Sökresultat:
1443 Uppsatser om Ćldersintegrerad klass - Sida 27 av 97
Kreditgivares förhÄllningssÀtt till externvÀrdering pÄ den privata marknaden
Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och i dagens skola möter lÀrare mÄnga elever frÄn olika lÀnder. Elever Sverige fÄr gÄ i en internationell klass för att kunna lÀra in ikapp sina jÀmnÄriga kamrater som har svenska som sitt lÀrare medverkar. Fem av dessa lÀrare Àr Sva syfte att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och visar bland annat att modersmÄlsundervisning Àr gynnsam för elevers andrasprÄksutvecklin finns andra faktorer som pÄverkar andrasprÄkselevers inlÀrning och dessa Àr den sociokulturella bakgrunden (förÀldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..
Autism i grundskolan efter den nya skollagen 2011. En explorativ studie om elevers interaktion
Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga interaktionen mellan elever med autismspektrumtillstÄnd (AST) utan utvecklingsstörning och elever utan AST i skolan. Ett annat syfte Àr att utreda den pedagogiska planeringen med avseende pÄ samspelet mellan eleverna. Detta Àr intressant med anledning av den nya skollagen som kom 2011 dÄ elever med autism utan utvecklingsstörning skulle ha sin skolgÄng i grundskolan. Tidigare rÀckte diagnosen autism för att eleverna skulle placeras i grundsÀrskolan.Teori: Studien grundar sig pÄ symbolisk interaktionism. Denna teori grundar sig pÄ att det Àr gruppen som utgör grunden för mÀnniskors handlande.
Klassresor : frÄn arbetarklass till akademiker
Jag kommer i denna uppsats med hjÀlp av diskursanalys, analysera och studera vilka diskurser som finns i och med begreppet klassresa. Jag kommer Àven att presentera de identitetsprocesser som pÄgÄr vid klassresan. Jag vill med denna uppsats se hur viktig klasstillhörigheten Àr och hur processen gÄr till nÀr en person gör en sÄ kallad klassresa. Jag ska belysa flytten frÄn att ha tillhört arbetarklassen till att tillhöra medelklassen. Jag kommer att beskriva hur dessa personer upplever flytten samt hur de kÀnde att de blev bemötta av andra mÀnniskor i medelklassen..
Klass, utbildning och reproduktion: tre studenters tankar och upplevelser av mötet med högre studier
Problem/Bakgrund: Snedrekryteringen till universitet och högskolor, utifrÄn klass, har endast förÀndrats marginellt de senaste decennierna. Trots politiska reformer Àr arbetarklassen fortfarande underrepresenterad.Syfte: Syftet har varit att beskriva och förklara hur individer med arbetarklassbakgrund upplever sitt val, möte och eventuella reproduktion av högre studier. Vidare har det varit att se om de har gemensamma erfarenheter med andra i samma situation, om de har upplevt svÄrigheter eller fördelar i mötet med utbildning som kan hÀrledas ur deras klassbakgrund.Uppsatsens utgÄngspunkter och undersökningens upplÀggning: Jag har utgÄtt frÄn att individer med arbetarklassbakgrund, som minoritet pÄ högre utbildning Àr med om upplevelser som grundas i deras sociala bakgrund. DÀrför har jag valt att samla in mitt empiriska material genom att göra intervjuer med tre individer ur arbetarklassen som valt att lÀsa vidare. Det empiriska materialet har tolkats med hjÀlp av teorier av Pierre Bourdieu, Thomas Ziehe och en del forskning kring klassresenÀrer, frÀmst Mats Trondman.Slutsatser/resultat: Jag har funnit en del faktorer i den sociala bakgrunden som överensstÀmmer samt skiljer sig mot vad tidigare forskning kring klassresor diskuterat.
