BAKGRUND: Vi har i vår bakgrund tagit upp aktuell forskning kring olika sättatt bedriva matematikundervisning i grundskolan. Vi har valt att sepå detta ur ett sociokulturellt perspektiv när det gäller eleverslärande.SYFTE: Syftet med undersökningen är att få kunskap om några lärares ochelevers uppfattningar om den egna undervisningen i matematik.METOD: Vi har använt oss av kvalitativ fallstudie, där vi gjort vårdatainsamling genom kvalitativa intervjuer, med två pedagogeroch 12 elever uppdelat på två klasser på en skola.RESULTAT: Vi har i vår undersökning kommit fram till att undervisningen imatematik är väldigt läromedelsstyrd och att undervisningen sällaneller aldrig varieras. Undervisningen kopplas inte till elevernasvardag i den utsträckning som är önskvärt. Eleverna har svårt attuttrycka meningen med matematik och visar upp stora brister i attförklara varför och när de använder matematik. Pedagogernakänner att de saknar tillräcklig kompetens i ämnet matematik ochskulle behöva en kompetensutveckling..

Den här uppsatsen behandlar elevers kunskaper om begreppet funktioner. Det står i uppnäendemålen att eleverna skall kunna tolka och använda enkla formler, läsa enkla ekvationer, samt kunna tolka och använda grafer till funktioner som beskriver verkliga förhållanden och händelser. (Utbildningsdepartementet, 1998). Undersökningen är gjord på tre skolor och omfattar två klasser i är 9 samt en klass i gymnasiet. Vi har genom enkäter och djupintervjuer försökt ta reda på vad eleverna kan inom området.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur eleverna ser på naturvetenskap och dess undervisningsform och om lärarna märkt någon förändring i tjejers intresse. För att ta reda på detta genomfördes en enkätundersökning bland 77 elever i fyra olika klasser på det Naturvetenskapliga programmet. Fem lärare intervjuades för att ta reda på om de har märkt någon förändring i skolan angående tjejers intresse. Tre av dessa arbetar på gymnasiet och de övriga två i grundskolan. Svaren från enkäter och intervjuer gav ett något överraskande slutresultat då dessa till viss del avvek från tidigare forskning som visat att killar föredrar traditionell undervisningsform och tjejerna grupparbeten.

Mitt arbete handlar om vad elever och lärare på högstadiet anser är skönlitteraturens syfte och betydelse. Det jag också vill veta är hur deras åsikter stämmer överens med det som står i styrdokument och litteratur. Med utgångspunkt i litteraturen har jag genomfört en undersökning på en högstadieskola i fem klasser, tre åttondeklasser och två niondeklasser, där eleverna fick svara på en enkät. Genusperspektivet finns med som en naturlig del i undersökningen. Två lärare i svenska deltog också genom att svara på intervjufrågor.

Denna studie behandlar ämnet om hur pedagoger arbetar med grupper i klassrummet. Syftetär att kartlägga hur elevgrupper konstrueras och vad lärare fokuserar på när de arbetar medgrupper. Detta undersöktes genom intervjuer samt observationer. Intervjuerna gjordes med ettbekvämlighetsurval. Efter intervjuerna gjordes det observationer i två klasser; enlågstadieklass samt en mellanstadieklass.

Syftet med undersökningen var att se hur några lärare i förskoleklassen arbetar med att främja skrivutvecklingen hos elever samt vilka metoder de använder sig av. Jag har intervjuat sex lärare och observerat tre klasser vid tre olika tillfällen för att kunna ta reda på hur lärarna arbetade med elevernas skrivinlärning. Det som framkom i undersökningen var att det är av betydelse att som lärare uppmuntra eleverna när de spontant tar initiativ till att skriva och att eleverna får skriva om sådant som intresserar dem och som de kan relatera till. Skrivinlärningen ska vara rolig, lekfull och lustfylld så att elevernas nyfikenhet för skrivande väcks. Det är viktigt att arbeta med fonologisk medvetenhet hos eleverna.

Denna uppsats handlar om fenomenet att införa ett medieanalytiskt förhållningssätt inom gymnasieskolans bildundervisning. Studien har bestått av tre sammanhängande delmoment:1. Kvalitativa intervjuer har utförts med fem bildlärare, 2. Medieanalytiska lektionsprototyper har utprövats i tre klasser på Estetiska programmet vid tre separata gymnasieskolor, 3. Utvärderingar av de tre lektionsprototyperna har utförts med studiens lärare.Resultatet av studien påvisar variationer i bildlärares syn och tillvägagångssätt på arbete kring medieanalys i bildundervisningen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur matematikundervisningen bedrivs och hur den nya läroplanen integreras i denna. En studie har genomförts riktad mot elever i tre klasser som går i årskurs åtta samt deras undervisande lärare i matematik. 71 elever svarade på en enkät, tre lärare intervjuades och observationer av klassrummen gjordes. I vårt resultat och analysarbete har vi kombinerat svaren från de olika metoderna för att få en djupare förståelse och ökad validitet. Resultatet visar att lärarna strävar efter variation i undervisningen för att eleverna ska uppnå de mål och förmågor som finns i den nya läroplanen, Lgr11.

