Att eleverna i skolan ska utvecklas och nÄ de mÄl och kunskapskrav som finns skrivna i lÀroplanen Àr en central del i skolvÀrlden. Men hur nÄr man dÄ dessa pÄ bÀsta sÀtt? Hur ska man som lÀrare veta vilken undervisning som Àr bÀst för sina elever? I lÀroplanen stÄr att eleverna ska ges en varierad undervisning dÀr eleverna sjÀlva ska fÄ gestalta, prova och utforska (Lgr11). Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka om laborativa arbetsÀtt i matematik Àr gynnsamt för eleverna. I studien framstÀlls att arbeta laborativt kan vara gynnsamt men till en viss del och att det beror pÄ en del olika faktorer, som exempelvis lÀrarens roll och hur vÀl uppgiften och materialet framtrÀder varandra..

Jag har undersökt ifall det Ă€r möjligt att vĂ€cka ett ökat elevintressse för skolans matematikundervisning under deliberativa klassrumssamtal med en metod som jag sjĂ€lv utvecklat, foto-matematik. Foto-matematik Ă€r Ă€ven ett försök att vĂ€cka lĂ€rarens, i detta fall pedagogens, intresse att vilja anvĂ€nda sig av denna metod i sin skolundervisning.Det visar sig att genom denna metod ges eleven ett mera aktivt och lustfyllt lĂ€rande, samtidigt som lĂ€rarnas förstĂ„else för elevens resonerande, svĂ„righeter och problemlösande kring matematiken ökar genom positiva överraskningar i klassrummen. Även matematiksvaga och/eller passiva elever i klassen visar pĂ„ ett starkt engagemang och vilja..

VÄrt syfte med utvecklingsarbetet var att undersöka om verklighetsnÀra matematik ökar motivationen hos elever. Undersökningen gjordes i tvÄ klasser i Ärskurs Ätta, med 22 elever i den ena och 9 elever i den andra klassen. Eleverna har arbetat med verklighetsnÀra arbetsuppgifter under en period av fem veckor parallellt med sin ordinarie undervisning. Undersökningen avslutades med att eleverna svarade pÄ en enkÀt som vi framstÀllt. Dom jÀmförde den verklighetsnÀra matematiken med den traditionella undervisningen som dom annars har.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur förÀldrar uppfattar förskolans information och undervisning i Àmnet matematik. UtifrÄn detta stÀllde vi oss följande frÄgor: vilken förstÄelse förÀldrarna har för det arbetsÀtt förskolan har i Àmnet matematik, samt hur förskolan tydliggör mÄlen i matematik kopplat till verksamheten i den information som ges till förÀldrarna. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer av Ätta förÀldrar och fyra lÀrare frÄn fyra olika förskolor.Resultatet av undersökningen visar att förÀldrarna har en förstÄelse för det arbete som förskolorna bedriver i Àmnet matematik. DÀremot framkom att förÀldrarna inte ansÄg att den information som ges Àr tillrÀckligt tydlig. En viktig slutsats vi drar utifrÄn resultatet av undersökningen Àr, att om förÀldrar ska fÄ en ökad förstÄelse för den verksamhet som bedrivs krÀvs det engagerade och tydliga lÀrare som tar sig tid i de dagliga mötena att beskriva och koppla samman arbetet med lÀroplansmÄlen..

I syfte att förbÀttra elevernas attityd till Àmnet matematik prövar vi att undervisa i statistik med ett stort inslag av samverkan med karaktÀrsÀmnena pÄ programmet. DÀrefter har vi gjort jÀmförelser av kunskaper och attityder före och efter undervisningen..

Eftersom vi upplevt att flickor ofta underskattar sin förmÄga och sina kunskaper i matematik har vi valt att fördjupa oss i vilka faktorer som pÄverkar flickors prestationer och förhÄllningssÀtt i Àmnet matematik. Vi har lÄtit flickor ur en klass 8 och en klass 9 arbeta i tjejgrupp under tre veckor. De har fÄtt besvara enkÀtfrÄgor dels före delningen och sedan veckovis under periodens gÄng. Sammanfattningsvis kan vi se en antydan till en positiv förÀndring i flickornas sjÀlvförtroende och sjÀlvskattning. Trots att vi inte har fÄtt ett tydligt resultat utifrÄn vÄrt syfte har flickorna varit odelat positiva till att arbeta i tjejgrupp.

