Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur kommunikation i instrumentalundervisning kanförstÄs i förhÄllande till teorier om dialog och dialogisk undervisning.Med avstamp i den ryske litteraturteoretikern Michail Bachtins dialogbegrepp och med tankaroch forskning om dialogisk undervisning som referenspunkter undersöks det i denna uppsatshur kommunikation i individuell instrumentalundervisning respektive ensembleundervisningkan se ut och förstÄs. En instrumentallÀrare som arbetar pÄ en kommunal kulturskola har observeratsnÀr denne undervisar elever individuellt samt i ensemble. Observationerna har struktureratsoch analyserats med hjÀlp av begrepp och idéer om dialogisk undervisning i klassrumssituation.Under observations- och analysprocessen har begreppen omarbetats för attkunna belysa det specifika i den instrumentalpedagogiska situationen i allmÀnhet och denindividuella undervisningsformen i synnerhet. NÄgra dialogiska huvudteman har visat sigförekomma i den observerade lÀrarens undervisning och dessa har kopplats samman med deredan befintliga begreppen om dialogisk undervisning för att pÄ sÄ vis söka förstÄelse i hurkommunikationen i de observerade undervisningssituationerna kan förstÄs i förhÄllande tilltidigare forskning.Den musikaliska kommunikationen var det som tydligast skiljde resultatet av undersökningenfrÄn den tidigare forskning om dialogisk undervisning som presenterats, och just denna typ avkommunikation visade sig ocksÄ skilja sig i hur den anvÀndes i individuell undervisning respektiveensemble. Det finns i allmÀnhet grundlÀggande skillnader i hur kommunikation igrupp och kommunikation mellan enbart tvÄ individer fungerar och detta var ocksÄ nÄgot somresultatet av undersökningen underströk.

BakgrundI bakgrundskapitlet redogörs för litteratur och forskning som berör kulturens betydelse för barns utveckling. Genom kulturen kan barn utveckla sin sjĂ€lvförstĂ„else, omvĂ€rldsuppfattning och sociala sammanhĂ„llning och skapa bĂ€ttre relationer vilket leder till förbĂ€ttrad inlĂ€rning och kommunikation. Även politikernas och kommunernas ansvar för barns möjligheter tillkultur presenteras.SyfteSyftet med vĂ„rt arbete Ă€r att nĂ€rmare undersöka förskolans möjligheter till deltagande i kulturlivet i tvĂ„ utvalda stadsdelar i en kommun, samt om och hur pedagogerna inkluderar kulturen i verksamheten.MetodUndersökningen genomfördes med bĂ„de kvantitativ och kvalitativ metod för en djupare inblick i kulturens roll i förskolans pedagogiska verksamhet. EnkĂ€tundersökningen besvarades av 80 pedagoger verksamma vid 13 förskolor i kommunen. UtifrĂ„n enkĂ€tresultaten valdes fyra perspektiv av barns möjligheter till kultur som följdes upp med fem intervjuer.Perspektiven Ă€r de tydligaste anledningarna till förutsĂ€ttningar eller svĂ„righeter för kulturen i den pedagogiska verksamhetenResultatResultatet visar att pedagogerna anser att det finns ett bra utbud i kommunen men att mĂ„nga önskar att det kunde utnyttjas i större utstrĂ€ckning.

Mot bakgrund av datorns och ITs historia bÄde i allmÀnhet och i skolan i synnerhet, Àr syftet med detta arbete att ge en bild av hur lÀrare uppfattar IT i skolan. FrÄgestÀllningar som behandlas Àr vilka mÄl lÀrarna har med datorundervisningen och vilka skÀl de har att anvÀnda IT eller inte anvÀnda IT i undervisningen och om detta pÄverkat lÀrarrollen och lÀrandet. I arbetet ingÄr en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med sex lÀrare verksamma i Ärskurserna 4-6. Huvudresultaten Àr att det finns tvÄ olika mÄl med datorundervisningen, ett dÀr sjÀlva hanteringen av maskinen Àr det viktigaste och ett dÀr mÄlet Àr att göra datorn till ett hjÀlpmedel för eleven. LÀrarnas huvudskÀl till datoranvÀndning Àr att ge alla elever samma bas att stÄ pÄ och det starkaste skÀlet till att inte anvÀnda datorn Àr att det Àr svÄrt organisatoriskt.

Föreliggande studie har behandlat kultur och systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.Det huvudsakliga syftet var att genom tillÀmpning av kultur- och kraftfÀltsanalys studera hur vÀl förberedd en enhet inom socialtjÀnsten Àr att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.Studien genomfördes utifrÄn PDSA-cykeln som en variant av aktionsforskning och baserades pÄ en fallstudie inom Individ- och familjeomsorgen i Hammarö kommun. Resultatet analyserades utifrÄn en kraftfÀltsanalys dÀr med- och motkrafter identifierades. Av resultatet framkom att det sammantaget fanns en positiv instÀllningen till systematiskt kvalitetsarbete, men att kulturen inte tydde pÄ detsamma. Sammanfattningsvis kan sÀgas att enheten har dÄliga förutsÀttningar att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete. Om de skall införlivas mÄste enhetens positiva instÀllning kvarstÄ, ledningen vara aktivt nÀrvarande, medarbetare göras delaktiga och kulturen förÀndras.VÀrdet i studien ligger i att det i Sverige idag finns ett pÄgÄende arbete med att implementera eller revidera ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.

