Följande litteraturstudie koncentrerar sig kring vuxna människor, smittade av hiv, som lever i länder där behandlingsmöjligheter finns. Syftet med studien var att sammanställa fakta om hiv/aidspatienters omvårdnadsbehov, för att leda sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet med dessa patienter..

Diabetes typ 1 är en alltmer vanlig sjukdom bland barn och tonåringar. Att vara tonåring och samtidigt ha en kronisk sjukdom är en utmaning och ställer krav på tonåringen. Tonårstiden kretsar kring att frigöra sig från sina föräldrar och utveckla sin egen identitet. Sjukvården har ett stort ansvar att ge en så god vård som möjligt och hjälpa tonåringen genom denna period i livet då tonåringen ska utveckla ett egenansvar för sin diabetes och hälsa.Syftet med denna uppsats var att belysa tonåringars, med diabetes typ 1, upplevelser av vad som utvecklar deras egenansvar för den personliga hälsan. Uppsatsens är en litteraturstudie bygger på kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar.

Syftet med denna litteraturstudie var att studera vilka möjligheter arbetsterapeuten har att främja förmågan till fortsatt arbete för personer med MS och RA.Sökord: arbete, arbetsterapi, kronisk sjukdom, multipel skleros, reumatoid artritBakgrund: MS och RA är kroniska sjukdomar som främst drabbar personer i arbetsför ålder. Symtomen från dessa sjukdomar påverkar personernas arbetsförmåga i olika stor utsträckning. Arbetsterapeutens roll är att möjliggöra för personer att utföra aktiviteter i det dagliga livet som anses vara meningsfulla för dem. Med sina bedömningar och insatser kan arbetsterapeuten bidra till att möjligöra detta för personer som har förlorat förmågor p.g.a. t.ex.

Bakgrund: Diabetes typ två är en sjukdom som förebyggs och behandlas med bland annat livsstilsförändringar. Det är ett aktuellt ämne då diabetes typ två blir allt vanligare i Sverige och världen. Det uppskattas att 85-90 procent av alla som har diabetes i Sverige har diabetes typ två. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur patienter upplever att drabbas av diabetes typ två med inriktning mot livsstilsförändringar. Metod: Åtta kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och ingår i studien.

Diabetes typ 2 är en livsstilsrelaterad sjukdom som ökar på grund av människors alltmer ohälsosamma livsstilar. Diabetes typ 2 är en krävande och komplicerad sjukdom som påverkar livet i helhet. Sjukdomen påverkar inte endast individen utan även dennes familj och vardag. Syftet med denna studie var att beskriva kunskapsläget när det gäller hälsofrämjande livsstilsförändringar i samband med diabetes typ 2. För att nå syftet genomfördes en integrerad litteraturöversikt.

Att leva med kronisk sjukdom påverkar personen och dennes liv på många olika sätt. Vardagen kan upplevas oförutsägbar och aktiviteter kan behöva anpassas efter tillståndet. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en irreversibel och progressiv sjukdom som förutspås vara den tredje största dödsorsaken i världen år 2030. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av hur det sociala livet påverkas hos personer med KOL. Arton kvalitativa vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys.

Introduktion/Bakgrund: Typ 1-diabetes är en kronisk autoimmun sjukdom som innebär att kroppen slutat tillverka insulin. För att förhindra komplikationer krävs tillförsel av insulin varje dag. Sjukdomen innebär förändringar i livsstilen och det kan vara påfrestande för hela familjen. För att få bättre förståelse krävs kunskap om familjers erfarenheter och vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta deras vardag. Syfte: Belysa familjers erfarenheter av att leva med ett barn som har diagnosen typ 1-diabetes.

Bakgrund: När föräldrar får reda på att deras barn har en kronisk sjukdom som diabetes väcks många frågor och funderingar. Funderingar om livet här och nu, men också om framtiden. För det lilla barnet blir det föräldrarnas uppgift att ansvara för skötseln av sjukdomen men även det större barnet behöver hjälp och stöd från sina föräldrar. Också föräldrarna står mitt i kaoset och har egna upplevelser. Problem: Ett barn med diabetes påverkar hela familjens livssituation, både själsligt och praktiskt.