Forskning har visat att elevers intresse för matematik avtar ju Àldre de blir. En av orsakerna till detta kan vara den traditionella matematiken som till stor del bestÄr av symboler och tekniker för att hitta rÀtt svar. För att fÄ engagerade elever som intresserar sig för matematik mÄste undervisningen förÀndras. I min uppsats vill jag dÀrför lyfta fram författare och lÀrare som intresserar sig för den matematiska utvecklingen..

Studien syftar till att beskriva uppfattningar om matematikundervisning hos sex Ärskursnioelever i behov av sÀrskilda utbildningsinsatser i matematik. Den beskriver deras uppfattningar om vilka typer av undervisning de anser att de mött samt om vad de uppfattar som bra respektive mindre bra undervisning.Studien baserar sig pÄ intervjuer dÀr respondenterna beskriver olika former av undervisning fram till högstadiet. DÀrefter uppfattar samtliga att det mest handlat om tyst enskild rÀkning i lÀroboken, med undantag för stunder tillbringade hos speciallÀrare dÄ Àven kommunikativa inslag och laborativa material förekommit. Respondenterna föredrar kommunikativ undervisning med delaktiga lÀrare i smÄ undervisningsgrupper, mindre bra uppfattas tyst enskild rÀkning i stora grupper. Respondenterna uppvisar bristande kunskaper om kunskapskraven i matematik vilket medför svÄrigheter för dem att dra nÄgra slutsatser kring huruvida undervisningen har pÄverkat deras möjligheter att minst uppnÄ betyget E..

Syftet med denna studie Àr att fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om hur elever i Ärskurs 4-6 med intresse och fallenhet för matematik ser pÄ sitt eget lÀrande och sin egen förmÄga inom matematiken. Följande frÄgestÀllningar besvaras i studien: I vilka undervisningssituationer lÀr sig elever med fallenhet och intresse för matematik pÄ bÀsta möjliga vis? Hur beskriver dessa elever sitt intresse och sin fallenhet för matematik? Samt vilka styrkor respektive svagheter anser elever med intresse och fallenhet för matematik sig ha inom Àmnet? Studien har en kvalitativ inriktning dÀr resultatet har baserats pÄ semistrukturerade intervjuer som genomförts med sex elever. Resultatet av studien visade att elever med intresse och fallenhet för matematik Àr medvetna om sin förmÄga med försiktiga med att prata om den. Resultatet visade Àven att dessa elever föredrar en undervisning som prÀglas av muntlig matematik i vilket eleverna fÄr arbeta med uppgifter som stimulerar och utmanar dem.

Idag Àr det mÄnga elever som inte nÄr mÄlen i matematik i grundskolan, de tappar lusten och tycker att det Àr ett svÄrt och trÄkigt Àmne. Vi har dÀrför valt att undersöka hur matematiken kan göras lustfylld. Syftet med vÄr undersökning Àr att öka kunskapen om hur lÀrarna i Ärskurs 1-3 undervisar i matematik, för att skapa lust och motivation hos eleverna. Litteraturen kommer att diskuteras och jÀmföras med vad lÀrarna anser spela roll för ett lustfyllt lÀrande i matematik. Faktorer som visar sig pÄverka att eleverna kÀnner lust och motivation Àr förstÄelsen, tilliten till sin egen förmÄga och att innehÄllet i undervisningen Àr meningsfullt.