Denna uppsats handlar om skönlitteraturens betydelse för lĂ€s- och skrivutvecklingen. Det vi fann vara intressant att ta reda pĂ„ var om pedagogerna i förskolan och skolan har kunskap om varför skönlitteraturen Ă€r viktigt, om de anvĂ€nder sig av denna eventuella kunskap och i sĂ„ fall hur de gör detta. Åldersgruppen vi koncentrerar oss pĂ„ Ă€r barn frĂ„n förskolan till mellanstadiet. Vi har studerat vad forskningen om lĂ€s- och skrivutveckling sĂ€ger i Ă€mnet och genom enkĂ€ter undersökt vad pedagoger vet om varför skönlitteratur Ă€r bra för lĂ€s- och skrivutvecklingen samt hur de arbetar med det. Forskare har olika teorier om och modeller för lĂ€s- och skrivinlĂ€rning men alla Ă€r överens om skönlitteraturens betydelse för lĂ€s- och skrivutvecklingen.

Syftet med mitt arbete var att undersöka och beskriva vilka uppfattningar pedagoger har om flersprÄkiga elevers möjligheter att utveckla sitt svenska sprÄk och sitt modersmÄl i skolan. Jag har gjort kvalitativa intervjuver med fem pedagoger. Tre grundskollÀrare, en specialpedagog och en modersmÄlslÀrare pÄ en mÄngkulturell skola Ärskurs 0-6. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om andrasprÄksundervisning och modersmÄlsundervisning. Mitt arbete visar att mÄnga olika faktorer runt eleverna bidrar till deras möjligheter att utveckla sitt svenska sprÄk och modersmÄl.

Vi strÀvar alltid efter att förstÄ det som sker i den vÀrld vi lever i. Till vÄr hjÀlp har vi olika referenser och kunskaper som vi har lÀrt oss under vÄra liv. Dessa referenser och kunskaper förenklar och förklarar vÄra upplevelser och sÀtter in dem i ett sammanhang. Utan detta sammanhang blir enskilda hÀndelser omöjliga att förstÄ och vi tvingas navigera oss fram med förbundna ögon. Kultur Àr ett av de verktyg vi mÀnniskor anvÀnder för att förklara den verklighet vi lever i.

ABSTRACTTitel: Kvalitetsarbete i skolan, exempel i Ljusdals kommunNivÄ: C -uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Anja LjunghHandledare: PÀr VilhelmsonDatum: 2011-Januari Syfte:  Jag ville undersöka hur skolan anvÀnder verktyget Incito, som Àr framtaget som hjÀlp i verksamhetsstyrning, i sitt kvalitetsarbete. TvÄ skolor, FÀrila skola och Stenhamreskolan i min hemkommun, fick agera exempel för att skapa större kunskap för hur kvalitetsarbete i skolan kan gÄ till. Metod: Jag har anvÀnt en kvalitativ metod med inslag av ?mikroetnografi?. Jag ?skuggade? mina fyra nyckelpersoner en dag var, bestÄende av observation och ostrukturerade intervjuer.

Syftet med denna rapport var att undersöka om det bedrivs undervisning kringmedia inom Ärskurserna 4 till 6. Undersökningen som jag bedrivet Àr en kvalitativundersökning kring Àmnet. Jag har intervjuat fem stycken lÀrare inom dessaÄrskurser. Intervjuerna tog upp frÄgor som undersökte om lÀrarna anvÀnder olikamedieverktyg i sin undervisning, samt om det sker en viss form avmedieundervisning i deras klasser. Resultatet jag fick frÄn dessa intervjuer varvÀldigt intressanta.

BakgrundI bakgrunden berör vi olika definitioner som finns av tvÄsprÄkighet samt förskolan, skolans och samhÀllets pÄverkan för andrasprÄksinlÀrningen. Vi tar Àven upp modersmÄlets betydelse för sprÄkutvecklingen, samt olika arbetssÀtt och arbetsmetoder för att frÀmjaandrasprÄksinlÀrningen. Vidare skriver vi om sambandet mellan sprÄk och kultur och utgÄrfrÄn teoretikerna Lev Vygotskijs och Roger SÀljö.SyfteVÄrt syfte med undersökningen Àr att studera ett antal pedagogers uppfattningar om barnenstvÄsprÄkighet och deras kultur samt Àven vilka metoder och arbetssÀtt de anvÀnder sig av för att frÀmja barnets modersmÄl och utveckla det svenska sprÄket i en mÄngkulturell förskola/förskoleklass.MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervju och intervjuat Ätta pedagoger som arbetar i mÄngkulturell förskola/ förskoleklass. Vi har i denna del Àven beskrivit urval, hur vi gick tillvÀga för att besvara vÄrt syfte samt beskrivit reliabilitet och validitet, de etiska aspekterna och hur vi bearbetat och analyserat det resultat vi fick fram.ResultatI resultatet framgick det att de intervjuade pedagogerna sÄg bÄde för och nackdelar med att vara tvÄsprÄkig. Pedagogerna var medvetna om att barnets modersmÄl var viktigt för att de ska kunna utveckla bÄde sitt modersmÄl och det svenska sprÄket.

