Sökresultat:
978 Uppsatser om Ćldershomogena klasser - Sida 9 av 66
En studie om relationen mellan levnadsvanor och attityder till munhÀlsa hos ungdomar
Denna uppsats undersöker relationen mellan levnadsvanor och attityder till munhÀlsa hos ungdomar. Syftet har varit att undersöka om det finns skillnader i levnadsvanor och attityder till munhÀlsa nÀr det gÀler kön och Älder, samt om det finns samband mellan olika levnadsvanor och attityder. Jag har gjort en kvantitativ undersökning med fokus pÄ kön och Älder. Undersökningen genomfördes med enkÀt som datainsamlingsinstrument. EnkÀterna lÀmnades ut till tre högstadieskolor och respondenterna bestod av tvÄ klasser Är 7 och tvÄ klasser Är 9 pÄ varje skola.
Optimerad rÄvarustyrning för sÄgverksindustrin
Ett centralt processteg för sÄgverk Àr att sönderdela stockar med olika sÄgmönster. Vid sönderdelning uppstÄr ett visst rÄvaruspill, men genom att anvÀnda rÀtt sÄgmönster till varje enskild stock kan detta spill minimeras. Som ett steg i att göra detta försorteras dÀrför timmer i ett antal timmerklasser som samlar stockar med liknande egenskaper. RÄvarustyrning innebÀr att vÀlja vilka mönster varje klass ska sÄgas med, hur stor andel av varje klass som ska sÄgas med dessa mönster samt att bestÀmma hur stockar sorteras till klasserna.I detta arbete utvecklas ett optimeringsverktyg som angriper problemet att optimera rÄvarustyrningen med avseende pÄ de framstÀllda produkternas försÀljningsvÀrde. Problemet delas upp i tvÄ nivÄer dÀr linjÀrprogrammering kan anvÀndas i den ena nivÄn med syfte att, givet en uppsÀttning klasser, optimera valen av sÄgmönster.
NivÄgruppering ? för elevernas eller lÀrarnas skull? : En intervjustudie av lÀrares Äsikter om nivÄgruppering
Sverige Àr pÄ vÀg mot ett skolsystem som ger en ökad uppdelning av elever. Det skapas fler och fler valmöjligheter och alternativ för dagens elever. NivÄgruppering innebÀr att eleverna delas upp i lÀttare och svÄrare grupper inom ett och samma Àmne. I grundskolan har dessa grupper tidigare kallats allmÀn och sÀrskild kurs. Framförallt Àr det i engelska och matematik som nivÄgruppering förekommer.
SprÄkligt heterogena klasser : En studie av verksamma lÀrares arbete med andrasprÄkselever
The Swedish coastal defence took on a whole new meaning after the introduction of the coastal artillery in 1902. The establishment of the coastal artillery meant that the Swedish military had access to a whole new military branch, in addition to the Army and the Navy. Under the direction of one general, two regiments were established. One in Vaxholm and the second in the naval city of Karlskrona. The aim of this essay is to investigate how the Costal Artillery were established, by analyzing the parliamentary of the year 1901.
Digital mobbning - Att vara barn i det nya mediasamhÀllet
Denna studies syfte Àr att försöka förstÄ och diskutera den digitala mobbningen utifrÄn det mediasamhÀlle vi befinner oss i. FrÄgestÀllningarna som Àr grunden för studien Àr: Hur kan vi förstÄ digital mobbning? Hur kan denna förstÄelse leda vidare till metoder för att angripa problemet? Hur upplever pedagoger respektive elever den digitala mobbningen? Vad sÀger lagen om mobbning? Vad kan vara viktigt att tÀnka pÄ i samband med Internet?
Studien bygger pÄ kvalitativa och kvantitativa undersökningar gjorda pÄ tvÄ olika skolor. Den kvantitativa undersökningen bestod av enkÀter som delades ut i tre klasser i Är sex. Den kvalitativa undersökningen bygger pÄ intervjuer med tvÄ pedagoger knutna till dessa klasser.
VerklighetsnÀra matematik: motivationshöjande?
VÄrt syfte med utvecklingsarbetet var att undersöka om verklighetsnÀra matematik ökar motivationen hos elever. Undersökningen gjordes i tvÄ klasser i Ärskurs Ätta, med 22 elever i den ena och 9 elever i den andra klassen. Eleverna har arbetat med verklighetsnÀra arbetsuppgifter under en period av fem veckor parallellt med sin ordinarie undervisning. Undersökningen avslutades med att eleverna svarade pÄ en enkÀt som vi framstÀllt. Dom jÀmförde den verklighetsnÀra matematiken med den traditionella undervisningen som dom annars har.
