Sök:

Sökresultat:

1890 Uppsatser om Ämnet idrott och hälsa - Sida 57 av 126

Komplex rörelse med en god kvalité", vad Àr det? : En kvalitativ undersökning bland lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ gymnasiet.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur sex gymnasielÀrare i idrott och hÀlsa gÄr tillvÀga för att bedöma samt mÀta elevernas förmÄga att röra sig med en god kvalitet av komplex karaktÀr. FrÄgestÀllningarna som kommer att beröras Àr; Vad ansÄg gymnasielÀrare pÄ fyra skolor som undervisar i idrott och hÀlsa om uttrycket rörelsekvalité av komplex karaktÀr? Har lÀrarna nÄgra konkreta verktyg (tester, laborationer o.s.v.) för att mÀta eller bedöma elevernas kunskaper gÀllande god rörelsekvalité av komplex karaktÀr?Hur resonerar de olika idrottslÀrarna kring progressionen frÄn grundskolan till gymnasiet gÀllande goda rörelsekvalitér av en komplex karaktÀr?MetodKvalitativ intervju med halvstrukturerade frÄgor anvÀndes som metod för denna undersökning. Sex idrottslÀrare ifrÄn Stockholmsregionen deltog i undersökningen och könsfördelningen var jÀmn. PCK fungerade som teoretisk referensram.ResultatLÀrarna pÄstod att ju fler moment en rörelse innehÄller desto mer komplex Àr den.

LÀrarnas resonemang kring begreppet hÀlsa : En kvalitativstudie om hur nÄgra lÀrare ser pÄ begreppet hÀlsa.

Syfte och frÄgestÀllningarDenna studie handlar om hur ett antal lÀrare resonerar kring hÀlsa och hur de beskriver att de bedriver undervisningen utifrÄn kunskapsomrÄdet hÀlsa.UtifrÄn syftet har dessa frÄgestÀllningar formulerats:Vilken syn har lÀrarna pÄ begreppet hÀlsa?Hur bedriver de undervisningen i idrott och hÀlsa med fokus pÄ hÀlsa?MetodJag har anvÀnt mig av den kvalitativa forskningsmetoden med fokus pÄ intervjuer.Jag intervjuade fyra stycket verksamma idrottslÀrare som undervisar i idrott och hÀlsa pÄ lÄg och mellanstadiet. Metoden har anvÀnts för att fÄ djupa svar pÄ frÄgestÀllningarna. Det insamlade resultatet analyserades sedan utifrÄn Begreppet hÀlsa.ResultatResultatet visar att lÀrarna har olika uppfattningar om hÀlsobegreppet. Den gemensamma tolkningen av hÀlsa Àr att mÄ bra men att det finns olika faktorer som bidrar till hÀlsa och vÀlbefinnande.

Attitydundersökning bland vÄrdtagare i GÀvleborgs lÀn angÄende en integrativ hÀlsomottaging

Föreningsidrotten ökar men fortfarande Àr det mÄnga ungdomar som inte Àr tillrÀckligt fysiskt aktiva. MÄnga undersökningar har gjorts angÄende motivation hos aktiva idrottare, men forskningen kring vad det Àr som motiverar ungdomar att börja idrotta Àr inte alls lika stor. Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationsfaktorer som skulle fÄ ungdomar att börja idrotta och vad det Àr som hindrar dem, samt se vilka skillnader och likheter det fanns mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars svar. Genom att undersöka vad som skulle fÄ ungdomar att börja idrotta och vad det Àr som hindrar dem, skulle detta kunna hjÀlpa idrottsföreningar i hur de ska rekrytera nya medlemmar. Det Àr ocksÄ viktigt att undersöka om det Àr nÄgon skillnad mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars motivationsfaktorer och hinder.

Inkludering i undervisningen i idrott och hÀlsa- en frÄga om undervisningstid?

Bakgrund: Hypertoni Àr en folksjukdom och Àr en starkt bidragande orsak till sjukdomar som stroke, hjÀrtsvikt, kranskÀrlssjukdom och arterioskleros. En effektiv lÀkemedelsbehandling mot hypertoni reducerar kraftigt insjuknande och död i dessa sjukdomar. Mer Àn 50 % av patienterna som behandlas för hypertension, slutar helt sin behandling inom ett Är frÄn att diagnos har stÀlls. Bland de som fortsÀtter sin behandling Àr det endast hÀlften som Àr följsamma det vill sÀga tar 80 % av sitt förskrivna antihypertensiva lÀkemedel. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar följsamheten till medicinering hos patienter med diagnosen hypertension.

