Sökresultat:
978 Uppsatser om Ćldersblandade klasser - Sida 42 av 66
Hur identifierar svenska ungdomar med cochleaimplantat sig sjÀlva i förhÄllande till döva, hörselskadade och hörande?
SAMMANFATTNING Syftet med studien Àr att undersöka hur svenska ungdomar med cochleaimplantat (CI) identifierar sig sjÀlva i förhÄllande till döva, hörselskadade och hörande. För att uppnÄ studiens syfte utgÄr den frÄn följande frÄgestÀllningar:? Hur uppfattar ungdomarna sitt CI?? Vilket sprÄk uppfattar CI-bÀrande ungdomar som sitt första sprÄk?? Hur tror CI-bÀrande ungdomar att döva, hörselskadade och hörande ser pÄ dem?Studien Àr en deskriptiv, kvalitativ och fenomenologisk analys för att fÄnga upp individers egna upplevelser kring CI. Sex ungdomar i Äldrarna 16-20 Är och som anvÀnt CI i nÄgra Är valdes ut. Ungdomarna gick i teckensprÄkiga, hörsel och integrerade klasser.
StrÀvansmÄl och uppnÄendemÄl i NO
I undersökningen vill vi ta reda pÄ mer om lÀrarnas instÀllning till kursplanerna stÀrvans- och uppnÄendemÄl gÀllande NO för grundekolans tidigare del. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ om eleverna nÄr uppnÄendemÄlen för NO i Är 5. PÄ grund av olika omstÀndigheter, kunde inte alla mÄl undersökas.Skolverket genomförde 2003 ett kunskapsprov med eleverna i Är 9 som mÀtte deras kunskaper i NO. I biologi var en fjÀrdedel godkÀnda och i fysik och kemi var en tredjedel godkÀnda. Samma Är genomfördes en internationell undersökning, rörande NO kunskaper, dÀr svenska elever i Är 8 deltog.
Konfigureringsverktyg för modem
Westermo Teleindustri tillverkar och sÀljer telefonmodem för industritillÀmpningar och ska erbjuda ett konfigureringsverktyg till dessa. Verktyget ska konfigurera Westermos modem med Hayes AT-kommandon genom ett PC program som ska vara enkelt att anvÀnda sÄ att deras supportavdelning blir avlastad frÄn en del konfigureringssupport. Min uppgift i detta examensarbete var att ta fram en kravspecifikation och implementera en lösning utifrÄn denna. Kravspecifikation togs fram genom att skicka ut förfrÄgningar om önskemÄl till dotterbolag, distributörer och andra som har nÀra kontakt med slutkunderna. I kravspecifikationen beskrivs vilken funktionalitet programvaran skall innehÄlla.
Ungdomars attityder till sex : en kvantitativ studie bland gymnasieungdomar i Ärskurs tre
Syftet med uppsatsen var att öka kunskapen om och förstÄelsen för ungdomars attityder till sex. Den hÀr studien fokuserade pÄ ungdomars kognitiva dimensioner i form av kunskaper, information, förestÀllningar och attityder. HuvudfrÄgan var vilken attityd ungdomar har till sex, i en jÀmförelse mellan pojkar och flickor respektive elever pÄ studieförberedande och yrkesförberedande program. Vi gjorde en kvantitativ enkÀtstudie med 116 elever i Ärskurs tre pÄ Tessins gymnasium i Nyköping. Studien genomfördes i sju klasser inom yrkesförberedande program respektive studieförberedande program.
Att förstÄ eller inte förstÄ - det Àr frÄgan. En studie om lÀrobokssprÄkets betydelse för lÀsförstÄelsen hos elever i skolÄr 4.
Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka vilken betydelse det kan ha för lÀsförstÄelsen hos elever i skolÄr fyra, att en originaltext i historia förses med variablerna röst respektive kausalitet.
Metod: Tre klasser lÀste en originaltext i historia alternativt en bearbetad text med variabeln röst eller kausalitet. DÀrefter besvarade eleverna ett lÀsförstÄelsetest med fasta svarsalternativ. Insamlade data bearbetades kvantitativt och analyserades. UtifrÄn elevernas svar pÄ lÀsförstÄelsetestet ville vi undersöka hur texterna skiljer sig Ät i lÀsbarhet. Vi ville Àven studera vilka samband, som kan utlÀsas mellan elevernas LUS-nivÄ och deras förmÄga att svara pÄ frÄgorna till respektive textversion.
Bör man ge elever matematiklÀxor? : En studie om elevers Äsikter och attityder angÄende matematiklÀxor.