LÀs- och skrivdidaktik : -En etnografisk undersökning
VÄr uppsats har tvÄ syften. Det första syftet Àr att vi skall utveckla kunskaper om de olika teorier och metoder som anvÀnds för lÀs- och skrivinlÀrning. Det andra syftet Àr att undersöka tvÄ klasser i tvÄ olika skolor för att se hur dessa skolor arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning.I vÄra observationer mötte vi tvÄ skilda arbetssÀtt i de tvÄ klassrummen. Det som var gemensamt för de bÄda lÀrarna var att de utgick ifrÄn klassens behov och valde metoder som passar just deras klass. Deras val var erfarenhetsmÀssiga och inte i första hand baserade pÄ teori..
IAS Nedskrivningar : PÄverkar goodwillnedskrivningar företagens aktievÀrde?
Utvecklingsarbetet syftar till att alla elever pÄ skolan ska erbjudas meningsfulla aktiviteter under nÄgra lunchraster i veckan. Eleverna ges ytterligare tillfÀlle till fysisk aktivitet, vilket sker under dessa aktiviteter. Nya kamratrelationer frÀmjas i bÄde de vana och ovana aktiviteterna, eleverna fÄr möjlighet att knyta nya kontakter med elever frÄn andra klasser Àn sin egen. Elevernas inflytande och delaktighet finns med i de olika planerade rastaktiviteterna, dÄ de fÄtt komma med olika förslag som gjorts om eller tagits rakt av..
Skillnader i könslönegapet mellan fem yrkesklasser
Att det finns löneskillnader mellan kvinnor och mÀn Àr ett vÀlutforskat faktum. Vi vet ocksÄ att skillnaderna var större förr och att vi har gÄtt mot en positiv utveckling med mer jÀmstÀllda löner.Studiens syfte Àr att mer ingÄende undersöka hur lönerna skiljer sig Ät mellan kvinnor och mÀn inom olika yrkesklasser. FrÄgorna vi stÀller oss Àr om könslönegapet ser olika ut inom olika yrkesklasser och om förhÄllandet mellan lön och individ- och jobbegenskaper sÄsom utbildningslÀngd, Är i förvÀrvsarbete, senioritet pÄ arbetsplatsen, sektor, utbildningskrav, upplÀrningstid, antal understÀllda och antal minderÄriga barn i hushÄllet, ser olika ut inom dessa klasser.För att ge undersökningen en bred bakgrund kommer vi att redogöra för humankapitalteorin, teorin om kompenserande löneskillnader och ett antal diskrimineringsteorier. Vidare ska vi Àven titta pÄ tidigare forskning kring Àmnet löneskillnader.Vi har valt att anvÀnda oss av multipel regressionsanalys dÄ detta möjliggör att se till mÄnga oberoende variabler och samtidigt se den separata effekten för varje enskild variabel. Vi har i vÄr analys gjort tre separata multipla regressioner.
Ett rikare lÀrande med variationsteorin som vÀgledande princip!? : En Learning study om det vita ljuset och dess fÀrgspektrum.
UtifrÄn arbetsmodellen Learning study, med variationsteorin som utgÄngspunkt har forskning genomförts i tvÄ klasser i Sverige med syftet att försöka identifiera kritiska aspekterna för elever i Ärskurs nio inom ÀmnesomrÄdet det vita ljuset och dess fÀrgspektrum. Studien Àr en vidareutveckling av en tidigare genomförd studie i Hong Kong och har dÀrför Àven haft till syfte att undersöka om de identifierade kritiska aspekterna Àr generaliserbara frÄn en skolkontext till en annan kontext.Den svenska skolan styrs nationellt utifrÄn styrdokument, skollag, lÀroplan och kursplan för skolÀmnet och lÀraren har Àven riktlinjer för att fÄ en yrkesetisk förankring. Dessa delar Àr viktiga att lÀraren tar i beaktning inför planering av undervisningen. Elevernas bakgrund och förkunskaper i Àmnet Àr av stor vikt för lÀraren att ta hÀnsyn till för att de ska kunna ta till sig undervisningen om det som lÀraren har tÀnkt att de ska lÀra sig.I denna studie kunde Ätta kritiska aspekter identifieras i de tvÄ klasser som undersökningen genomfördes i. Fem av de kritiska aspekterna var redan identifierade i Hong Kong.
