Syftet med studien var att fånga in hur trötthet och smärta påverkar vardagen för unga vuxna med reumatisk sjukdom.Metoden är kvalitativ och för datainsamlingen gjordes semistrukturerade intervjuer. Materialet transkriberades transkriberades i sin helt och när det var klart påbörjades analysering av det som framkommit. I analysen sökte vi efter meningsbärande enheter och försökte ordna dem i kategorier och underkategorier. Resultatet visar att sjukdomen har en stor påverkan på våra informanters liv, men att de också har bra strategier för att kunna leva med sjukdomen. Det visar också på att även om strategierna är bra och de vet hur de ska hantera sjukdomen så stöter de på hinder, till exempel har skolgången blivit negativt påverkad för de flesta av informanterna.

Bakgrund: Vid livslång sjukdom ställs den sjuke inför kravet att förändra sitt levnadssätt för att kunna leva ett så bra liv som möjligt med sjukdomen. Patienten måste lära sig klara av den egenvård som sjukdomen kräver. För att patienten skall lära sig och sköta sin egen behandling helt eller delvis blir undervisning ett viktigt inslag. Vid patientundervisning ska patienten uppnå anpassning och handlingskraft, d v s skall lära sig nya sätt att klara av och anpassa sig till dem ändrade levnadsförhållanden och behöver då få ny kunskap och nya färdigheter. Vårdarens uppgift är att göra det möjligt och underlätta lärandet samt att hjälpa patienten att åter bli självständig.

Stroke drabbar årligen ca 25-30 000 människor i Sverige och är den tredje vanligaste dödsorsaken. Det är en sjukdom som slår hårt för dels den drabbade och dels de anhöriga, då mycket kan bli förändrat mot hur man levde innan sjukdomen. Som sjuksköterska finns man med i många olika roller kring patienten under rehabiliteringen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av att ha drabbats av stroke och hans upplevelse av den vård han fått, ur dels patientens och dels vårdpersonalens synvinkel. Frågeställningarna var: Hur upplever patienten sin sjukdom? Vilka önskemål har patienten kring omvårdnaden? Uppfyller sjuksköterskans omvårdnad strokepatientens önskemål och behov, dels enligt patienten och dels enligt sjuksköterskan själv? Metod: Litteraturstudien bygger på kvalitativa studier.

Studien syftar till att ge en bild av hur unga kvinnor med anorexia nervosa konstruerar sin identitet via bloggar på internet. Materialet vi använde var sex bloggar skrivna av kvinnor över 18 år med diagnosen anorexia nervosa. Metoden och teorin som använs i studien är diskurspsykologi vilket är en form av diskursanalys. Resultaten kring kvinnornas identitet och diskurserna de befinner sig i presenteras utifrån begreppen subjektspositioner och tolkningsrepertoarer. Synen på sjukdomen anorexia nervosa utgår ofta från ett biomedicinskt perspektiv. Att studera bloggar skrivna av kvinnor med anorexia nervosa kan istället ge en inblick i hur sjukdomen ter sig utifrån kvinnornas egna ord, med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

Syftet med föreliggande studie var att ur ett folkhälsoperspektiv beskriva hur individer med celiaki upplever sin livssituation. Intervjuer genomfördes med 14 individer med celiaki och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier som beskrev människor med celiaki och deras syn på sin livssituation framkom: Oförstående omgivning, att övervinna hinder och begränsad tillgänglighet. Dessa utgör tillsammans två subteman: Anpassning till sjukdom och begränsande omgivning. De två subteman bildar i sin tur det övergripande huvudtemat: Tillvarons sociala betydelse i ett kontinuerligt samspel mellan individ och omgivning.

På ett recept ska förskrivaren ange användningsområde för patientens läkemedelsbehandling. Om användningsområde står på receptet kan patienten själv se kopplingen mellan sjukdom och medicin och följsamheten till läkarens behandling kan förhoppningsvis förbättras. Även farmaceuten har nytta av att ändamål finns angivet, eftersom detta medger en kontroll av att kunden får rätt läkemedel och rätt dos för rätt sjukdom. Det har visat sig att en stor del av utlämnade läkemedel saknar angivet användningsområde. Syftet har varit att undersöka hur ofta användningsområde finns angivet på recept för bensodiazepiner, N05BA, med avseende på patientens ålder, kön, substans och styrka.

På ett recept ska förskrivaren ange användningsområde för patientens läkemedelsbehandling. Om användningsområde står på receptet kan patienten själv se kopplingen mellan sjukdom och medicin och följsamheten till läkarens behandling kan förhoppningsvis förbättras. Även farmaceuten har nytta av att ändamål finns angivet, eftersom detta medger en kontroll av att kunden får rätt läkemedel och rätt dos för rätt sjukdom. Det har visat sig att en stor del av utlämnade läkemedel saknar angivet användningsområde. Syftet har varit att undersöka hur ofta användningsområde finns angivet på recept för bensodiazepiner, N05BA, med avseende på patientens ålder, kön, substans och styrka. Data på expeditioner av recept på bensodiazepinderivat, N05BA, för oktober månad 2007, erhölls från Apoteket AB.

