Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det sydafrikanska skolvÀsendet bygger pÄ teorierom det individuella lÀrandet. Undersökningen genomförs med tre metoder, en textanalys avlÀroplanen, intervjuer av lÀrare i Sydafrika och observationer av undervisning i ensydafrikansk skola. Resultatet Àr att det finns vissa spÄr av individuellt lÀrande i lÀroplanen,hos lÀrarnas svar och i viss undervisning. I diskussionen kommer jag fram till att Àven om detfinns frön av individuellt lÀrande i den sydafrikanska skolan sÄ Àr det inte tillrÀckligt för attsÀga att hela det sydafrikanska skolvÀsendet bygger pÄ tankar om det individuella lÀrandet.Nyckelord: Individuellt lÀrande, LÀrstilar, Revised National Curriculum StatementGrades R-9, Sydafrika..

Denna uppsats syfte var att undersöka hur man i skolan arbetar med att lÀra ut om de gemensamma rötterna i de abrahamitiska religionerna. Hur kan de abrahamitiska religionernas gemensamma rötter vara en hjÀlp att frÀmja en mÄngkulturell pedagogik och varför behövs en mÄngkulturell pedagogik? Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod för att nÄ syftet med min uppsats. DÀr jag började med att göra litteraturstudier för att fÄ en grund att stÄ pÄ och vara bÀttre förberedd inför mina intervjuer. De gemensamma rötterna i de abrahamitiska religionerna Àr ett bra sÀtt att arbeta i skolan för att uppnÄ en mÄngkulturell pedagogik.

Examensarbetets titel: Implementering av uppförandekod i Kina ? Like a bridge over troubled water Seminariedatum: 21 Januari 2009 Ämne/kurs: FEK K01, Examensarbete kandidatnivĂ„, 15 ECTS Författare: Johanna Jeppsson, Anna Svensson Henning och Gustav Petersson Handledare: Gösta Wijk Nyckelord: Uppförandekod, Implementering, Kina, Sverige, Kultur Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats Ă€r att undersöka om nationella kulturer och organisationskulturer kan ge upphov till svĂ„righeter med implementering av uppförandekod, och vilka dessa svĂ„righeter i sĂ„ fall kan vara. Metod: Uppsatsen Ă€r en kvalitativ studie som till stor del grundas pĂ„ semistrukturerade intervjuer med tre svenska fallföretag inom modebranschen med produktion i Kina. Uppsatsen har en abduktiv ansats. Teoretiska perspektiv: Uppsatsen har frĂ€mst tvĂ„ teoretiska baser, Hofstedes teori rörande skillnader i nationella kulturer samt Scheins tre kulturnivĂ„er.

Syftet med min uppsats Àr att studera eleverna pÄ en högstadieskola i ett mindre samhÀlle i SkÄne om klimatet pÄ skolan. Med klimatet pÄ skolan menar jag hur de trivs med varandra, med vuxna pÄ skolan, förekommer det mobbning, trakasserier och krÀnkande behandlingar. Hur trivs eleverna egentligen pÄ skolan, Àr det sÄ illa som en del elever pÄstÄr eller trivs de bra pÄ skolan under skoltid och hur Àr attityden mellan eleverna. Metoden Àr en enkÀtundersökning pÄ ca 100 elever jÀmnt fördelat pÄ Ärskurs 7,8 och 9 pÄ skolan. Huvudresultatet var betydligt bÀttre Àn vad eleverna beskrev vid andra tillfÀllen och stÀmde överens med andra större undersökningar inom samma forskningsomrÄde.

Problematisk skolfr?nvaro ?r ett v?xande problem, b?de i Sverige och internationellt. H?g fr?nvaro resulterar i l?gre m?luppfyllelse, ?kar sv?righeterna att i vuxenlivet komma in p? arbetsmarknaden, samt ?kar risken f?r exempelvis missbruk, kriminalitet och psykiska besv?r. Forskning inom omr?det skolfr?nvaro har tidigare fr?mst fokuserat p? riskfaktorer och konsekvenser av fr?nvaro, samt behandlingsmetoder n?r skolfr?nvaron ?r ?ngestrelaterad. Detta har genererat ett i viss m?n individinriktat perspektiv.