Bedömning av fysisk och social lÀrmiljö pÄ grundskolan : En utvÀrdering av sjÀlvskattningsverktyget MAVIS med lÀrarskattningar och klassrumsobservationer
Skolor bör arbeta och verka för inkludering och inför detta arbete menas att ett gott fysiskt och socialt klimat Àr en förutsÀttning. Socialt klimat omfattar relationer och samspel vilka anses inverka pÄ vÀlmÄende, beteende, prestationer och som skydd mot skolmisslyckanden för elever i behov av sÀrskilt stöd. Denna pilotstudie Àr ett första valideringsförsök av sjÀlvskattningsverktyget MÄlsÀttningar och vÀrderingar i skolan, MAVIS, en enkÀt för lÀrare som innehÄller 50 frÄgor föredelade pÄ 10 omrÄden: Kreativitet, Stimulans, LÀrande, Kompetens, SÀkerhet, Kontroll, HjÀlpsamhet, Delaktighet, Ansvar och Inflytande. Verktyget Àr utvecklat frÄn en teoretisk modell av det sociala klimatet som definierar dess egenskaper utifrÄn universella mÀnskliga vÀrderingar och behov. Syftet med studien Àr att undersöka hur detta sjÀlvskattningsverktyg för lÀrare verkar fungera för att fÄ en uppfattning om det sociala klimatet i nÄgra klasser och om det kan antas vara anvÀndbart samt ha en acceptabel tillförlitlighet som instrument.
SvenskÀmnet i fokus - nÄgra lÀrares Àmnesdidaktiska övervÀganden i praktiken.
Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur undervisningen bedrivs i nÄgra utvalda klasser i Är 1-5. Vi ville undersöka om lÀrarnas teoretiska stÀllningstaganden syns i den undervisning som de bedriver. Vi har observerat fem olika lÀrares undervisning och sedan intervjuat de berörda lÀrarna. Det gÄr att hitta spÄr av lÀrarnas teoretiska stÀllningstaganden i deras respektive undervisningssituationer. Vi kan dock konstatera att undervisningen ser mycket olika ut i de olika klasserna och att lÀrarens syn pÄ hur kunskap bildas pÄverkar undervisningen..
Mobbning, en skrÀmmande sanning : ett arbete om hur ÄtgÀrdsprogram anvÀnds för att bekÀmpa mobbningen pÄ skolan?
Detta arbete bygger pÄ en enkÀtundersökning som inkluderar elever, lÀrare och förÀldrar. Syftet med detta arbete Àr att undersöka om lÀrare och elever arbetar med ÄtgÀrdsprogrammen i skolan. NÀr jag funderade pÄ hur jag skulle fÄ korrekt information om ÄtgÀrdsprogram och mobbning tÀnkte jag gÄ direkt till kÀllan nÀmligen lÀrarna, eleverna och förÀldrarna. Jag har gÄtt ut till tvÄ klasser i Ärskurs 6 och lÀmnat ut enkÀter till bÄde elever, lÀrare och förÀldrar. .
Individanpassad matematik i grundskolan Äk 1-6 : En kvalitativ studie om lÀrares uppfattningar och erfarenheter av individanpassning
Skolans uppdrag Àr att rusta eleverna för en oförutsedd framtid. Denna framtid krÀver andra kunskaper Àn vad som behövdes förr. Skolan skall enligt Lpo94 anpassas sÄ att alla elever utvecklas efter sina förutsÀttningar och behov. Eftersom det idag Àr nödvÀndigt att varje elev lÀr sig att ta ansvar och arbetar efter sin egen förmÄga Àr individualiseringsbehovet större Àn nÄgonsin. Alla elever tar till sig kunskap pÄ olika sÀtt.
InfÀrgning: matematik i byggprogrammet
VÄrt syfte med detta arbete var att lÀra mer om infÀrgning som undervisningsmetod och hur detta pÄ verkar elevers motivation. Vi genomförde ett projekt med infÀrgning mellan matematik och byggÀmnet i tvÄ klasser pÄ Byggprogrammet. Meningen var att undersöka hur projektet pÄverkade elevernas motivation. Vi identifierade tre faktorer, kompetens, autonomi och anknytning, som grundlÀggande för motivation och undersökte detta med tvÄ stycken standardiserade enkÀter. PÄ grund av faktorer som inte ligger inom vÄr kontroll fick vi ett stort bortfall av undersökningspersoner och undersökningen uppvisar ingen signifikant skillnad..