Genreskrivande i wiki-form: En studie av ett skrivprojekt i grundskolan
I en allt mer digitaliserad vÀrld och med ett vidgat textbegrepp, som stÀller ökade krav pÄlÀsare och skribenter krÀvs nya verktyg för att stödja lÀrandet. Den hÀr uppsatsen undersökervad en wiki, ett av mÄnga Web 2.0 verktyg, kan tillföra till ett skrivprojekt med genrenfaktatexter i fokus. Studien har ett sociokulturellt perspektiv och Àr inspirerad avdesignforskning, en del av etnografisk forskningspraxis. Arbetet har begrÀnsats till att följaen klass arbete under cirka tvÄ mÄnader. Intresset har, förutom pÄ wikins för- och nackdelar,legat pÄ interaktionen mellan eleverna, lÀrarnas handledning och pÄ det arbetssÀtt somlÀrarna designat för klassen.
BegÄvade barn i skolan
Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en helhetssyn i hur vi bemöter begÄvade barn i skolan. Detta Àr gjort genom litteratur studier och genom intervju frÄgor till lÀrare och elever. I litteraturstudien behandlas bland annat Howard Gardners sjuintelligenser och hur han ser pÄ begÄvning. Olika typer av inlÀrningsmetoder behandlas Àven i litteraturstudien. Studiebesök dÀr lÀrare och elever intervjuas redovisas i metod delen.
Ăngöskolan : FörlĂ€gging för lettiska flyktingar i Kalmar Ă„ren 1944 till 1945
Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka Ăngöskolans tid som baltiskt flyktinglĂ€ger i Kalmar under den tidiga efterkrigstiden. I arbetet med uppsatsen har jag studerat listan över inskrivningsliggare som redogör för antalet registrerade flyktingar pĂ„ ĂngöförlĂ€ggningen i Kalmar med avseende till Ă„lder, kön, yrke/klass, civilstĂ„nd och generation. I mĂ„let att besvara hur Kalmars flyktingverksamhet organiserades och dess roll som arbetsinstitution har frĂ€mst inkommande skrivelser samt intendentens skrivelser i form av brev studerats. Jag har Ă€ven jĂ€mfört mina resultat med Kalmar hjĂ€lpkommittĂ©s verksamhet för judiska flyktingar och SkĂ„nes baltiska flyktingmottagning och arbetsmarknadspolitiska Ă„tgĂ€rder under den tidiga efterkrigstiden..
InlÀrningsstilar : Vilka möjligheter tar, samt ges eleverna att anvÀnda olika inlÀrningsstilar?
Syftet med uppsatsen Àr att studera anvÀndningen av inlÀrningsstilar i ett klassrum. Vilka möjligheter till att anvÀnda flera olika inlÀrningsstilar tar eleverna samt vilka möjligheter som lÀraren ger. Vilka inlÀrningsstilar anvÀnds allmÀnt i klassrummet och Àven specifikt under lÀs- och skriftsprÄkundervisningen. Undersökningen gjordes i en F-2 klass pÄ en skola i mellersta Sverige. Metoden som anvÀndes var observation.
MÀns vÄld mot kvinnor ur ett manligt perspektiv - en kvantitativ studie om mÀns syn pÄ fenomenet mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer
Studiens syfte var att ur ett klass- och Äldersperspektiv titta pÄ hur mÀn ser pÄ fenomenet mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer och vÄr övergripande frÄga var om vi i vÄr undersökning kunde se nÄgra skillnader eller likheter mellan de olika grupperna och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. VÄra utgÄngspunkter var:? Vad mÀnnen anser att vÄld Àr? Vem de tror att mannen som misshandlar Àr och varför han anvÀnder sig av vÄld? Vem de tror att den kvinna som riskerar att utsÀttas för vÄld i nÀra relationer Àr? Hur mÀnnen ser pÄ jÀmstÀlldhetFör att bÀst belysa vÄr studies syfte och besvara vÄra frÄgestÀllningar valde vi en kvantitativ ansats. Genom en enkÀtstudie frÄgade vi mÀn om hur de ser pÄ fenomenet mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer. VÄr population bestod utav 102 respondenter frÄn tvÄ olika gymnasieprogram (ett yrkes- och ett studieförberedande) och tvÄ olika arbetsplatser (en verkstads- och en tjÀnstemannaarbetsplats).
