Syftet med undersökningen är att se hur alkoholen påverkade gärningspersoner och brottsoffervid misshandelsfall i Halmstad 1915 till 1925. Jag vill klargöra vem som var offer, det villsäga offrens socialklass och kön. Jag tittar också på vilken påverkan alkoholen hade kopplattill just dessa faktorer.Att det fanns ett samband mellan alkoholkonsumtion och misshandelsbrottslighet på ettnationellt plan var känt sedan tidigare. Det hade emellertid aldrig gjorts någon undersökningpå ett lokalt plan i Halmstad. Det finns inte heller någon specifik forskning på brottsoffren idessa fall.

Förmågan att kunna göra adekvata säkerhetsbedömningar i olika arbetsrelaterade situationer vid en säkerhetsklassad anstalt (Klass A, B och C) är av yttersta vikt för personalen som arbe-tar vid dessa. Arbetet har främst syftat till att undersöka hur personalens upplevda psykosocia-la stress påverkar deras förmåga att göra en säkerhetsmässig adekvat bedömning vid en stress-fylld situation, detta även satt i relation till rent demografiska faktorer. Inledningsvis så utför-des en pilotstudie vid en C-anstalt. Enkäten sändes sedan ut till respondenterna vilka utgjordes av vårdare på anstalterna med nämnda säkerhetsklasser. I enkäten förekom några kortfattade beskrivningar av steg i en händelseutveckling som enligt litteraturen är typiska för en person som kan komma att suicidera, och deltagarna ombads skatta rimligheten i de åtgärder som vidtogs.Resultatet av undersökningen pekade på att en demografisk faktor som hög ålder kan öka den upplevda psykosociala stressen.

This study illuminates chosen parts of the present opportunities, in the Western World, for parents and children to choose which school the child will attend (freedom of choice), along with possible consequences that may follow. My research questions are: 1) Do tendencies show that freedom of choice leads to increased segregation, and if that is the case, how is it manifested and does it matter? 2) What relations between the student composition of schools and teachers' expectations and attitudes toward students are there? 3) Do the results from previous studies match with the result from my interviews? The methods used for answering the questions are literature studies and interviews made with six teachers who are working in two upper secondary schools in the northern part of Sweden, i.e. three from each school.The result shows that freedom of choice, regarding schools, seems to lead to student compositions that contribute to increased segregation in societies. It leads to more homogenous student compositions, in the form of ethnicity and social class, in schools in general, with consequences like different expectations and attitudes among teachers depending on the status of the composition.

Abstract. Studiens syfte var att undersöka om människan är formad med det Karismatiska ledarskapet redan från tidig ålder. Då egenskaper är svåra att studera, som också litteraturen beskriver, så valdes mönster som är karateristiska för det karismatiska ledarskapet ut, som exempelvis; stark utstrålning, stor kommunikations förmåga, en ledare för gruppen. Dessa mönster valdes att studeras genom observation av en klass där barnen var i sju års ålder. Av datainsamlingen gjordes an analys och tolkning och av detta framkom ett resultat som i sig visade på att det fanns mönster och beteenden karakteristiska för karismatiskt ledarskap hos vissa av barnen. Barnen hade olika mycket av mönsterna men det visade sig ändock tydligt vilka som var av det karismatiska ledarskapet och som kamraterna lät sig ledas av.

Syftet med examensarbetet var att belysa attityder till modersmålsundervisning och mångkulturalitet ur ett lärar- och elevperspektiv. För att undersöka detta genomfördes intervjuer med tio elever som läser modersmålsundervisning i antingen finska eller somaliska samt e-postbaserade inkäter med fyra undervisande lärare med olika andel mångkulturella elever i klassen. I resultatet framkom att eleverna överlag är nöjda med sin modersmålsundervisning, men att de inte märker av något samarbete mellan modersmålsläraren och deras övriga lärare. Inställningen till ämnet var i stort densamma oberoende av vilket språk undervisningen avsåg. De somaliska eleverna uttryckte dock att de kände mer attityder gentemot deras modersmål och modersmålsundervisning än de finska eleverna.

The key elements of sourdough fermentation are the presence of active lactic acid bacteria (LAB) and yeast. Sourdough fermentation originates from the ancient Egypt. One theory concerning its onset states that a portion of bread dough was set aside to be baked at a later date and started to ferment spontaneously.Sourdough may contain a wide variety of microorganisms, mainly dominated by LAB and yeast. There are over 50 species of LAB that has been identified in various sourdoughs and more than 20 species of yeast. Sourdough fermentation has been shown to have various impacts on baked cereal good, most of which are attributed to LAB.This study addresses some effects of LAB from fermented milk products in sourdough and sourdough bread.

I det globaliserade samhälle vi lever i dag har vi funnit ett intresse i att skapa en studie om ?En skola för alla?. Dagligen möts vi av en mångfald i skolan. Fast att styrdokumenten pekar på ?En skola för alla? menar tidigare forskning att verkligheten ser annorlunda ut.

Under läsåret 08/09 infördes entreprenöriellt lärande som pedagogisk form för eleverna på Barn- och fritidsprogrammet på Selma Lagerlöfsgymnasiet i Landskrona. Syftet med detta arbete är att följa och utvärdera elevernas upplevelser av att arbeta utifrån entreprenöriellt lärande, med avseende på utvecklingen av deras kompetenser och deras inställning till detta sätt att arbeta. Jag har valt att genomföra observationer och kvalitativa intervjuer för att finna svar på det jag vill undersöka, elevernas egen uppfattning av deras utveckling av de entreprenöriella kompetenserna. Undersökningsgruppen består av en klass på 30 elever som helhet och där jag i samråd med arbetslaget valt ut åtta elever för intervjuer och observationer. Gruppen representerar en procentuell variation vad gäller kön. Resultatet visar att eleverna hellre arbetar utifrån entreprenöriellt lärande som pedagogisk form än på det sätt de arbetat under deras tidigare skolår d.v.s. mer traditionellt och att elever upplever att deras kompetenser som exempelvis självkänsla och ansvarstagande har stärkts.

