Elever i den svenska grundskolan blir allt sÀmre pÄ matematik enligt den senaste PISA undersökningen. Syftet med denna litteraturstudie Àr att besvara om anvÀndandet av laborativt material inom matematikundervisningen i grundskolan förbÀttrar elevernas matematikkunskaper och vad som pÄverkar anvÀndandet av laborativt material.Denna kvalitativa litteraturstudie Àr baserad pÄ nio tidigare studier. Den visar att anvÀndning av laborativt material i undervisningen bidrar till att öka grundskolelevers matematikkunskaper. Flera faktorer pÄverkar resultatet och hur materialet anvÀnds, lÀrarens uppfattning om laborativt material, kombinationen av tydliga instruktioner till eleverna och ett bra anpassat laborativt material för respektive matematikproblem samt lÀrarens egen kompetens att anvÀnda sig av materialet i undervisningen..

Att anvÀnda sig av rörelse i undervisningen för att förstÀrka inlÀrning Àr en beprövad didaktisk metod speciellt med barn i förskoleÄldern. Syftet med uppsatsen Àr att belysa rörelsens omfattning och betydelse för inlÀrning av matematik upp till skolÄr tre.Genom litteraturstudier har vi sökt fakta kring inlÀrningsteorier, matematiska begrepp och dess koppling till rörelse. Vi har Àven fokuserat pÄ rörelse i lek samt rörelsens positiva inverkan pÄ utvecklingen. Via enkÀter har vi fÄtt fram hur ofta, samt i vilken form, pedagoger anvÀnder sig av rörelsemoment för att förstÀrka matematisk inlÀrning, samt vilka matematiska begrepp som medvetet har anvÀnts vid rörelsepassen i matematikundervisningen.Resultatet visade att mÄnga pedagoger medvetet anvÀnder sig av rörelse i sin undervisning, frÀmst i de lÀgre skolÄren. De har Àven en god insikt om rörelsens betydelse för inlÀrning och socialt vÀlbefinnande..

AbstraktSyftet med examensarbetet Àr att fÄ en bild över hur kommunikationen ser ut under matematikundervisningen samt vilka uttrycksformer som anvÀnds. Teorin visar att sprÄket och andra uttrycksformer som till exempel bild och laborativt material spelar en viktig roll under undervisningen i matematik. LÀraren har en stor betydelse för hur elevernas förstÄelse utvecklas. Studien Àr av kvalitativ art och som metoder valde vi att observera matematikundervisningen och intervjua lÀrare i tre olika klasser. Resultatet visar att det finns stor skillnad i den kommunikation som sker i verksamheten.

Syftet med vÄr undersökning Àr att visa ett matematiklÀromedels kvaliteter utifrÄn ett estetiskt lÀrandeperspektiv. Vi vill genom analys av lÀromedlet Prima Matematik 1 A synliggöra huruvida det ger utrymme för estetiken och pÄ vilket sÀtt detta görs. Vi anvÀnder oss av kvalitativ innehÄllsanalys, vilket i detta sammanhang betyder att vi letade efter estetiska egenskaper i lÀromedlets uppgifter. Resultatet visar att det inte ges nÄgot utrymme för estetiska lÀroprocesser eller radikal estetik i lÀroboken men att den anvÀnder sig av en del estetiska uttryck. Om man dÀremot, vilket lÀromedlet föresprÄkar, anvÀnder sig av lÀrarhandledningen som en guide genom arbetet i lÀroboken ges ett större utrymme för estetiken vilket i sin tur bidrar till en varierad undervisning.

Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare sÀger sig arbeta med den kommunikativa förmÄgan i sin matematikundervisning pÄ mellanstadiet samt pÄ vilket sÀtt och i vilken omfattning detta arbete sker. Vi har fÄtt in enkÀter frÄn 18 lÀrare frÄn olika skolor och av dessa lÀrare har vi haft fördjupade intervjuer med tvÄ. Resultatet visar att majoriteten av lÀrarna sjÀlva anser att de samtalar mycket under matematiklektionerna. Samtidigt visar resultatet att mer Àn hÀlften av lÀrarna har en traditionell undervisning dÀr matematikboken styr och dÀr olika inslag som exempelvis spel, praktiska moment och diskussioner sker dÄ och dÄ. Detta har fÄtt oss att fundera pÄ om lÀrarna klassar ordet samtal pÄ olika sÀtt.