Stor klass eller liten grupp? Elevers erfarenheter av olika undervisningsformer
DÄ elever har olika förutsÀttningar att lyckas i skolan kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. I en del kommuner har man inom grundskolan valt att ha Àven smÄ undervisnings-grupper för elever som av nÄgon anledning inte kunnat tillgodogöra sig undervisningen i den stora klassen. I denna studie har jag intagit ett elevperspektiv dÀr jag försökt utröna vilka för-delar och nackdelar elever upplever med att ha undervisning i stor klass respektive liten un-dervisningsgrupp. Det Àr viktigt att klarlÀgga hur elever som varit föremÄl för olika specialpe-dagogiska insatser sjÀlva upplever sin skolgÄng.SmÄ undervisningsgrupper har kritiserats bl.a. inom den specialpedagogiska forskningen dÄ man sett risker med att elever exkluderats frÄn den ordinarie verksamheten.
Ska vi rÀkna plus eller addition?
Denna undersökning vill ge en bild av hur det kan se ut i ett klassrum vad gÀller anvÀndningen av sprÄket pÄ matematiklektionerna ? varför anvÀnder vi flera olika ord för samma sak? Den vill Àven vÀcka tankar hos lÀrare och blivande lÀrare i matematik för skolans tidigare Är samt Àven förskolan, om hur anvÀndningen av sprÄket i matematiken kan komma att pÄverka eleverna vid senare studier. För att se hur det kan se ut sÄ har en klass pÄ mellanstadiet och deras lÀrare observerats och intervjuats. Resultatet visar att eleverna sjÀlva vÀljer att anvÀnda andra ord Àn de lÀraren och lÀromedlen pÄ mellanstadiet anvÀnder. Samtal har Àven förekommit med förskollÀrare och förÀldrar för att se hur dessa matematiska ord presenteras för eleverna innan de börjar sin skolgÄng..
SprÄkstörning, kommunikation och lÀrande. En fallstudie av en elev med sprÄkstörning i tvÄ skilda lÀrandemiljöer
Sammanfattning
Petrovic, Lidija (2013). SprÄkstörning, kommunikation och lÀrande. En fallstudie av en elev med sprÄkstörning i tvÄ skilda lÀrandemiljöer. Language impairment, communication and learning. A study of a student with SLI in two school environments.
"Niggas ain't sticking unless they lick the kitten" : En intersektionell analys av cunnilingus i kvinnlig rap
Uppsatsen Àmnar utföra en intersektionell analys av hur kvinnliga rappare diskuterar cunnilingus i sina texter. Utförandet av en intersektionell analys innebÀr att undersöka, beskriva och tolka nÄgonting utifrÄn ett sociologiskt perspektiv som tar hÀnsyn till hur samverkan av olika sociala maktstrukturer skapar förtryck för olika samhÀllsgrupper. För denna analys innebÀr det att se pÄ hur cunnilingus diskuteras av kvinnliga rappare i relation till deras kön, klass och etnicitet, för att se hur diskussionen pÄverkas av dessa sociala faktorer..
Ett försök att stÀrka invandrar ungdomars identitet genom gruppstÀrkande övningar
Syftet med vÄr undersökning var att pÄ ett bra och pedagogiskt sÀtt kunna stÀrka invandrarungdomars identitet genom gruppstÀrkande övningar. MÄnga mÀnniskor tvingas lÀmna sina hemlÀnder av olika anledningar. En sÄdan förÀndring anser vi kan pÄverka en mÀnniskas identitet. SprÄket Àr ocksÄ en svÄrighet för identiteten. Vi har arbetat med den hÀr undersökningen i en Sfi-klass (svenska för invandrare) som bestod av Ätta elever, varav fem killar och tre tjejer.
SjÀlvuppfattning och matematiksvÄrigheter. Matematisk sjÀlvuppfattning hos sex barn i matematiksvÄrigheter
Arbetet handlar om hur sex barn i svÄrigheter med matematik uppfattar sig sjÀlva som matematiker, hur de finner att andra uppfattar dem som matematiker och vad det beror pÄ samt hur den matematiska sjÀlvuppfattningen Àr hos dessa elever. I studien har jag arbetat kvalitativt med en fenomenografisk ansats, dÀr datainsamlingen skett genom intervjuer, i en Är fem klass pÄ en skola i sydöstra delen av Sverige. Resultatet visar b. la. elevernas matematiska attityd, kÀnslor och tillfredstÀllelse.