Bakgrunden till min studie kommer ursprungligen frÄn mitt eget intresse att diskutera Àmnesintegrerad undervisnings betydelse i skola och samhÀlle.Syftet med föreliggande studie Àr att utifrÄn ett multimodalt perspektiv ta reda pÄ hur en musiklÀrare och en specialpedagog i matematik samarbetar för att integrera matematik och musik i sin undervisning i Ärskurs 1-3. Jag har anvÀnt mig av observationer och samtal för att ta reda pÄ hur de arbetar, vilka redskap de anvÀnder sig av samt varför de arbetar som de gör.    Den undervisning jag har observerat kallas mattemusik och Àr en utarbetad metod för Àmnesintegrerat lÀrande. I resultatet visas att det Àr lÀroplanens mÄl och kunskapskrav i matematik och musik som styr undervisningen och att de tvÄ lÀrarna anser att det sÀtt som undervisningen bedrivs pÄ Àven uppfyller mÄnga sociala mÄl som till exempel samarbetsförmÄga, hÀnsynstagande och turtagning. Lektionerna i mattemusik utgick frÄn ett tema och sedan arbetade lÀrarna tillsammans med eleverna mot den nya kunskapen ifrÄn mÄnga olika hÄll och med flera sinnen involverade. Undervisningen var i mÄnga avseenden multimodal dÄ Àven momenten under lektionerna i sig sjÀlva var det.    Det jag tar upp i diskussionen Àr bland annat avsaknaden av det taktila sinnet som inte fanns representerat i lika stor utstrÀckning som de visuella, auditiva och kinestetiska sinnena..

I detta arbete har vi undersökt hur elever beskriver att ett laborativt arbetssÀtt i matematik pÄverkar deras lÀrande. Studien har utförts pÄ ett studieförberedande och ett yrkesförberedande program pÄ gymnasiet i klasser som lÀser kursen matematik A. Vi har anvÀnt oss av en enkÀtundersökning i bÄda klasserna och intervjuer med tre elever frÄn respektive klass. VÄrt resultat pekar pÄ att det finns ett antal positiva faktorer som eleverna anser pÄverkar deras lÀrande vid ett laborativt arbetssÀtt i matematik. Dessa faktorer Àr att undervisningen blir rolig och intressant, varierad, verklighetsanknuten och leder till kommunikation mellan elever.

I slutet av LÀrarutbildningen vÀxte insikten fram om behovet av variation i matematikundervisningen pÄ gymnasiet. Erfarenheten ger vid handen att eleverna skolas in i ?utantillkunskap? dÀr kvantitet, ordning och reda styr uppfattningen om vad som Àr kunskap och om hur man lÀr sig matematik. Denna uppfattning Àr inte i överensstÀmmelse med den undervisning som eleverna har rÀtt till enligt lÀroplan och styrdokument. Avsikten med arbetet Àr att ge förslag pÄ laborativa matematiska problemstÀllningar. Laborationer samt tester och utvÀrderingar genomfördes under nÄgra veckor i en gymnasieskola i nordvÀstra SkÄne. För testningen av laborationerna valdes en NV-klass bestÄende av 31 elever.

Under lÀrarutbildningen hÀr pÄ Malmö högskola har jag hela tiden pÄmints om att planera mina matematiklektioner och undervisning efter lÀroplaner och kursplaner i matematik. Att för mig som nybliven lÀrare arbeta efter kursplan och lÀroplan Àr dÀrför en sjÀlvklarhet. Skolverket och regeringen har arbetat fram förslag till nya kursplaner i matematik i Är 3 som ska börja gÀlla frÄn och med höstterminen 2008. De har Àven som mÄl att införa nationella prov i matematik i Är 3 under vÄrterminen 2009. Syftet med denna studie Àr att undersöka matematiklÀrares attityder och instÀllningar till dessa nya mÄl att uppnÄ och de nya nationella proven i matematik i Är 3.

Flera av Skolverkets rapporter visar att antalet elever som har svÄrigheter i matematik ökar. Vad kan det bero pÄ?Jag har inför min studie studerat vilka orsaker forskare anser kunna finnas till att elever hamnar i svÄrigheter i matematik. Jag har förstÄtt att det Àr ett mycket komplext problem med mÄnga sammanhÀngande orsaker. Flera forskare lÀgger dock en stor vikt vid undervisningen och att den till och med kan bidra till att elever fÄr svÄrigheter i matematik.Mitt syfte med min studie var, att ur lÀrares beskrivningar om deras undervisning diskutera om sÄdana brister i undervisningen finns, som forskarna menar kan leda till att elever fÄr svÄrigheter i matematik..