Bakgrund: Globalt sett är HIV/AIDS en utbredd sjukdom som orsakar stora påfrestningar på varje individ som drabbas. HIV/AIDS har blivit vår tids mest stigmatiserande sjukdom då den är kopplad till starka tabun. Syfte: Att beskriva sjukvårdspersonalens stigmatisering och diskriminering av patienter med HIV/AIDS utifrån ett patientperspektiv. Metod: Systematisk litteraturstudie där sökningar utfördes i Cinahl, Pubmed, PsycInfo, Science Citation Index Expanded samt SveMed+. Sökningarna resulterade i 11 kvalitativa och tre kvantitativa artiklar relevanta för syftet.

Bakgrund : Schizofreni är en psykisk sjukdom som har symtom som hallucinationer, vanföreställningar, tankestörningar, kognitiva och motoriska symtom. Att drabbas av denna sjukdom ger sociala svårigheter, svårigheter att behålla jobb och därmed ekonomiska besvär. Syfte : Att belysa hur personer med schizofreni upplever bemötandet inom den  psykiatriska vården. Metod : Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats som utgår från sex självbiografier. Dessa biografier analyserades via Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys.

Syftet med denna studie var att undersöka hur en svensk dagstidning framställer hemlösa kvinnor. Materialet i undersökningen bestod av 58 tidningsartiklar publicerade i Dagens Nyheter under perioden första januari 1993 och sista december 2003, tidningsartiklarna hämtades genom sökverktyget Presstext. Metoden som använts vid analysen av artiklarna är innehållsanalys med en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Materialet analyserades med stöd av teorin symbolisk interaktionism. Studien visade att det i de undersökta artiklarna till stora delar inte skrivs nyanserat om hemlösa kvinnor.

Individer som smittas av Human Immunodeficiency Virus (HIV) och utvecklar Acquired Immune Deficiency Syndrome (AIDS) ställs inte bara inför en livshotande sjukdom utan drabbas dessutom av stigma som är relaterat till fruktan för HIV/AIDS. Stigmatisering är ett globalt problem som kan leda till diskriminering och försämrad livskvalitet för personen i såväl den privata som den offentliga sfären. Orsaken till stigmatiseringen är komplex och problematiken existentiell. Syftet med denna litteraturstudie var att jämföra påverkan på individen vid sjukdomen HIV i Europa respektive Afrika söder om Sahara. Resultaten i studien baseras på 17 vetenskapliga artiklar där fokus ligger på anledningar till att berätta om eller dölja sin HIV-status och vilka konsekvenser detta val kan få för individens liv.

Bakgrund: IBD är ett samlingsnamn för de livslånga mag-och tarmsjukdomarna Crohns sjukdom och ulcerös kolit och karaktäriseras av perioder med remission och skov. Under ett skov befinner sig personen i ett utsatt läge vilket ställer stora krav på omvårdnaden där sjuksköterskans främsta uppgift är att lindra lidande och främja hälsa och att leva med sjukdomen kan påverka den upplevda hälsan.Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva upplevelsen av att leva med den livslånga mag- och tarmsjukdomen IBD.Metod: I litteraturöversikten användes tio vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Studierna söktes med relevanta sökord i avsikt att besvara översiktens syfte. Utifrån studiernas resultat utformades fyra huvudkategorier.Resultat: Resultatet i översikten presenterades under fyra huvudkategorier; begränsningar i det sociala livet, värdefulla strategier i önskan att skapa en kontrollerbar vardag, känslomässig påverkan och upplevelser av möten med sjukvården.Diskussion: Upplevelsen av att leva med IBD medförde omställningar och begränsningar för personerna i vardagen. Detta diskuteras utifrån Erikssons (1994) teori om den lidande människan, utifrån litteraturöversiktens bakgrund och utifrån nya artiklar..

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som varit känd under mycket lång tid, sjukdomen uppstår när bukspottkörteln inte producerar tillräckligt med insulin. Diabetes typ 1 har de senaste åren ökat bland barn. När ett barn insjuknar i diabetes påverkas föräldrarna. Sjukvården har då en viktig roll i att stödja föräldrarna och ge dem information.Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som har diabetes typ 1.Metod: Litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa manifesta innehållsanalys.Resultat: Fyra huvudkategorier och fem underkategorier framkom i resultatet.

Bakgrund: Lungcancer är en livshotande sjukdom där mindre än fem procent överlever fem år. Män insjuknar oftare i lungcancer än kvinnor i Sverige, där majoriteten av de som drabbas har rökt någon gång i sitt liv. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser i samband med lungcancer. Metod: Systematisk litteraturstudie där tolv artiklar, varav fem kvantitativa och sju kvalitativa, analyserades via innehållsanalys. Resultat: Resultatet delades in i fem kategorier: Patienternas upplevelser av bristfällig information, Patienternas upplevelser av oro, Patienternas upplevelser av det dagliga livet, Patienternas upplevelser av skam och skuldkänslor samt utanförskap och Patienternas upplevelser av att veta att de snart ska dö.  Huvuddragen i resultatet är att patienterna upplevde en dålig information från vården kring vad lungcancer är och vad som orsakar den.

Introduktion: Humant Immunbrist Virus (HIV) är en obotlig sjukdom som smittat omkring 34 miljoner personer världen över och sjukdomen konfronteras därför kontinuerligt inom sjukvården. Syfte: Att identifiera och sammanställa sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder till att vårda personer med HIV samt bakomliggande faktorer till dessa attityder. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. De inkluderade artiklarna (n=17) har funnits via databaserna CINAHL och MEDLINE. Resultat: Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters attityder till att vårda personer med HIV påverkades av olika faktorer.