre intervjuer med behöriga lĂ€rare inom Ă€mnet Idrott och hĂ€lsa. Studien visar att ungdomar motiveras till fysisk aktivitet i skolan mest för att det Ă€r roligt, de mĂ„r bra av det och för betygen. De inaktiva ungdomarna motiveras till fysisk aktivitet i skolan om de fĂ„r mer möjlighet att pĂ„verka lektionsinnehĂ„llet och ett varierat utbud av aktiviteter.