Bakgrund: Missbruk och beroende definieras olika i samhället. Personer med missbruk och beroende kan inom hälso- och sjukvården jämföras med att ha en hjärtsjukdom eller liknande. Attityder innefattar tre komponenter; kunskap-, tanke- och känslokomponent. Dessa påverkar hur människan skapar attityder till ett visst fenomen. Negativa attityder är vanligt förekommande bland hälso- och sjukvårds personal gällande denna patientgrupp.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur omvårdnaden påverkades av sjuksköterskors attityder till patienter med beroende av droger.Metod: Metoden i detta examensarbete var en litteraturöversikt som baseras på elva vetenskapliga originalartiklar hämtade från databaserna Cinahl och PubMed.

Denna uppsats belyser fyra föräldrars inställning till modersmål och modersmålsundervisning. Syftet med undersökningen har varit att studera vilka attityder föräldrarna uppvisar och finna orsaker till dem. Även deras upplevelser av samhällets attityder till modersmål belyses. För att uppnå syftet användes en kvalitativ forskningsmetod där fyra föräldrar intervjuades enskilt. Gemensamt för informanterna är att de har eller har haft barn i den svenska skolan i vilken de har rätt till modersmålsundervisning.

Syftet med denna deskriptiva och komparativa tvärsnittsstudie var att belysa vilka attityder tillöverviktiga patienter det fanns hos en grupp sjuksköterskor tjänstgörande på enoperationsavdelning, detta då patientgruppen överviktiga blir allt vanligare inom sjukvårdenoch patienter som genomgår överviktskirurgi opereras på den berörda avdelningen.Frågeställningarna var: Vilka attityder har sjuksköterskorna på operationsavdelningen tillöverviktiga patienter? Är det någon skillnad mellan åldersgrupperna hur de ser påpatientgruppen, yngre än 36 år, 36-50 år samt 50 år och äldre. Är det någon skillnad mellansjuksköterskor som arbetat längre eller kortare tid hur de ser på patientgruppen, från och med10 år, 11-25 år samt från och med 26 år. För att få svar på frågeställningarna lämnades enenkät Attityder till överviktiga personer, ut till samtliga 85 sjuksköterskor anställda påoperationsavdelningen. Resultatet visade att det var övervägande positiva attityder tillöverviktiga som framkom.

Bemötande inom sjukvården är inte ett självklart begrepp eller helt lätt att definiera. Det är däremot en självklarhet att patienter inom sjukvården oavsett problematik eller sjukdom ska behandlas lika och bemötas med respekt. Syftet: Denna litteraturstudie har till syfte att öka kunskapen om upplevelser vid bemötande av patienter med övervikt/fetma inom sjukvården. Våra frågeställningar var: Hur upplever patienter med övervikt/fetma bemötandet vid kontakt med sjukvården? Vilka attityder har sjuksköterskan gentemot patienter med övervikt/fetma? Metod: Litteraturstudien består av nio kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar.

Att skada sig själv är ofta ett medel för att uthärda ett lidande och för personer med självskadebeteende kan mötet med vården också innebära stort lidande om denne bemöts på ett felaktigt sätt. Personals omvårdnadshandlingar kan både främja hälsa och orsaka lidande för patienten Omvårdnaden påverkas sannolikt också av personalens attityder gentemot personen. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjukvårdpersonals attityder till personer med självskadebeteende. Den utgick från två frågeställningar: vilka attityder har sjukvårdpersonal gentemot personer med självskadebeteende samt vilka faktorer som påverkar attityder. I litteraturstudien analyserades 16 vetenskapliga artiklar.

Detta arbete är ett examensarbete i specialpedagogik på avancerad högskolenivå. Syftet med arbetet är att ta reda på vilka attityder lärare i grundskolans år 1-6 i en medelstor kommun har till att ta emot elever inskrivna i grundsärskolan i sina klasser. Vi har i arbetet utgått från en gemenskapsorienterande definition av attityder vilken innebär att det finns en skola som passar alla oavsett förutsättningar. Vi har i vårt arbete också använt oss av en modell där lärares attityder till inkludering är uppdelad i tre komponenter, en kognitiv-, emotionell-och beteendedel. Vi har använt oss av en kvantitativ metod genom en enkätstudie där respondenterna fått instämma eller ta avstånd från påståenden med hjälp av en femgradig skala.

Tidigare studier har visat att den inledande fasen är den viktigaste för framtida fokus vid enimplementering av ett miljöledningssystem. Denna studie har studerat hur förhållandet mellanupplevda fördelar, delaktighet och attityder förändras vid en implementering avmiljöledningssystemet ISO 14001. Studien undersökte även hur attityderna, och indirekt de andranämnda faktorerna, påverkar förändringsmotståndet/-benägenheten. För att svara på dettareviderade vi Giangreco och Pecceis (2005) tvåfaktorsmodell, baserat på tidigare forskning. Detinsamlade materialet kommer främst från intervjuer av de anställda på ett litet företag.

