
Sökresultat:
1849 Uppsatser om Ćland - Sida 44 av 124
Jordbruk och mjölkproduktion med kor i Etiopien :
Ethiopia is the country with most livestock per capita on the continent of Africa. There are 34.5 million cattle that are used for drought, meat- and milkproduction and 85% of the population rely on agriculture for their survival in some way. Milk is produced in four main systems, through pastoralism in the lowlands, in mixed crop-livestock systems in the highlands, in and near big cities with only one or two cows, and in intensive farming systems. There are 17 cattle breeds in Ethiopia and some of them are more suitable for milk production than others. Several environmental and economic problems arise from livestock holding in the country, for example overgrazing, low production due to feed shortage, low quality of the avaible feed and non-existing breeding programs.
Religionens roll i den sekulÀra förskoleverksamheten
I detta arbete Àr syftet att undersöka förhÄllningssÀtt kring lÀrandet om religion i förskolan. Förskolan Àr en arena för möten och mÄnga aktörer kring barnet möts pÄ förskolan. Förskolepedagoger möter inte bara barnen utan Àven deras förÀldrar och de önskemÄl som de har. Förskolepedagoger möter Àven de krav som samhÀllet stÀller. För att kunna ringa in förhÄllningssÀtt kring dessa möten har jag tillÀmpat ett praxisnÀra samarbete med ett arbetslag pÄ en förskola.
Ungdomsarbetslösheten i Spanien och NederlÀnderna : Varför skiljer den sig Ät?
Under lÄgkonjunkturer Àr det ofta ungdomar som drabbas hÄrdast pÄ arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten i den Europeiska unionen har i och med den senaste finanskrisen ökat dramatiskt och genomsnittet ligger pÄ en nivÄ över 22 %. Det land som 2011 hade den högst rapporterade ungdomsarbetslösheten bland medlemsstaterna var Spanien, 46,4%, och den lÀgsta Äterfanns i NederlÀnderna med 7,6 %, dessa siffror har fram till mÀtningar i mars 2012 vÀxt till 51,1% för Spanien och 9,3 % för NederlÀnderna. Denna uppsats Àmnar att utifrÄn teorier kring utbildningssystem, arbetslöshet och dual marknadsteori jÀmföra varför stora skillnader i ungdomsarbetslöshet existerar mellan dessa tvÄ lÀnder.Genom en deskriptiv studie av de bÄda lÀndernas utbildningssystem, arbetsmarknader och arbetsmarknadsÄtgÀrder finner vi stora skillnader mellan lÀnderna, som till viss del kan förklara varför Spaniens ungdomsarbetslöshet Àr mer Àn fem gÄnger sÄ stor som NederlÀndernas. Vi fann skillnader mellan de bÄda lÀndernas utbildningssystem och vilka ÄtgÀrdsprogram som införts för att reducera ungdomsarbetslösheten samt att lÀnderna drabbats olika svÄrt av den senaste recessionen..
I vÀntan pÄ asyl: hur asylsökande ungdomar upplever vÀntetiden pÄ asyl
Syftet med denna studie var att undersöka och ta del av hur asylsökande ungdomar upplever sin vÀntetid pÄ asyl. FÄ ta del av deras vardag under tiden de vÀntar pÄ beslutet frÄn migrationsverket, och fÄ en djupare förstÄelse för hur de upplever sin situation. Vi har Àven tagit del av hur de klarar av de pÄfrestningar som uppstÄr i samband med asyltiden och vÀntan pÄ ett beslut. Och sist men inte minst har vi ocksÄ tagit del av deras framtidsplaner och vad de vill med sina liv. Materialet till uppsatsen bestÄr av kvalitativa intervjuer med fem asylsökande ungdomar i Äldrarna 16-24 Är, frÄn olika lÀnder.
Multisystemisk terapi och kontextuella dilemman : en kvalitativ studie av fyra teamledares erfarenheter
Studiens syfte Àr att belysa vad det kan innebÀra att arbeta efter en behandlingsmetod som Àr utarbetad i ett annat land och överföringen av MST frÄn USA till Sverige exemplifierar detta. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka, för MST-arbetet, betydelsefulla skillnader finns det mellan USA och Sverige?, Hur har man löst de dilemman som uppstÄtt pÄ grund av skillnaderna?, Vad ÄterstÄr att lösa?Forskning som gjorts i USA och Norge visar pÄ goda resultat, en studie i Kanada visar ingen skillnad mellan MST och andra insatser och en pÄgÄende studie finns i Sverige. Tidigare studier pÄ MST har frÀmst perspektiv pÄ dess effektivitet, dels vad gÀller förÀndrade beteenden, dels de samhÀllsekonomiska följderna. NÄgon större studie med fokus pÄ kontextuella dilemman vid överföring av MST har inte hittats.Denna studie har ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och bygger pÄ intervjuer med fyra MST-teamledare i Stockholm.