LÀrarens syn pÄ samundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa

Syfte med denna undersökning var att fÄ reda pÄ vilken instÀllning lÀrare har till samundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa. Mina frÄgestÀllningar Àr vad som Àr nackdelarna och fördelarna med samundervisning, enligt lÀrarna. Vilka pedagogiska och didaktiskt stÀllningstaganden lÀrarna gör och hur de planerar lektioner med samundervisning pÄ bÀsta sÀttet. För att kunna ta reda pÄ detta har jag valt att anvÀnda mig av intervjuer. Jag intervjuade 5 lÀrare i Haninge kommmun, som alla undervisar I skolor med Ärskurs 6-9.

LÀrares syn pÄ ledarskap och elevinflytande : En intervju studie kring pedagogers syn pÄ elevinflytande och ledarskap

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att nÀrmare analysera pedagogers uppfattningar betrÀffande elevinflytandet inom Àmnet idrott och hÀlsa samt synen pÄ ledarskap. FrÄgestÀllningarna i arbetet Àr:Vilka möjligheter och svÄrigheter finns det gÀllande elevinflytande i undervisningen inom idrott och hÀlsa?Vilken syn har lÀrare pÄ ledarskap och vad har ledarskapet för betydelse för elevinflytande?MetodFem pedagoger inom Stockholms lÀn som undervisar inom Àmnet idrott och hÀlsa har med fokusintervju som redskap fÄtt ge sin syn pÄ ledarskap samt elevinflytande. Samtliga lÀrare som deltog i studien har arbetat inom skolan mellan 1 till 10 Är. Resultatet kommer att kategoriseras i faktorer som pÄverkar elevinflytande samt ledarens syn pÄ ledarskap.ResultatDet viktigaste som lÀrarna lyfter fram Àr regler och ramar sÄ att det finns en struktur i klassrummet.

HĂ€lsoundervisning i skolan : Är det nödvĂ€ndigt?

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med undersökningen var att jÀmföra hur lÀrare och personal pÄ en högstadieskola i Stockholm arbetar och tÀnker kring hÀlsa i undervisningen samt hur eleverna uppfattar hÀlsoundervisningen. UtifrÄn syftet har dessa frÄgestÀllningar skapats: Hur kan man som lÀrare dels i idrott och hÀlsa, biologi samt hemkunskap, jobba med hÀlsa i undervisningen? Vad anser lÀrarna och personal Àr viktigt i hÀlsoundervisningen? Hur uppfattar eleverna hÀlsoundervisningen?MetodI studien anvÀndes en kvalitativ metod och insamling av data med hjÀlp av intervjuer för att fÄ ingÄende och djupa svar pÄ frÄgestÀllningarna. Urvalet av informanter har varit tre lÀrare samt en bitrÀdande rektor samt tio elever i Ärskurs 6, 7 och 8.ResultatJag fick i studien svar pÄ att det Àr en skillnad i hur de vuxna informanterna tÀnker kring hÀlsa och hÀlsoundervisning och att det skiljer sig mot hur eleverna uppfattar hÀlsoundervisningen. LÀrarna och personalen tycker att det Àr viktigt att eleverna fÄr en undervisning i hÀlsa dÀremot Àr det Àven en skillnad i nÀr eleverna bör fÄ undervisning i hÀlsa.

Attityd, NÀrvaro & Prestation : En kvalitativ studie om lÀrares och elevers uppfattningar av bedömning och betygsÀttning i Idrott och hÀlsa A

The purposeof this survey is to study both teachers and students view regarding theevaluation and grading in the subject Physical Education A. In order to meetthe purpose, the survey is executed by focusing on three main researchquestions: What is the teachers and students notion of the goals of the subjectand the course plan? Which knowledge is evaluated in the subject, according toteachers and students? Which factors, believe teachers and students, affect theevaluation? The results of the survey is established by qualitative interviewsthat has been conducted with four teachers and five students in two schoolslocated in a medium ? sized city in the south east of Sweden.The resultsof the survey indicate that not only teachers, but also students consider thecourse plan and the grading criterias is relatively unclear and interpretablein a lot of different ways. Teachers and students also states the theoreticaland practical moments are equally important when evaluating. Further, theystate that knowledge in ergonomics, exercises theory, diets, swimming andleadership skills are important knowledge in the subject.