SAMMANFATTNING Syftet med studien är att undersöka grundskoleelevers attityder till NO med ett utomhuspedagogiskt arbetssätt. Studien ämnar även undersöka hur eleverna ser på sitt eget lärande i det utvidgade klassrummet. Det är en kvalitativ studie och för att besvara våra frågeställningar har empirin samlats in med semistrukturerade intervjuer och observationer. Frågeställningarna som ställs är: Vilka attityder har elever till NO i det utvidgade klassrummet? Hur upplever eleverna sitt eget lärande utomhus? Empirin har vidare analyserats genom en tematisering.

Föreliggande studie syftar till att undersöka textillärares och matematiklärares attityder till datorer i undervisningen och vad de beror på, samt se eventuella skillnader och likheter mellan de båda lärargrupperna. Den teoretiska referensramen innefattar fyra olika områden som är centrala i min studie. Dessa är datorsatsningar, läraren och datorn, matematik, textilslöjd. Studien bygger även på sex intervjuer med textillärare och matematiklärare om datorer i undervisningen. Sammanfattningsvis är textillärarna mestadels positiva i sina attityder till datorer i undervisningen medan matematiklärarna är mindre positiva.

Syftet med denna studie var att undersöka vårdpersonals (N=108) attityder gentemot personer med psykisk ohälsa samt se om skillnader i attityder fanns beroende på respondenternas utbildningsnivå och tidigare erfarenhet av psykisk ohälsa. Studien är en delstudie ur projekt Psykisk Ohälsa som har en prospektiv longitudinell design. För att beskriva attityder gentemot personer med psykisk ohälsa användes frågeformuläret Community Attitudes Towards Mental Illness (CAMI-s). Rekrytering av vårdpersonal skedde via enhetscheferna på ett 70-tal psykiatriska avdelningar och vårdpersonal som dagligen arbetar med människor med psykisk ohälsa tillfrågades om att delta. Resultatet visar inga signifikanta skillnader i attityder mellan olika (yrkesgrupper) utbildningsnivåer och statistisk signifikans återfanns endast vid ett påstående, där respondenterna tog ställning till om det bästa sättet att omhänderta människor med psykisk sjukdom var att låsa in dem.

Tidigare forskning har visat på negativa attityder mot homosexuella och till viss grad mot invandrare. Män har mer negativa attityder än kvinnor mot homosexuella män. Studiens syfte var att undersöka om det föreligger en skillnad i attityd beroende på om en homosexuell man har en svensk eller utländsk bakgrund. Deltagare var 157 studenter i en medelstor svensk stad. En fiktiv personbeskrivning utformades där etnicitet och sexuell läggning varierades för att få fyra enkätversioner.

Många attityder och förutfattade meningar existerar inom vårdkedjan kring patienter med alkoholproblematik. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka sjuksköterskors och läkares attityder gentemot patienter med alkoholproblematik. Dessutom kommer orsaker och effekter till attityderna belysas. Metoden är en systematisk litteraturstudie med tio kvantitativa och två kvalitativa studier. Resultatet innehöll tre av författarna identifierade teman: kunskap & utbildning, interventioner och mötet & stigmatisering.

I vården av suicidala patienter ställs sjuksköterskan inför många utmaningar samtidigt som den suicidala patienten är i behov av ett omsorgsfullt bemötande som skapar trygghet och känslor av acceptans. De attityder som sjuksköterskan har mot patienterna är därför av stor betydelse. Syftet med denna studie var att undersöka vilka attityder till suicidala patienter som förekommer hos sjuksköterskor samt att utforska om det finns faktorer som har betydelse för sjuksköterskans attityder. Metoden var en litteraturstudie där resultatet från tolv vetenskapliga studier har analyserats och sammanställts i olika teman. Resultatet visar att sjuksköterskor utifrån kognition, affekt och beteende, uppvisade både positiva och negativa attityder mot suicidala patienter.

Denna uppsats har till syfte att undersöka attityder gentemot polis och rättsväsendet hos ett antal ungdomar i Hammarkullen, ett förortsområde nordöst om Göteborg. Undersökningen fokuserar på vilka diskurser som ungdomarna ger uttryck för och som deras attityder grundar sig på. Studien bygger på en socialkonstruktivistisk grund med diskursanalys som teori och analysmetod. Forskning kring diskriminering, attityder och medias bild av förortsområden och dess invånare är även perspektiv som berörs. Empirin har samlats in genom två fokusgruppsintervjuer med sammanlagt sju ungdomar i Hammarkullen.

Ojämställdhet råder, framför allt inom det privata näringslivet, på chefsnivå i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer män, endast 33 % av cheferna är kvinnor. Inom den privata sektorn är andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn råder det omvända; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn är kvinnor, i landstingen är andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer påverkar kvinnors karriärmöjligheter. Föreliggande studie syftade därför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns någon skillnad i attityder beroende på respondentens karaktäristika.