Kan bolagsskattesatsen förklaras av underliggande faktorer? : Varför sÀnkte riksdagen bolagskattesatsen?
BolagsskattesÀnkningen genomfördes den 1 januari 2013, mÄlet med sÀnkningen var att stimulera Sveriges tillvÀxt dÄ en sÀnk bolagsskatt sÀgs öka investeringsviljan. Med sÀnkningen ville man ocksÄ minska incitamenten för företag att flytta sina verksamheter till lÄgskattelÀnder. Att bolagsskattesatsen sÀnktes vÀckte ett intresse som skapade denna uppsats att undersöka vilka faktorer det Àr som styr bolagsskattesatsen, till exempel, i en liten öppen ekonomi som den svenska. Teorin grundar sig i kapitalstruktur och finansieringsbeslut. Faktorer som anses pÄverka bolagsskatten och som valts ut Àr utlÀndska direktinvesteringar, öppenhet mot kapitalflöde och BNP per Capita. Datainsamling har skett sekundÀrt och bearbetats i det analytiska programmet R.
Sjuksköterskors upplevelser och attityder i vÄrdandet av personer med sjÀlvskadebeteende
De flesta vÄrdskador beror helt eller delvis pÄ brister i kommunikation. Ett sÀtt att förbÀttra patientsÀkerheten Àr att anvÀnda kommunikationsverktyg, dÀr det vanligast förekommande kallas SBAR. En litteraturstudie gjordes dÀr femton artiklar granskades med syftet att belysa hur SBAR pÄverkar patientsÀkerheten. SBAR utövade sin pÄverkan pÄ flera olika sÀtt. Kommunikationen mellan de olika professionerna gavs en enhetlig struktur dÀr mindre information saknades.
Socialavgiftsavtal. Ett sÀtt att helt avtala bort avgiftsskyldigheten?
NÀr en utlÀndsk arbetsgivare utan fast driftstÀlle i Sverige lokalanstÀller nÄgon för arbete som skall utföras i Sverige sÄ kan arbetsgivaren och arbetstagaren enligt den svenska lagstiftningen komma överens om att arbetstagaren sjÀlv skall betala socialavgifter i form av egenavgifter. Denna form av avtal kallas socialavgiftsavtal, och samma form av regel finns pÄ EU-nivÄ. Problematiken ligger i att egenavgifter endast kan pÄföras arbetstagaren om inkomsten taxeras i Sverige, och det finns en hel del situationer, vilka belyses i uppsatsen, dÀr nÄgon inkomsttaxering inte sker av arbetstagarens inkomst. I dessa lÀgen kan följaktligen Sverige inte pÄföra varken arbetstagare eller arbetsgivare socialavgifter. Anledningarna till att denna avgiftsflykt möjliggörs Àr flera.
TillgÀnglighetsanpassning av skyddade naturomrÄden : möjligheter och hinder
Sverige Àr ett land rikt pÄ natur, men i naturen finns inte möjligheten för alla att ta sig fram. Möjligheterna att fÄ uppleva Sveriges natur kan vara svÄra för en person med nedsatt rörelseförmÄga om naturen inte blir tillgÀnglighetsanpassad. Av Sveriges invÄnare över 16 Är har 560 000 personer en nedsatt rörelseförmÄga. Alla borde ha möjligheten att se och uppleva naturen vi har i vÄrt land.
Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka problem respektive möjligheter det finns att tillgÀnglighetsanpassa i skyddade naturomrÄden för rörelsehindrade. MÄlet Àr att ge en bild av vad som behöver beaktas vid planering, anlÀggning och skötsel av dessa platser.
Utformning av entréomrÄdet till Maglarps Golf pÄ Lyckebo gÄrd i SkÄne : ett designförslag inspirerat av trÀdgÄrdshistorien kombinerat med dagens publika krav pÄ en golfanlÀggning
Lyckebo farm is the original name of the four building big farm, where year 2000, the former farmer established Maglarp/ Lyckebo golfcourse on his land of culture. In 2007, new owners are approaching the Maglarps golfcourse with thoughts of expanding the business. A first step in that direction is to form the area of the entrance, the specific area the visitors are staying at before entering the actual golfcourse to play.
The designproposal is inspired by the peasant garden history of southern Sweden during the nineteenth centuary. It also aims to satisfy the demands of function and usefullness of a golfcourse today.