Vi har jÀmfört sex- och samlevnadsundervisningen pÄ tvÄ skolor i Malmö. Anledningen till att vi valde att undersöka detta var de mÄnga könsorden ute pÄ dagens skolor. En av skolorna som vi kallar för projektskolan har deltagit i ett projekt dÀr man börjar med undervisningen i Ärskurs fem. HÀr har man lektioner i detta Àmne en gÄng i veckan, i nÄgot som de kallar för vi-pass. Den andra skolan har vi döpt till jÀmförelseskolan och den har traditionell undervisning tio till elva veckor pÄ vÄren i Ärskurs Ätta i biologin.

I föreliggagande uppsats undersöks hur sprÄksyn lyser igenom undervisningen i svenska som andrasprÄk i tvÄ nya upplÀgg i den kommunala skolan. BÄda skolformerna Àr startgrupper för nyanlÀnda invandrare och kallas vanligtvis för Sfi (svenska för invandrare) och IMSPR (Individuella programmet, sprÄkintroduktion). Den förstnÀmnda Àr för vuxna och den sistnÀmnda för ungdomar. UtifrÄn en diskussion i teoriavsnittet om skillnader mellan grammatikbaserad undervisning och sociolingvistisk undervisning Àr uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt att studera hur lÀrarna uppfattar sin egen undervisning. BÄda inriktningarna har en sociolingvistisk prÀgel med funktionell sprÄkundervisning men grammatiska och över huvud taget sprÄksystematiska moment förekommer.

Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ om individanpassad undervisning tillfredsstÀller individens behov för att i förlÀngningen gynna samhÀllsutvecklingen. Genom denna forskning ville jag utreda ifall elever har svÄrigheter i vissa skolÀmnen och hur svÄrigheten pÄverkar dem. Jag ville ocksÄ undersöka ifall elever har olika behov, Àr i behov av en slags individanpassad undervisning, och ifall de tror pÄ att denna kan förbÀttra deras betyg. Genom att ha lÀst forskningslitteratur och gjort en kvantitativ undersökning med deltagare bestÄende av tjugo elever frÄn Ärskurs 9 och tio elever frÄn Ärskurs 6 har jag kommit fram till följande resultat. De flesta elever frÄn bÀgge grupper har svÄrigheter i ett eller flera skolÀmnen.

Examensarbetet handlar om hur en skola varit framgÄngsrika med att höja kvaliteten bland rastvaktspersonalen och pÄ sÄ sÀtt minskat konflikterna pÄ rasterna. Studiens syfte Àr att studera om konflikterna under rasterna och resten av skoldagen kan minska om man har samma personal som rastvakter och konfliktmedlare alltid. Varför beslutade sig skolan för att Àndra sina rutiner under rasterna? Hur har denna skola gÄtt tillvÀga för att höja kvalitén bland rastvakterna? Vad tycker personal och elever pÄ skolan? KÀnner eleverna att de fÄr med hjÀlp nu jÀmfört med innan till att lösa konflikter som uppstÄtt under rasterna? Detta var nÄgra av alla de frÄgor som dök upp nÀr jag fick höra talas om skolan och deras nya system. Genom intervjuer med rektor, personal och kamratstödjare pÄ skolan samt 85 stycken enkÀtundersökningar med elever i Är 2,4 och 6 har jag sammanstÀllt ett material som övergripande visar att skolan anvÀnder sig av en bra metod under rasterna samt för konflikthantering och konfliktlösning efter rasterna. Studien Àr förlagd en liten byskola i SkÄne som jag av en hÀndelse fick nys om.

Syftet med arbetet Àr att konstruera och beskriva en generell, laborativ undervisningsmetod i matematik, i avseendet att underlÀtta elevers lÀrande. Fokus för denna metod ligger pÄ att anvÀnda teknologiska hjÀlpmedel, som finns i elevernas vardag. Metoden innebÀr att matematiskt analysera filmklipp, som eleverna sjÀlva fÄr producera. Metoden har testats i en gymnasieklass och elevintervjuer har gjorts efterÄt. Syftet med detta var att undersöka hur elever uppfattar den framtagna metoden, men ocksÄ att se om det Àr möjligt att dela in elever i tre olika verksamhetskategorier vid datorbaserad undervisning: Den osÀkra, den lösningsorienterade och den reflekterande.