Syftet med denna studie är att undersöka grundskoleelevers kunskaper om energiflödet på jorden. 73 elever i nionde klass har deltagit i enkätundersökningen och besvarat 6 frågor av öppen karaktär om energikedjor i jordens energiflöde. Min utgångspunkt är en tidigare genomförd undersökning inom samma område, som var en del av utvärderingen av grundskolans utbildning som Skolverket stod bakom 1995. Utifrån jämförelser med resultaten från skolverkets undersökning dras nya slutsatser. En slutsats är att elever presterar bättre på skriftliga uppgifter om jordens energiflöde då de får förklara enskilda energikedjor i riktning bakåt.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur kriminalvårdare uppfattar sin yrkesidentitet. Var går gränsen mellan det professionella och det personliga/privata i förhållande till de intagna på en kriminalvårdsanstalt? Studien bygger på åtta kvalitativa samtalsintervjuer med kriminalvårdare på en klass 1 anstalt i Sverige. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av Goffmans dramaturgiska perspektiv. Resultatet talar för att man kan applicera Goffmans dramaturgiska perspektiv med en främre och en bakre region på kriminalvården.

The purpose of this paper is to try to get an understanding of the underlying causes and reasons that students starting in seventh grade junior high school seek out a particular group, and the extent to which they do so.The work is based on the questions: How do students perceive the meeting with their prospective bench-companion in a new composite class? What should a teacher consider when it comes to bench placement in a new composite class? Do the students change, and if so to what extent, friends when they start high school? What are the factors that affect/have affected the students' choice of friends? How large a role does the school play for pupils relationships? What thoughts and feelings do the students have regarding new encounters?I have conducted in-depth interviews with six adolescents in grade seven as the basis for the understanding of how students relate to group selection and group affiliation, and I have then compared this material with previous research on the subject. Furthermore I have availed myself of literature in social- and group psychology.The conclusion which has emerged is that the most important component of a group-process is the sense of solidarity and security, and the results show that students largely retain their old relationships rather than adding new, when they start high school. Hence the teacher plays an important role in ensuring that any imbalance in the group is offset and make sure that nobody is excluded, but also to help make room for new groups and be aware of the sensitive and responsive phase of life that the young people are in..

Denna studie är av kvalitativ karaktär med en fenomenologisk ansats. Fyra elever har intervjuats, där tre utav dem har intervjuats tillsammans i fokusgrupp och en individuell intervju, för att undersöka deras erfarenheter av mobbning och förebyggande arbete med mobbning. Elevernas erfarenheter sätts i fokus och deras berättelser ligger till grund för vad de kommer fram till är effektiva metoder för att arbeta förebyggande med mobbning. Hur dessa elever själva hade valt att arbeta förebyggande med mobbning är vad som är intressant för denna uppsats. Intervjuerna som genomförts har varit av semistrukturerad karaktär där det har använts öppna frågor för att lämna mycket utrymme för berättelser och resonering kring ämnet som kan ge en djupare förståelse av elevernas uppfattning.

This paper aims to examine what reading books convey as normal for first grade children. The question at hand is to find out what children's reading books convey as normal within the context of intersectionality with a focus on sex, class, culture and "race". Text analysis of two reading books has been conducted, using discourse analysis with an intersectional perspective. In analysing the texts, selected sections from the books have been examined using the method of close reading. Within the context of intersectionality, classifications have been made and selected according to the categories sex, culture, class and "race".

Förmågan att kunna göra adekvata säkerhetsbedömningar i olika arbetsrelaterade situationer vid en säkerhetsklassad anstalt (Klass A, B och C) är av yttersta vikt för personalen som arbe-tar vid dessa. Arbetet har främst syftat till att undersöka hur personalens upplevda psykosocia-la stress påverkar deras förmåga att göra en säkerhetsmässig adekvat bedömning vid en stress-fylld situation, detta även satt i relation till rent demografiska faktorer. Inledningsvis så utför-des en pilotstudie vid en C-anstalt. Enkäten sändes sedan ut till respondenterna vilka utgjordes av vårdare på anstalterna med nämnda säkerhetsklasser. I enkäten förekom några kortfattade beskrivningar av steg i en händelseutveckling som enligt litteraturen är typiska för en person som kan komma att suicidera, och deltagarna ombads skatta rimligheten i de åtgärder som vidtogs.Resultatet av undersökningen pekade på att en demografisk faktor som hög ålder kan öka den upplevda psykosociala stressen.

Jag har studerat hur man hjälper de elever som har DAMP/ADHD till en bättre chans att lyckas med skolan. Jag har både undersökt vad som står om detta i litteraturen och så har jag varit på två skolor och intervjuat två specialpedagoger och en lärare om hur de arbetar med dessa barn. Resultatet blev väldigt olika på de två skolorna. På den ena skolan gjorde specialpedagogerna allt för att eleverna skulle klara sig så bra som möjligt, medan de elever som hade svårigheter och som gick på den andra skolan knappt fick någon hjälp alls och fick vara i helklass hela dagarna. Jag har också studerat diagnosernas roll, om de är avgörande för om eleverna ska få hjälp eller inte.