I vårt examensarbete har vi valt att skriva om behovet av särskilt stöd i skolan där vårt syfte är att undersöka hur en grupp pedagoger ser på tiden när det gäller att hjälpa alla elever, hur pedagogers synsätt på en skola kan skilja sig åt, diagnosens roll samt hur pedagoger kan samarbeta för att tillgodose elever i behov av särskilt stöd. Vi vill se vilka de vanligaste orsakerna kan vara till att en elev är i behov av särskilt stöd. I litteraturdelen tar vi upp en historisk forskningsbakgrund, skolans roll, olika typer av resurser samt tre små avsnitt om de vanligaste svårigheter elever i behov av särskilt stöd kan ha. I forskningsavsnittet intervjuar vi åtta pedagoger på en skola i Blekinge för att få svar på vårt syfte och problemprecisering. Resultatet visar att neddragningarna på skolans resurser skapar bekymmer både för lärare och elever.

Syftet med vår studie är att studera hur den muntliga kommunikationen mellan förskollärare respektive fritidspedagoger och barn samt barn emellan ser ut ur ett genusperspektiv.Vi har genomfört vår studie på två förskolor och en skola/fritidshem. Vi har utgått från tre olika situationer: fri lek, samling och måltid.För att besvara vårt syfte har vi använt oss av kvalitativ forskningsmetod där vi har observerat hur barn och lärare i de olika situationerna kommunicerar. Vi har också intervjuat fyra lärare, två förskollärare och två fritidspedagoger om hur de tänker om jämställdhet och traditionella könsmönster utifrån Lpfö 98 och Lpo 94.I resultatet av våra observationer har vi sett att barn behandlas olika på grund av kön, pojkar tillåts ta mer plats, flickor håller ordning och är mer osynliga som enskilda individer än pojkarna. Flickors samtal är mer ordrika, medan pojkars är mer kortfattade och därför får pojkar fler följdfrågor.Intervjuerna visar att förskollärarna och fritidspedagogerna har olika tankar kring jämställdhet och att de har kommit olika långt i sitt genus- och jämställdhetstänkande..

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 21 hp, 2010.

sustainable development, environment.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vilken inverkan boendesegregation har på ungdomars utbildningsmöjligheter. Studien innefattade 15 vetenskapliga artiklar och rapporter som analyserades med hjälp av systemteori och Bourdieus teori om kapitalformer. Resultaten visade att den sociala omgivningen är en viktig faktor för ungdomarnas studieresultat. Bostadsområdets vuxna är viktiga som rollmodeller. Normer och beteenden i närmaste omgivningen spelar en viktig roll i ungdomarnas socialisering.

Att med enkla medel förbättra byggelevers fysiska status för ett friskare och längre arbetsliv..

The purpose of this article has been to elucidate social secretaries? and teachers? experiences of collaboration around children in need of society?s intervention. We wanted to examine what the difficulties could be, according to their experience, and how they handled them. Additionally our aim was to analyze whether their method of dealing with the obstacles were likely to succeed, viewed from the perspective of system theory. In order to achieve our purpose we used a qualitative method and interviewed four social secretaries and four teachers.

My thesis is based on a qualitative study. The purpose of the study is to investigate whether the educationalist at an especially chosen school in Stockholm promotes the students multicultural background in the education or not.This is due to the fact that the Swedish school to a considerable degree reflects the multicultural Swedish society. The socio-cultural starting point is when people come together and meet. The language is the tool of the socio-culture and it is the dialogue, discussion and sympathetic understanding that makes people meet.The cultural concept is diffuse and very wide. Everyone has their own definition of it.

Fo?r att kunna ha?nga med i byggbranschen utveckling ga?ller det att vara konkurrenskraf- tig. Ma?nga byggherrar stra?var efter korta byggtider som ibland kan vara va?ldigt sva?ra att uppna?. Fo?r att kunna uppna? korta byggtider ga?ller det att hitta smarta lo?sningar och ett bra produktionssa?tt som i sluta?ndan ger ett bra resultat.