FrÄn kursplan till realisation - en kvalitativ undersökning om mental trÀning i Àmnet Idrott och HÀlsa

Syftet med denna undersökning var dels att undersöka vilken uppfattning nÄgra idrottslÀrare har om mental trÀning, dels att undersöka vilket syfte de har med undervisningen samt hur de sÀger sig jobba i praktiken. UtifrÄn underökningens syfte intervjuades sex gymnasielÀrare frÄn tre olika skolor med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. I arbetet sökte jag svar pÄ vilka skillnader respektive likheter det fanns i hur de olika idrottslÀrarna arbetar med mental trÀning i skolan samt pÄ vilket sÀtt undervisning och syfte med undervisning kring mental trÀning anpassats beroende pÄ vilken elevgrupp som undervisas.Studien visade att lÀrarna hade varierande utsagor om sÄvÀl uppfattningar, syfte, innehÄll och anpassning av mental trÀning. DÄ ingen konsensus rÄder kring Àmnet finns det en tydlig skillnad mellan vad som erbjuds i undervisningen och kursplanens innehÄll. Vidare kan man se att innehÄllet lÀrarna sÀger sig arbeta med skiljer sig frÄn varandra men att tidigare riktlinjer för vad som kan förknippas med begreppet mental trÀning utgör det vanligaste undervisningsunderlaget varför en slutsats dras om att implementeringen av Gy11 Ànnu inte kommit sÄ lÄngt..

LÀraren och betydelsen av dennes kropp i idrott och hÀlsa : En kvalitativ studie om elevers förvÀntningar pÄ lÀrare i idrott och hÀlsa gÀllande deras kroppsform och förmÄga att genomföra fysiska moment i undervisningen

In this study, emphasis was situated around pupils? expectations regarding body shape and physical proficiency among teachers within the subject of physical education. Additionally, possible outcomes of failure to uphold such demands were put in relation to aspects of legitimacy. To enable such study a qualitative study including semi-structured interviews was conducted and carried through, involving six pupils in the third grade of upper secondary education. The pupils were mainly selected through a convenience sample with.

LÀrares tankar om hÀlsa : Vad lÀr idrottslÀrare ut om hÀlsa i skolan?

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad lÀrare har för tankar om hÀlsa och hur deras tankar pÄverkar undervisningen inom Àmnet idrott och hÀlsa.  De huvudfrÄgorna som har stÀllts i den hÀr studien var: Vad Àr lÀrarnas tankar om hÀlsa? Vad lÀr idrottslÀrarna ut om hÀlsa under idrott och hÀlsa lektionerna? PÄ vilka sÀtt görs hÀlsoundervisningen meningsfull inom idrottsÀmnet? Hur kan idrottslÀrare utveckla omrÄdet hÀlsa inom idrottsÀmnet i skolan? MetodAnsatsen Àr den kvalitativa dÀr det utvalda verktyget Àr intervju med öppna frÄgor. Utöver de huvudfrÄgorna skapades det underfrÄgor för att föra diskussionen.  LÀrare som Àr yrkeserfarna och utbildade inom idrottsÀmnet hade eftersökts.  Dessa egenskaper var ett krav eftersom frÄgestÀllningarna berör hÀlsa inom Àmnet idrott och hÀlsa. Intervjuerna utfördes antingen pÄ plats eller via telefon och intervjufrÄgorna skickades i förvÀg.  Samtalen spelades in och transkriberades elektroniskt.  Alla lÀrarnas svar samlades under respektive frÄga för att underlÀtta analysen.  Svaren relaterades till den salutogena modellen.ResultatSex tillfrÄgade lÀrare frÄn Stor-Stockholm och sydöstra Sverige deltog. IdrottslÀrares tankar om hÀlsa handlade generellt om att ha en fysisk och psykisk hÀlsa sÄ att man orkar med sin vardag mentalt.