Syftet med undersökningen var att klarlÀgga om elever med sÀrskilt stöd i matematik visste varför de fick sÀrskild undervisning. Ett annat syfte var ocksÄ att ta reda pÄ barnens delaktighet i beslutet och vad de kÀnde angÄende undervisningen och gruppindelningen. Undersökningen utgÄr frÄn ett barns perspektiv dÀrmed var ambitionen att barnens egna tankar och vÀrderingar tydligt skulle komma fram. För att uppnÄ det syftet intervjuade vi sju barn i Ärskurs fyra. Vi utgick frÄn tre frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt har eleven varit delaktig i beslutet om sÀrskilt stöd i matematikundervisning? PÄ vilket sÀtt har eleven sÀrskilt stöd i matematikundervisningen, enligt eleven sjÀlv? Vad kÀnner eleven angÄende sÀrskilt stöd? Vi anvÀnde oss av en kvalitativ forskningsansats med observationer och semistrukturerade intervjuer.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur förskollÀrare beskriver vad matematik pÄ förskolan Àr samt finna kunskap om hur förskollÀrare kan uppfylla lÀroplanens mÄl i matematik. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ intervju som undersökningsmetod, och empirin bestÄr av intervjuer med tre förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskolor. NÄgot som jag har tagit fasta pÄ Àr att lÀroplanen har tvÄ olika typer av matematiska mÄl. Den första typen av mÄl Àr ett matematiskt ÀmnesinnehÄll som jag har analyserat med hjÀlp av de sex matematiska aktiviteter som Utbildningsdepartementet föreslÄr som ramverk. Pedagogerna pÄ de undersökta förskolorna nÀmnde samtliga matematiska aktiviteter, men tvÄ av dessa, RÀkna och Konstruera, var betydligt vanligare Àn de andra fyra.

Denna studie belyser hur nÄgra lÀrare och elever i grundskolans senare Är upplever arbetet med högpresterande elever i Àmnet matematik. Vilket stöd och vilka utmaningar skolan ger till dessa elever för att de kan utvecklas och utmanas i sitt lÀrande. VÄr undersökning grundar sig i tidigare forskning och litteratur i detta ÀmnesomrÄde samt lÀrares och elevers perspektiv. BÄde kvalitativa och kvantitativa metoder har anvÀnts för att uppfylla studiens syfte och frÄgestÀllningar. Resultaten visar att de utvalda fyra grundskolorna saknar bÄde en gemensam och individuell strategi för att frÀmja högpresterande elever i Àmnet matematik. Ansvaret för att utveckla och utmana dessa elevers matematikkunskaper bygger pÄ lÀrarens eget initiativ, men p.g.a.

I min essÀ skriver jag om ett flertal spontana matematiktillfÀllen i förskolan. Jag vill att barnen ska fÄ med sig sÄ mÄnga positiva upplevelser som möjligt inom matematiken frÄn sin förskoletid. Förskolans lÀroplan Àr tydlig med att matematik Àr viktigt pÄ förskolan. Varför anser man att den Àr det? Det finns fyra strÀvansmÄl i matematik.

Trots att lÀroböcker i matematik har en viktig roll i undervisningen, sÄ finns det inte mycket forskning pÄ hur vÀl de uppfyller sin uppgift. Rapporter om lÀrobokens roll i skolan förekommer, dock oftast med en negativ klang. Forskning som vi har uppmÀrksammat tar upp att lÀroböckerna styr undervisning. Det nationella provet som utfördes för Ärskurs 3 2009, visade att eleverna har vissa brister i sina matematikkunskaper. Det stÄr i kursplanen för matematik att det Àr skolans uppgift att utveckla kunskaper som behövs i matematiken för att eleverna ska kunna fatta vÀlgrundade beslut i valsituationer (Skolverket, 2009-11-28).

Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ vad pedagoger i förskolan anser Àr matematik och musik och om de anvÀnder musiken för att frÀmja barnens matematikinlÀrning, eller om de bara anvÀnder matematiken och musiken var för sig.Det medverkade fyra förskollÀrare i undersökningen. Jag valde att intervjua pÄ fyra olika förskolor. Metoden Àr att utföra semistrukturerade intervjuer.I resultatet lyfter jag fram vad som sades under intervjuerna. Det visar bland annat att tvÄ av pedagogerna anvÀnder matematik och musik tillsammans, men inte enbart de tvÄ Àmnena utan Àven andra.De slutsatser som jag kan dra av min undersökning Àr att det ser olika ut pÄ de olika förskolorna som jag intervjuade pÄ. TvÄ av pedagogerna anvÀnder matematik och musik Àmnesintegrerat med varandra medvetet, de gör upp planeringar för olika aktiviteter, medan en pedagog anvÀnder det omedvetet, hon menar dÄ att hon inte gör planeringar med mÄl för det.

VÄrt syfte med detta examensarbete var att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv undersöka i vilken utstrÀckning eleverna i skolÄren 7-9 fick tillÀgna sig matematik genom dialog. Vi har anvÀnt oss av metoderna observation och intervju. Observationerna har vi utfört i tvÄ olika skolor hos fem pedagoger inom Àmnet matematik. Resultatet av observationerna visade att eleverna fick tillÀgna sig en mycket liten del av matematik- kunskaperna genom anvÀndandet av det matematiska sprÄket. UtifrÄn detta resultat utformade vi en kompletterande intervju som utfördes pÄ tre av dessa pedagoger.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om rörelse har nÄgon positiv pÄverkan pÄ elevers inlÀrningsförmÄga i matematik. För att ta reda pÄ detta har vi genomfört en undersökning med 31 elever i en förskoleklass och grundskolans Ärskurs ett. Eleverna fick prova pÄ mate-matik bÄde pÄ traditionellt sÀtt och genom rörelseinslag.Vi har Àven besökt en skola dÀr en av lÀrarna arbetar aktivt och med stor framgÄng med rörelsematematik.

Syftet med studien var att genom textanalys granska sprÄket i tre valda lÀroböcker inomÀmnet matematik, pÄ gymnasial nivÄ, med tonvikt pÄ deras lÀsbarhet. De tre valdalÀroböckerna, Matematik 4000 Kurs C BlÄ, Matematik frÄn A till E. Gymnasiets matematikkurs C och Tal & Rum NT kurs C+D, har analyserats med avseende pÄ deras samspel mellantext, bilder och figurer, orsakssamband, ovanliga ord, Àmnesspecifika ord, sammansatta ord,lÄnga ord, ordlÀngd, nominaliseringar, nominalfraser, fundament, meningslÀngd ochmeningsbyggnad. Datan har utgjorts av ett kapitel ur respektive bok, som behandlarexponentialfunktioner och logaritmer. Respektive kapitel har skrivits av och den digitalaversionen har sedan analyserats ur ovan nÀmnda perspektiv.

Arbetets syfte har varit att undersöka hur elever i matematiksvÄrigheter uppfattar matematikundervisningen, sin egen förmÄga i matematik samt att försöka identifiera faktorer som skulle kunna medvetandegöra eleven om den egna kompetensen.Metoden var enskilda kvalitativa intervjuer utifrÄn semistrukturerade frÄgestÀllningar innehÄllande ett mindre kvantitativt moment. Sex elever frÄn tre klasser i Ärskurs 7 deltog.Resultatet visar att eleverna uppfattar matematikundervisningen som tyst eget arbete i lÀroboken, fÄ lÀrargenomgÄngar, eleven styr sjÀlv arbetet, vÀntetiden pÄ lÀrarhjÀlp Àr lÄng, proven visar vad eleven kan, inga alternativa arbetsformer förekommer och lektionerna Àr stökiga. Specialundervisningen uppfattas genomgÄende som positiv.Eleverna har mycket svÄrt att ange sin matematiska förmÄga. Det kvantitativa momentet visar dock att flickorna antingen bedömde sin förmÄga korrekt eller undervÀrderade sig sjÀlva medan pojkarna i högre grad övervÀrderade sin förmÄga.Strukturerad undervisning innehÄllande formativ bedömning, dÀr lÀrare, elev och kamrater gemensamt ansvarar för kunskapsutvecklingen, anses framgÄngsrik för att medvetandegöra elever i matematik svÄrigheter om sin förmÄga..