This degree project documents the meeting of four high-school students with working life before and during the practical training period, which is a mandatory part of the Swedish media curriculum. We looked into practical training, which we qualify as the crossroads between school and working life, from a student?s perspective. We chose to approach the problem theoretically via hermeneutics and we used the case study method for our field research. The foundation of our pre-understanding of the media curriculum?s practical training period lays on previously published research, the study of specialist literature, own experience gained during practical training and teaching experience at high-schools as well as a pre-study we carried out.

Syftet med vår uppsats är att försöka beskriva socialpedagogens arbetssituation i dagen skola. De frågeställningar vi arbetat utifrån är, vilka förväntningar socialpedagogen, skolan och socialtjänsten har på socialpedagogens yrkesroll, vilka former av samverkan finns mellan de olika yrkesgrupperna och vilken betydelse samverkan har för elever, socialpedagogen och de andra yrkesgrupperna. D vi utgår från en kommun med ett pågående samverkansprojekt har vi valt att intervjua personer i projektet, som är relevanta för vårt syfte. Vi har kommit fram till att socialpedagogen skall ha kompetens i socialt arbete med ungdomar, vara duktig på att samarbeta samt utgöra bryggan mellan skola och socialtjänst. Studien visar att de under projekttiden utvecklat sina samverkansformer vilket resulterat i en tätare samverkan kring elev i och nära riskzon.

SyfteMitt övergripande syfte med uppsatsen är att jämföra hur simkunnigheten ser ut i årskurs 6 utifrån hur lärarna arbetar med simundervisning i två olika skolor.Frågeställningar? Hur organiserar och arbetar idrottslärarna med simning i skolan?? Hur ser simkunnigheten ut bland elever i årskurs 6?MetodEn kvalitativ och en kvantitativ metod i form av enkäter och intervjuer har använts för att få frågeställningarna besvarade. De som deltog i enkätundersökningen var elever i årskurs 6 från en skola i Stockholmsstad och en annan skola på Lidingöstad. Eleverna fick besvara frågor om hur deras simkunnighet ser ut idag och vart de lärt sig simma. De som intervjuades var tre lärare i idrott och hälsa, en från skolan på Lidingö stad och två från skolan i Stockholms stad.

The overall aim of this case study is to find the conditions for pupils in the nine-year compulsory school with Autism Spectrum Disorder (ASD) who are instructed in the ordinary classroom. The study explores what kind of support the schools offer these pupils. The study also examines the views of the teachers´, special educators´, principals´ and municipal representatives on what kind of support these pupils need and ought to be offered.The methods used were qualitative interviews and a questionnaire study.The theoretical basis of the study is the three different perspectives of special pedagogy. These perspectives represent three different views on the disorders of pupils.The overall result shows that the municipality offers little support for schools. The study shows that there is little collaboration between schools and ASD-specific support outside school.

Mot bakgrund av aktuella samhällsförändringar som leder till att kunskap inom beslutsfattande blir en viktig tillgång inför kommande val i livet är syftet med detta examensarbete att studera ungdomarnas kunskaper om processen att fatta beslut gällande studie och arbete. Studiens syfte är att analysera vilken medvetenhet ungdomar visar kring självbild och självkänslan och utifrån denna medvetenhet ser på möjligheter att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vägledning. Studiens valda metod är kvalitativ studie med ungdomar i årskurs tre på ett yrkesgymnasium. Ungdomarnas olika kunskaper kring att fatta beslut och dessa kan relateras till kunskaperna i studiens teori. Ungdomarna är delvis medvetna om begreppen självbild och självkänsla.

Enligt svensk skollaghar läraren en skyldighet att upprätta kontakt mellan hem och skola, samtidigt som läroplanen från 2011 menar att skolan ska möta föräldrarna i deras önskemål gällande skolkontakt. Är vårdnadshavare nöjdamed de kontaktformer som används idag? Föräldrar i Borgholm, Kalmar ochMörbylånga kommun med barn i årskurs 1-6 har deltagit i denna studie för att undersöka frågan. Denna studie syftar till att undersöka vilka kontaktsätt som används samt om de är enligt vårdnadshavares önskemål. Deltagarnas fick ange sin sociala bakgrund och olika grupper jämfördes med varandra.