VÄr kvalitativa studie utgÄr frÄn vad lÀrare sÀger sig ha för intentioner med lÀxor och vilket förhÄllningssÀtt de har till dem. Vi ville skapa oss en bild om hur vi kan förhÄlla oss till lÀxor i vÄr kommande yrkesroll som lÀrare. För att uppnÄ syftet med studien intervjuade vi fyra lÀrare i de tidiga skolÄren. UtifrÄn materialet intervjuerna gav kom vi fram till fyra olika kategorier kring lÀrares förhÄllningssÀtt till lÀxor: LÀxor som tradition och rutin, LÀrares syn pÄ lÀxor med hÀnsyn till eleven, LÀxans tidsvinst och tidskostnad samt FörÀldrar som lÀxhjÀlp och samarbetspartner. Resultatet visar att för lÀrare Àr lÀxor viktiga för att upprÀtthÄlla en bra och nÀra relation till förÀldrar och för att förÀldrarna ska bli delaktiga och kunna se vad deras barn presterar och arbetar med i skolan.

Diskussionen om disciplin, menar vi, har prÀglat mycket av de senaste Ärens skoldebatt. Syftet med detta arbete Àr att undersöka om nuvarande och kommande skollag ger mandat för lÀrare att kunna skapa ordning i skolan. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar och uppnÄ vÄrt syfte gjorde vi en litteraturstudie över de skollagar vi nÀmnde tidigare. Det vi fann om disciplin i dessa skollagar menar vi ger inte tillrÀckligt med stöd för lÀrare att skapa den ordning som vi menar behövs för att kunna bedriva undervisning och ha den fostransroll som yrket krÀver. Dock rÄder det skillnad mellan gÀllande skollag som endast innehÄller fÄ föreskrifter rörande lÀrares möjlighet att skapa disciplin och komman-de skollag vilken inrymmer betydligt fler föreskrifter som, vi menar, ger lÀrare ett större mandat att skapa disciplin..

Syftet med detta arbete Àr att fÄ djupare kunskap om hur elever i behov av sÀrskilt stöd, med inriktning pÄ barn med koncentrationssvÄrigheter, agerar i en verkstadsmiljö dÀr arbetet bedrivs tematiskt. LitteraturgenomgÄngen presenterar tidigare forskning, litteratur och styrdokument som behandlar tematiskt arbete och barn i behov av sÀrskilt stöd. Vi tar Àven upp det sociokulturella perspektivet dÄ detta hjÀlpt oss att fÄ en djupare insikt i vÄrt resultat. Metoden vi anvÀnt oss av Àr en kvalitativ undersökning. Vi har genomfört fyra observationer av elever i behov av sÀrskilt stöd under olika verkstadspass, samt intervjuer med fyra pedagoger. Observationerna och intervjuerna har utförts pÄ samma skola. I resultat- och analysdelen finns en beskrivning av skolans tema och exempel pÄ verkstadspass.

Syrianer saknar en egen stat och lever följaktligen idag i diasporan, bland annat i Sverige. De saknar en universell institution som tillvaratar deras egna intressen, sÄsom en egen stat. Syrianska organisationer har med Ären utvecklat en diasporakultur. Organisationerna försöker tillvarata syrianernas intressen sÄsom historia, sprÄk och kultur och ett tydligt historiemedvetande finns inom gruppen. Den kanske frÀmsta bestÄndsdelen i detta historiemedvetande och som aktualiserats under det senaste Ärtiondet Àr minnen och berÀttelser om folkmordet pÄ syrianer, Seyfo, som intrÀffade i det osmanska riket i skuggan av första vÀrldskriget.

Denna studie behandlar textillÀrares och elevassistenters syn pÄ sitt arbete med inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd. Tre textillÀrare och tre elevassistenter har intervjuats om vad det innebÀr att assistera en elev, vilka faktorer de ser som viktiga för inkluderande undervisning, vilken betydelse elevassistenten har samt vilka effekter inkluderande undervisning kan fÄ.Studiens resultat har belysts ur ett relationellt perspektiv vilket innebÀr att mÀnniskors egenskaper skapas i möten med andra och dÀrmed varierar beroende pÄ kontext. I studien framkommer hur viktig relationen mellan elev och lÀrare/elevassistent Àr för att inkluderingen ska bli meningsfull och eleven ska dra nytta av undervisningen.Resultatet av studien visar att textillÀrarna Àr positiva till inkludering sÄ lÀnge elevgrupperna inte Àr alltför stora alternativt att det finns tillgÄng till elevassistent. De ser Àven att elever kan pÄverkas negativt i viss mÄn av inkludering. TextillÀrarna anser att elevassistenten Àr en betydande resurs i klassrummet och menar att denna i och med sin relation till eleven har kunskaper om eleven och dess behov, vilket kan öka inkluderingen.