Det rÀttsliga skyddet mot invasiva arter: vid införsel av gnagare som sÀllskapsdjur
Jag har i denna uppsats utrett det rÀttsliga skyddet mot det hot som införsel av sÀllskapsdjur samt utsÀttning av dessa kan utgöra mot den biologiska mÄngfalden. Jag har fokuserat pÄ icke inhemska gnagare eftersom det Àr en djurart som införs till Sverige för att hÄllas som sÀllskapsdjur. Det finns bestÀmmelser för hur införsel av sÀllskapsdjur inom EU och frÄn tredje land fÄr ske men dessa reglerar till största del införseln av de vanligaste sÀllskapsdjuren, till exempel hundar och katter. BestÀmmelserna har som huvudsakligt syfte att skapa ett djurskydd, inte ett skydd för den biologiska mÄngfalden. Trots att icke inhemska gnagare kan innebÀra ett stort hot mot den biologiskamÄngfalden om de introduceras i vÄr naturmiljö, medger bestÀmmelserna i princip fri införsel av upp till fem gnagare.
Tid Àr pengar : hur lÀrare pÄ Komvux upplever att resurserna pÄverkar det pedagogiska arbetet
Inför bildandet av Ekonomiska och MonetÀra Unionen, EMU, infördes ett antal regler eller konvergenskrav för att fÄ deltaga och införa den gemensamma valutan euro. Syftet var att sÀkerstÀlla att de deltagande lÀnderna hade en nÄgorlunda likartad ekonomisk utveckling. Efter intrÀdet övertas penningpolitiken av den gemensamma centralbanken ECB, medan finanspolitiken Àven fortsÀttningsvis kommer att ligga hos de enskilda nationerna. För att förhindra att ett land bedriver en kortsiktig och alltför expansiv finanspolitik i strid med unionens gemensamma intresse infördes stabilitets- och tillvÀxtpakten. Denna stipulerar ett antal regler för finanspolitiken gÀllande budgetsaldo och statsskuld.Följer de deltagande lÀnderna dessa regler?I uppsatsen studeras motiven för reglerna och den faktiska utvecklingen under EMU:s första tio Är.
Importens pÄverkan pÄ Etiopiens jordbruk : en vÀlfÀrdsteoretisk analys av Etiopiens import frÄn Europeiska Unionen
Trade is important for every country in the world. Commodities are transported between rich and poor countries everyday. Some of the trading partners are EU and Ethiopia, this because of less expensive commodities from EU than they are in Ethiopia. The most important agricultural commodity is wheat. Ethiopia is a poor country, whose inhabitants mostly are living on agriculture.
"Land skall med lag byggas" - en studie av policyprocessen kring ett lagförslag -
This thesis concerns the policy process of a proposed bill. The specific bill constitute a new penal law which is supposed to replace the old penal law from 1974.The questions asked considers what in the foregoing policy process that has proceeded, affected and also characterizes the proposed bill. In order to be able to produce a deep and reliable analysis to this question I use two different theories.The first theory being used consists of John W. Kingdons theory of ?multiple streams? which I use to answer the specific question ?what can be recognized to have proceeded and characterize the policy process that the penal law bill involve??.The second theory consists of Peter Santesson-Wilsons development of symbolic policy theories which is given a concrete form in the ?taxonomy of symbolic policy? which he presents.
Elina i de gröna drakarnas land: Helgelseförbundets missionÀrer i Kina 1940-1944: perspektiv pÄ vardagslivet
Studiens syfte har varit att, utifrÄn ett hermeneutiskt angreppssÀtt, undersöka Helgelseförbundets kinamission 1940-1944 med avsikt att besvara frÄgestÀllningarna: Vad var syftemÄlet med kinamissionen, utifrÄn vilka villkor arbetade missionÀrerna, hur sÄg fÀltverksamheten och missionÀrsgruppens struktur/mentalitet ut? Samt: hur sÄg det ?Vardagliga livet? pÄ en av stationerna ut ur ett enskilt perspektiv och varför sÄg det ut som det gjorde? Undersökningsresultaten ger slutsatserna att den kinesiska folkmÀngden var primÀrt syftemÄl, att uppdragsvillkoren utgick frÄn medlems-och missionsfordringar, att fÀltverksamheten bedrevs pÄ 13 huvudstationer av totalt 32 missionÀrer och att helhetsintrycket av verksamheten utgörs av trötthetskÀnslor och negativa vÀrderingar och att detta Àven gÀller det enskilda missionÀrsperspektivet som, förutom social gemenskap, förmedlar bilden av vardaglig svensk kultur. De slutsatser som dras Àr Àven: att de negativa vÀrderingarna bl. a. Àr resultatet av dÄligt anpassade medlemsfordringar i förhÄllande till landet och dess situation, att tröttheten bl.