I detta examensarbete så ville jag undersöka hur de kommande socialarbetarna i två olika klasser i två olika delar av Europa ser på utbildningen, framtiden och på den kommande yrkesrollen. Jag ville utöver detta även försöka ta reda på vem det är som läser till socialarbetare och vilka anledningarna till att man gör det kan tänkas vara. Kortfattat så ville jag undersöka de eventuella likheterna samt olikheterna mellan studenterna i de två olika undersökta klasserna. Resultatet var bland annat att båda grupperna har ungefär samma anledning till varför man läser till socialarbetare, nämligen för att arbeta med människor. Detta samtidigt som man har en relativt olik social bakgrund.

Rapportens syfte är att ta reda på hur elever i år 6 upplever att tala inför andra i skolan, främst i klassrummet. Samtidigt undersöks hur medvetna deras lärare är om vad just deras elever tänker och tycker om att uttrycka sig muntligt. Dessutom studeras vilka arbetssätt som pedagogerna använder för att stärka eleverna inför det muntliga framträdandet. Fem klasser och lärare har deltagit i undersökningen. Eleverna har svarat på enkät och pedagogerna har intervjuats.

Arbetet är en studie som syftar till att ta reda på om det finns skillnader i lärares definitioner på vad ett laborativt arbetssätt är samt hur elevers förmågor och attityder påverkas av det arbetssätt de undervisas med. Undersökningen utfördes i två klasser, den ena klassen arbetade mer traditionellt med problemlösning medan den andra klassen arbetade med nästan samma innehåll laborativt. Arbetet inleddes med en test för att ta reda på elevernas kunskaper i problemlösning. Efter den första testen fortsatte de båda grupperna med att arbeta i fyra veckor på vart sitt sätt med problemlösning. Under tiden genomfördes ett antal intervjuer med både lärare och elever.

De högpresterande eleverna har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom svensk skola. Enligt flera undersökningar har de inte fått stimulerande undervisning på en för dem relevant nivå. Syftet med denna studie var att undersöka hur högpresterande elever uppmärksammas och stimuleras då de börjar i grundskolan. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem undervisande lärare för att få en bild av detta. Resultatet från dessa intervjuer visade, tvärtemot vad tidigare forskning säger, på en bild av lärare som var positivt inställda till de högpresterande eleverna, men som trots detta tyckte sig måsta prioritera de svagare eleverna i sina klasser.

The purpose of this essay was to examine class-travellers experiences of having done the class-travel and when they realised they had done it.My questions were: when did they start the class-travel? How do they experience themselves after going through the classtravel? How do they change as class-travellers in their relationship with their surroundings?The study was based on interviews with six classtravellers, trained social workers who have made their journey through studies. In the essay I have analyzed and compared the interviews with relevant litterature/theory.My conclusions are that the experiences of the class-travel are different. The lass-traveller of this study are recognized of being/have been part of two worlds or cultures. How long the class-traveller has been in one of the worlds is of big importance.

Syfte: Syftet med undersökningen är att se om, och i så fall hur, elevernas antal steg samt upplevda ansträngningsnivå under lektioner i idrott och hälsa påverkas av vilket tempo bakgrundsmusiken har. Metod: Studien utfördes på 83 gymnasieelever från två olika skolor (varav 35 elevers resultat slutligen kunnat användas). Eleverna genomförde två till synes identiska lektioner vardera, där huvudmomentet bestod av en stationsbana. Den ena lektionen genomfördes till musik med ett BPM[1] högre än 140, medan den andra hade under 120 BPM. Två av klasserna började med musik i det lägre tempot och två med musik i det högre tempot.

Syftet med denna studie är att undersöka om lärares skriftliga respons är formativ i svenskämnet och hur den formuleras i några klasser på en högstadieskola. Undersökningen har genomförts med utgångspunkt i en innehållsanalys av åtta responstexter från fem olika lärare. Analysen delades in i fyra kategorier: kommunikativt orienterade, texttypsorienterade, skolnormsorienterade och språknormsorienterade kommentarer. Resultatet visar att lärarna ger respons på sådant som hör till kommunikativt orienterade, texttypsorienterade och språknormsorienterade kommentarer. Utifrån detta kan man dra slutsatserna att lärarna i sin skriftliga respons har fokus på flera olika aspekter i sin skriftliga respons och denna anpassas efter elevtext och uppgift.