Denna studie a?mnar utva?rdera huruvida globala gemensamma ledarskapsstrategier har genomslagskraft i globala organisationer med besta?mda tankar och ide?er kring hur ledarskapet bo?r se ut. Problematiseringen har sin grund i hur olika nationella kulturer som globala organisationer verkar inom pa?verkar ledarskap och pa? sa? sa?tt acceptansen av strategier som ska vara allma?ngiltiga och ena kulturerna. Underso?kningen baseras pa? en fallstudie, da?r man har intervjuat ledare i Sverige, England och Spanien inom samma organisation.

BÄde nationella och internationella utvÀrderingar, samt betygsstatistiken visar att de svenska högstadieelevernas resultat i Àmnet matematik dalar. MÄnga elever uppfattar Àmnet som svÄrt och granskningar visar att matematiklektionerna ofta Àr enformiga och mestadels bestÄr av elevernas eget arbete lÀroböckerna. Denna studies syfte Àr att undersöka vad eleverna sjÀlva har för attityder till matematiken, vad de anser om olika arbetssÀtt inom Àmnet, samt hur de skulle vilja förbÀttra den matematikundervisning de fÄr idag. För att besvara dessa frÄgor har jag gjort en enkÀtstudie med 117 elever frÄn Ärskurs sju och Ätta i en högstadieskola i Svealand, Sverige. Resultatet av studien visar att mÄnga elever uppfattar matematiken som svÄr och det Àr inte ett av de Àmnen eleverna tycker mest om i skolan.

Studien syftar till att undersöka lÀrares attityder till den nya kursplanen (lgr11) utifrÄn sexualitet som centralt innehÄll för att pÄ sÄ sÀtt synliggöra möjligheter och svÄrigheter för lÀrarna. UtgÄngspunkten Àr de nya skrivningarna om sexualitet i kursplanen för religionsÀmnet dÀr en del av det centrala innehÄllet ska vara att behandla hur olika religioner och religiösa riktningar ser pÄ frÄgor som rör sexualitet. Genom teori och tidigare studier om undervisning om sex och samlevnad i skolan har en intervjuguide utformats och fem lÀrare i religionskunskap pÄ högstadiet har vid intervju fÄtt delge sina tankar och Äsikter om den nya kursplanen utifrÄn sina egna erfarenheter. Resultatet visar att lÀrarna Àr positiva till att undervisa om sexualitet i religionsÀmnet dÄ de ser ett stort behov frÄn eleverna att fÄ samtala kring detta i skolan med nÄgon vuxen pÄ grund av att eleverna stÀndigt möter sexualitet i olika former i dagens samhÀlle. Genom de tydliga formuleringarna i den nya kursplanen kÀnner lÀrarna att de lÀttare kan motivera sin undervisning för elever, förÀldrar och kollegor. LÀrarna ser Àven stora möjligheter genom kursplanen att i större utstrÀckning jobba Àmnesövergripande Àn vad de har gjort utifrÄn lpo94.

Syftet: Syftet med denna uppsats Àr att se till de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Ryssland. UtifrÄn Hofstedes fem dimensioner, kompletterat med Trompenaars studie, vill vi se om en förÀndring har skett i Rysslands kultur och hur etablerade företag pÄ den ryska marknaden uppfattar Ryssland. Metod: Studien Àr kvalitativ och utifrÄn en deduktiv ansats. PrimÀrdatainsamling har gjorts med hjÀlp av tre respondenter samt har en sekundÀrdataanalys gjorts för att insamla empirin som sedan har analyserats utifrÄn det teoretiska perspektivet. Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr utifrÄn Hofstedes fem dimensionsmodeller av nationell kultur samt av Fons Trompenaars sex dimensioner som ett komplement till Hofstedes undersökning. Resultat: Resultatet av vÄr primÀrdata och sekundÀrdataanalys visar pÄ att de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Ryssland i stor utstrÀckning beror pÄ historiens utformning av mÀnniskors vÀrderingar. Historian influerar mycket pÄ hur ett lands kultur gestaltas. VÀrderingar tar tid att förÀndra och pÄ grund av det Äterfinns mycket av kommunismens tankesÀtt i dagens Ryssland. .

Syftet med detta arbete har varit att reflektera över Äsikter kring sprÄkundervisningen i nuvarande gymnasieskolan samt fokusera pÄ att hitta svar pÄ möjliga lösningar. Slutsatsen Àr att eleverna har en tydlig bild av vad de behöver för stöd i deras sprÄkutveckling och vilka svaga punkter det finns i dagens undervisning. SprÄkundervisningen motsvarar den aktuella forskningen och i hög grad svarar till de förvÀntningar eleverna har. Dock finns det vissa omrÄden i sprÄkundervisningen som bör utvecklas sÄ att eleverna trivs bÀttre i skolan. Olika teorier om bÄde förstasprÄks- och andrasprÄksinlÀrningen utgör grunden för denna undersökning.