Detta examensarbete Àr gjort med syftet att undersöka elevers Äsikter och attityder angÄende matematiklÀxor. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts: Hur fungerar samarbetet mellan elever och förÀldrar vid matematiklÀxor? Vilka Àr elevers Äsikter och attityder angÄende matematiklÀxor? Skiljer sig Äsikter om matematiklÀxor mellan pojkar och flickor? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar har en litteraturstudie och en empirisk studie genomförts.Examensarbetet bestÄr av tvÄ delar. Den första delen Àr en litteraturstudie innehÄllande tidigare forskning inom omrÄdet Äsikter och attityder angÄende lÀxor och matematiklÀxor. Den andra delen Àr en kvantitiv och delvis kvalitiv empiriska studie studie baserad pÄ en elevenkÀt.
Kanske de tror att vi var vanliga : En studie om integration vid en svensk gymnasieskola
Uppsatsen handlar om ett projekt som Àgde rum pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. Projektet syftade till att lÄta elever, frÄn olika kulturella bakgrunder, lÀra kÀnna varandra genom intervjuer. Fyra klasser med totalt 38 elever blev givna uppgiften att skriva ett personportrÀtt om den de intervjuade. Detta gav studenterna möjligheten att lÀra kÀnna varandra, samtidigt som de fick veta mer om respektive elevs kulturella bakgrund. Min del i detta projekt var att utvÀrdera resultatet genom att intervjua elever och lÀrare, för att se vad de tyckte om projektet.
Genus och kommersialismens historia - ett genusperspektiv pÄ historieundervisningen
Syftet med detta arbete Àr att visa pÄ hur man kan lyfta fram ett genusperspektiv i historieundervisningen och i historielÀromedel. Denna studie Àr baserad pÄ en statlig rapport som utkom Är 2010. SOU-rapporten visar pÄ ett alarmerande resultat kring genusuppdelningen i dagens lÀroböcker i historia. I merparten av böckerna Àr det fortfarande mÀnnens och de övre samhÀllsskiktens historia som berÀttas. Detta trots att det idag finns modern forskning att tillgÄ inom historieforskningen som berÀttar kvinnornas, barnens och den ordinÀra mÀnniskans historia.
OmvÄrdnadsdiagnoser enligt NANDA hos patienter som vÄrdas pÄ en medicinsk vÄrdavdelning
Studiens syfte var att bedöma omvÄrdnadsbehov hos patienter som vÄrdas pÄ en medicinsk vÄrdavdelning och hur dessa kan beskrivas med hjÀlp av omvÄrdnadsdiagnoser enligt North American Nursing Diagnosis Association [NANDA]. NANDA Àr en internationell sjuksköterskesammanslutning som har skapat ett system med standardiserade omvÄrdnadsdiagnoser vilka inte finns översatta till svenska. Alla diagnoser Àr underbyggda av forskning och delas i domÀner och klasser. OmvÄrdnadsdiagnoserna identifieras hos patienten genom karaktÀristiska kÀnnetecken, relaterade faktorer och riskfaktorer. Studien var en deskriptiv, kvantitativ studie med empirisk metod och kvalitativ ansats, dÀr 25 patienter deltog.
Skolrutiner för elever med Asperger
Mitt huvudsakliga syfte med denna studie Àr att fÄ fram vilket stöd dessa elever erbjuds för att fungera i skolan samt hur rutinerna pÄ nÄgra skolor ser ut idag för att kunna erbjuda elever med Aspergers syndrom en fungerande skolgÄng?Jag genomfört min undersökning i tre kommuner i Mellansverige, tvÄ mindre kommuner samt en lite större. I undersökningen har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med enhetsansvariga för resursteamen samt specialpedagogerna som arbetar i resursteamen.Undersökningen visar att det ser olika ut i kommunerna för elever med Aspergers syndrom. I den större kommunen har de sÀrskilda klasser för elever med Aspergers syndrom medan man i de bÄda mindre kommunerna Àr eleverna integrerade i den vanliga skolverksamheten. De bÄda mindre kommunerna har mindre grupper dÀr eleverna med Asperger ofta gÄr hela eller delar av dagen.
Barns förestÀllningar om dag- och nattcykeln : Har eleverna uppnÄtt mÄlen för Är 5?
Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ hur elevers uppfattningar om de rörelser som sker i vÄrt solsystem stÀmmer överens med de vetenskapliga fakta som finns. I vÄra vardagliga situationer refererar vi till det vi med ögats hjÀlp kan uppfatta i frÄga om vad som rör sig eller ej. Hur pÄverkas eleverna av de dagliga uttryck som de fÄr höra sedan de Àr mycket smÄ, och har de en möjlighet att med skolans hjÀlp förÀndra dessa tankesÀtt?Undersökningen genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av elever i skolÄr 1 respektive 5. Detta för att se hur stor skillnaden Àr mellan de elever som inte har erhÄllit nÄgon undervisning om solsystemet och de elever som ska ha uppnÄtt de mÄl för fysik som skolverket har stÀllt upp.Eleverna som deltog i studien valdes slumpmÀssigt ur respektive klasser.
Svenska som andrasprÄk - intergerat i all undervisning
Sammanfattning
VÄrt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka och beskriva hur undervisning av elever med svenska som andrasprÄk kan ske integrerat i klasser med elever som har svenska som modersmÄl. Som grund för vÄra undersökningar valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med pedagoger som undervisar enligt det arbetssÀtt vi har i fokus. Vi genomförde Àven observationer för att fÄ se hur undervisningen kan utformas. VÄrt empiriska material stÀllde vi dÀrefter mot de teorier och styrdokument som vi bedömde vara relevanta. VÄra problemstÀllningar har varit:
? Hur kan integrerad svenska som andrasprÄksundervisning utformas i grundskolan?
? Vilka erfarenheter finns det hos undervisande pedagoger om att arbeta med integrerad svenska som andrasprÄksundervisning?
? UtifrÄn vilka grundtankar planerar pedagogerna sin svenska som andrasprÄksundervisning?
VÄra resultat visar bland annat pÄ vikten av att alla pedagoger, oavsett vilket Àmne de undervisar i, har ansvar för andrasprÄkselevers sprÄkutveckling och att pedagogerna dÀrför bör ha utbildning i svenska som andrasprÄk.
Samverkan mellan hem och skola : en studie om hur lÀrare och vÄrdnadshavare upplever samarbetet kring den gemensamma vÀrdegrunden
Syftet med studien var att undersöka hur samarbetet mellan lÀrare och vÄrdnadshavare ser ut gÀllande skolans vÀrdegrundsarbete. Vi ville ocksÄ jÀmföra informanternas Äsikter om samarbetet. För att besvara syftet valdes intervjuer med tvÄ lÀrare samt enkÀtfrÄgor till vÄrdnadshavare i dessa klasser. Genomförandet av intervjuerna har skett genom ostrukturerade frÄgor utifrÄn en intervjuguide. Tidigare forskning visar att förÀldrar i stort sett Àr nöjda med deras kontakt och samarbete med skolan. Viss kritik framkommer dock i forskningen som belyser att förÀldrar Àr mindre nöjd med information frÄn skolan nÀr det gÀller sÄdant som kan kopplas till vÀrdegrund.
Finns det samband mellan fysisk sjÀlvkÀnsla och elevers nÀrvaro i Àmnet idrott och hÀlsa?
Bakgrund: VÄr sjÀlvskattade fysiska sjÀlvkÀnsla Àr av betydelse för vÄr motivation att vilja vara fysiskt aktiv. Det har Àven visat sig i tidigare forskning att högre fysisk sjÀlvkÀnsla pÄverkar elevers resultat i skolan positivt. Syftet med arbetet var att se vilka samband det fanns mellan fysisk sjÀlvkÀnsla och elevers nÀrvaro i idrott och hÀlsa. Metod: TvÄ klasser pÄ en skola i sydöstra Sverige deltog i undersökningen, HT -12. Studien bygger pÄ en kvantitativ undersökning i form av en redan framtagen enkÀt: ?SÄdan Àr jag! ? barn?, Àven kallad CY-PSPP (Children and Youth ? Physical Self Perception Profile).
Mobbing : Personlighet, kön och andra faktorers pÄverkan pÄ mÀnniskan
Mobbing Àr ett socialt problem. DÀrför skapades denna studie för att se om samband rÄder mellan mobbad, mobbare och personlighetsegenskaper. Dessutom gjordes en könsfördelning för att se om det rÄder nÄgra signifikanta skillnader i hÀndelse, kön och personlighet. För att fÄ svar pÄ dessa syften stÀlldes frÄgorna: Hur ser mobbingen ut och vilka drabbas? Har kön och personlighetsegenskaper nÄgon betydelse för om man blir mobbad eller utsÀtter andra för mobbing? Till hjÀlp anvÀndes en kvantitativ undersökningsmetod.