?Att konfronteras med en livshotande sjukdom och att behöva genomgå mastektomi innebär förändringar i en kvinnas liv. Genom att förlora bröstet, som är en symbol för kvinnlighet, kan könsidentiteten påverkas. När en förändring sker i livet kan livskvaliteten påverkas. Syftet med studien var att belysa kvinnors livskvalitet i samband med mastektomi.

Bakgrund: Anorexia Nervosa (AN) är en allvarlig psykisk sjukdom som främst drabbar unga kvinnor. Till följd av extrem matvägran och ökat behov av motion svälter sig dessa individer och får allvarliga rubbningar i flertalet organsystem. Syfte: Metod: Studien baseras på en kvalitativ studie med en narrativ ansats, där fem stycken självbiografier har sammanställts enligt narrativitetsanalys av Dahlborg- Lyckhage (2012). Resultat: Resultatet formas utifrån tre kategorier, (1) Att inte hitta sig själv i sin sjukdom, (2) Känna maktlöshet när ångesten styr, (3) Ta paus från anorexin och våga vara sig själv. Diskussion: Tonåren är en tid då identiteten formas och steget ifrån att ha varit barn till att bli vuxen ökar, vilket kan ha en bidragande orsak till att AN utvecklas.

Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av klimatvård och klimatvårdens effekter hos patienter med reumatoid artrit (RA).Metod: En kvalitativ ansats valdes för studien. Två män och sex kvinnor som rehabiliterats med klimatvård intervjuades enligt en semistrukturerad intervjuguide. Texten analyserades utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra kategorier och tio underkategorier. De intervjuade upplevde klimatvården positivt. Träningen upplevdes smärtfri, intensiv, varierad och individanpassad.

Det är komplext att i ett palliativt skede ge korrekt och individanpassad information till patienter. Därför är det viktigt att sjuksköterskan använder sig av ett etiskt förhållningssätt och identifierar de behov som patienten har. Syftet var att belysa patientens behov av information i den palliativa omvårdnaden. En litteraturstudie genomfördes där femton vetenskapliga artiklar bearbetades och granskades. Fem teman framkom som belyser behovet av information för att få kunskap om sin sjukdom, behov av information för att leva med sjukdomen, behov av information för att klara av sista tiden, behov av anpassad information, behov av att få information från rätt person.

Inledning: Parkinsons sjukdom drabbar 2 personer per 1000 innevånare, där kvinnor drabbas i nästan lika stor grad som män. Enligt svenska Parkinsonsförbundet insjuknar mellan 15 000 - 20 000 svenskar av sjukdomen varje år. Bakgrund: Det blir en stor omställning i livet när en person får diagnosen Parkinson och detta påverkar både den sjuke och dennes anhörige. Den anhörige får uppleva hur den sjuke förändras både fysiskt och psykiskt och vetskapen om att den parkinsondrabbade personen aldrig mer kommer att bli densamma är mycket påfrestande för den anhörige. Frustration, depression och oro är exempel på känslor som den anhörige kan uppleva i vårdandet.

Bakgrund: Demenssjukdomar blir allt vanligare och en stigande ålder ökar risken för att få denna sjukdom. Att få en demenssjukdom innebär att språket, tankeförmågan liksom de kognitiva och intellektuella funktionerna är nedsatta. Målet i omvårdnaden är att vårdtagaren skall ha ett gott liv trots sjukdom. Vårdpersonalen upplever att de behöver mer kunskap för att ge personer med demenssjukdom en god omvårdnad. Syfte: Syftet är att beskriva hur vårdpersonalen upplever omvårdnaden av personer med demenssjukdom.

Bakgrund: Allt fler barn och ungdomar överlever idag en kronisk sjukdom och behöver överföras till vuxensjukvård. Idag är inte denna transition/överföringsprocess tillfredsställande utan en förbättring behöver ske.Syfte: Syftet var att identifiera faktorer som är betydelsefulla i samband med överföringsprocessen från barn- till vuxensjukvård hos unga med kronisk sjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Efter urval och granskning genomfördes analys och tolkning. Studien omfattade 23 artiklar som besvarade studiens syfte.Resultat: Efter analys av artiklarna kunde fyra faktorer urskiljas. Information och förberedelse, samarbete mellan barn- och vuxensjukvård, psykosociala faktorer samt vårdgivarnas kompetens och egenskaper.Konklusion: Överföringsprocessen måste förberedas bättre.