Sambandet mellan elevers i Ärskurs nio idrottsbetyg och avsatt tid för fysisk aktivitet pÄ fritiden

Syfte och frÄgestÀllningarStudien avser att mÀta sambandet mellan betyg i idrott och hÀlsa och spenderad tid pÄ fysisk aktivitet utöver skolidrotten i Ärskurs nio. FrÄgestÀllning:Finns det nÄgot samband mellan niondeklassares betyg i idrott och hÀlsa och avsatt tid för fysisk aktivitet utöver skolidrotten och hur ser det i sÄ fall ut? MetodTotalt 91 elever i Ärskurs nio frÄn tvÄ olika skolor fick besvara en pilottestad enkÀt med frÄgor om idrottsbetyg och antal timmar fysisk aktivitet pÄ fritiden. Samband mellan elevens betyg och aktivitetsgrad analyserades med hjÀlp av korrelationsanalys enligt Spearman. Betygen överfördes till siffervÀrden för att medelbetyg skulle kunna berÀknas med avseende pÄ hur mycket tid för fysisk aktivitet eleverna rapporterar. ResultatResultaten baseras pÄ 86 fullstÀndigt ifyllda enkÀter. Inget samband kunde ses mellan elevens idrottsbetyg och aktivitetsgrad.

MÀtinstrument för information om elevers upplevelser av lektioner i idrott och hÀlsa

Syftet med studien var att undersöka giltigheten i en svensk översÀttning av mÀtinstrumentet ?Intrinsic Motivation Inventory? och dess generella anvÀndbarhet i relation till lektioner i idrott och hÀlsa bland svenska ungdomar i Äldrarna 12-15 Är i Ärskurs 6-9. FrÄgestÀllningar som ingick var 1; skiljer sig den i engelsksprÄkiga versionen och den svenska översÀttningen Ät i giltigheten att mÀta inre motivation? FrÄgestÀllning 2 var; pÄverkar översÀttningen kontexten basketboll till idrottslektioner samvariationerna av olika aspekter av begreppet inre motivation? Studien har utgÄtt frÄn achievement goal theory (AGT) (Roberts, 2012; Roberts & Kristiansen, 2012; Treasure & Roberts, 1995; Weinberg & Gould, 2007). Deltagare som tog del av studien var 180 grundskoleelever (N=180), flickor och pojkar i Ärskurs 6-9 frÄn en grundskola i södra Sverige.

Bitcoin : Framtidens valuta?

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka Bitcoins egenskaper och funktioner samt diskutera dess eventuella pa?verkan pa? dagens ekonomiska system. Den forskning som publicerats pa? a?mnet underso?ker fra?mst tekniska och sa?kerhetsma?ssiga detaljer, det a?r da?rfo?r intressant att analysera ur en ekonomisk synvinkel. Genom att anva?nda makroekonomisk teori ska jag fo?rso?ka klargo?ra om Bitcoin kan konkurrera med dagens valutor.

Leksands IF : FrÄn amatörism till upplevelseindustri

VÀrldsekonomin Àr inne i ett skifte. Det blir svÄrare och svÄrare att differentiera sig med pris i dagens snabba informationssamhÀlle samtidigt som mÀnniskor söker fylla andra och mjukare behov Àn de rent materialistiska. MÀnniskor söker ett avbrott frÄn vardagen, ett sÀtt att koppla bort den stressade och inrutade livsstilen som idag prÀglar vÀstvÀrlden, vi söker upplevelser.Parallellt med den ekonomiska utvecklingen i samhÀllet har kommersialiseringen inom idrotten de senaste 10 Ären tagit fart pÄ allvar, vad som en gÄng var en ideell verksamhet Àr numera storföretag. Idrott engagerar och fÄr kÀnslor i svall, ett besök pÄ en ishockeyarena erbjuder oss ett avbrott i vardagen och ger oss en upplevelse. Ishockeyklubbar befinner sig enligt oss i allra högsta grad i upplevelseindustrin och bör dÀrmed agera utifrÄn detta.Uppsatsen forskar kring Àmnet upplevelser och kopplar samman det med besöket pÄ en ishockeyarena, mer specifikt ett besök i Ejendals Arena, Leksand.

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->