Detta examensarbete handlar om lärarskildringar, hur de ser ut, hur de kan förstås och vilken betydelse de kan tänkas ha. Syftet är att visa och analysera de bilder av lärare som gestaltas i ett urval av svenska tv-serier för barn och unga. Undersökningens frågeställningar är följande: Vad är det för bilder av lärare och skola som skildras i svenska tv-serier för barn och unga? Vilka utmärkande egenskaper och karaktärsdrag har de lärare som gestaltas? Vad finns det för likheter och skillnader mellan lärarna? Hur påverkas skildringarna av den tid som återspeglas? För att besvara dessa frågor har scener i skolmiljö studerats genom observation. Den teoretiska grunden vilar på en socialkonstruktivistisk teori och därtill begrepp som narrativ, diskurs, identitet och genus.

?Burberry - En studie om byggandet och profileringen av ett varumärke utifrån visuell metodologi? är skriven av Charlotte Wennström, student på institutionen för journalistik, medie- och kommunikationsvetenskap på Stockholms universitet.I denna uppsats analyseras den visuella framställningen av ett varumärke i reklamannonser sända av Burberry under hösten 2009 respektive våren 2010. Uppsatsen undersöker huruvida stereotypa framställningar av varumärket speglas i bildmaterialet utifrån semiotisk analys, vad det avser att förmedla och till vilken målgrupp. Arbetet genomförs med hjälp av bildanalys som är en kvalitativ metod. Uppsatsen utgår ifrån de semiotiska begreppen denotation och konnotation.

Sammanfattning: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutens roll viddemensutredningar. Inklusionskriterierna för deltagarna varyrkesverksamma legitimerade arbetsterapeuter som arbetar meddemensutredning. Deltagarna valdes genom ett ändamålsenligt urval ochäven ett snöbollurval tillämpades. De sex arbetsterapeuterna som deltog istudien var verksamma inom primärvård, slutenvård och öppenvård påminnesmottagning. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuermed stöd av en intervjuguide.

Syftet med studien var att ta reda på om eleverna har några åsikter om mobbning och något inflytande då mobbning ska lösas i skolan. Vi har även undersökt elevernas demokratiska möjligheter samt om pojkar och flickor mobbar på olika sätt. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med barn i skolår sex i form av intervjuer. För att kunna analyserna våra intervjusvar ansåg vi att det var viktigt att ta reda på hur barn definierar mobbning. Undersökningens urval har varit generell och den har inte inriktat sig till en specifik grupp elever, så som mobbare eller de som har utsatts för mobbning.

Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om idrottslärares arbetssätt med fokus på delaktighet för inkluderade grundsärskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har används med ett systematiskt urval av informanter baserat på grundsärskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hälsa, enligt lärarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsärskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. Idrottslärarnas arbetssätt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestå av nivåanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att välja bland, fokus på struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner.Slutsatser är att förutsättningarna till delaktighet för grundsärskolelever i högstadiets idrottsundervisning är begränsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lärarna, avgöra om rätt förutsättningar kan ges till enskilda grundsärskoleelever och till de aktiva idrottslärarna. I och med detta läggs ett stort ansvar på idrottslärarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..

Autonomi är ett etiskt begrepp och etiken återfinns alltid som en dimension i omvårdnaden. En specifik del av omvårdnaden är vårdrelationen där fenomenet autonomi synliggörs. För att som sjuksköterska kunna ge omvårdnad på ett underbyggt och reflekterat sätt anser vi att innebörder i begreppet autonomi bör belysas. Syftet med denna uppsats är att belysa innebörder i begreppet autonomi för att därmed få en fördjupad förståelse av och kunskap av autonomi som fenomen i en vårdrelation. Begreppets innebörder belystes genom att identifiera dess karaktäristika, antecendenter och konsekvenser.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om det spelar någon roll vilken rekryteringspolicy en rekryterare arbetar utifrån när han eller hon väljer ut frågor att ställa till en arbetssökande. Den grundläggande hypotesen var att det skulle bli en skillnad mellan vilka frågor man väljer att ställa om man förses med en rekryteringspolicy som betonar lojalitet jämfört med en som betonar rättvisa. Hypotesen testades på 79 studenter vid Lunds universitet och Malmö högskola. Formuläret innehöll en jobbannons som beskrev ett fiktivt företag och dess rekryteringspolicy. Analysen visade en signifikant huvudeffekt för skillnaden mellan lojalitets- och rättvisebetingelserna (p=.049) såväl som en signifikant effekt för beskrivningen av den ideale medarbetaren (p=.031).

Vårt syfte med denna fallstudie har varit att undersöka hur några individer på ett äldreboendeuppfattar måltiden utifrån FAMM.Fallstudien är uppbyggd på semistrukturella intervjuer och icke deltagande observationer.Urval: Det var totalt 10 medverkande som var i åldern 85-100 år. Alla medverkande boddepermanent på äldreboendet och var utvalda utifrån deras förmåga att kunna kommunicera dåstor del av de boende hade utvecklat demens. Intervjuerna samt observationerna analyseradesmed en kvalitativ analysmetod.I resultatet framgick att måltiden är ett komplext ämne och de äldre hade svårt att uttrycka sinåsikt gällande den. Utifrån intervjuerna framgick att de äldre på detta specifika boende varnöjda med de flesta aspekterna gällande måltiden. De var nöjda med rummet där måltiden åts,personalens engagemang uppskattades och de var nöjda med maten som serverades.

Detta examensarbete handlar om hur den pedagogiska miljön påverkar barns fria lek i två av förskolans klassiska lekrum; byggrummet samt hemvrån. Vidare handlar det om hur fyra pedagoger ser på den pedagogiska miljön och dess utformning.  Syftet med arbetet är att belysa den pedagogiska miljön i två av förskolans lekrum samt dess betydelse för barnens fria lek och pedagogerna förhållningssätt i rummen. Frågeställningarna till arbetet är följande:Hur ser den fria leken ut i två klassiska lekrum på förskolan idag samt vilka leker i respektive rum ur ett genusperspektiv?Hur förhåller sig pedagogerna i de två olika rummen?Hur ser pedagogerna på den pedagogiska miljön och utformningen av denna?  De metoder som jag har valt att använda i detta arbete är så kallade kvalitativa intervjuer samt observationer. Därefter har jag jämfört observationerna med intervjusvaren för att urskilja skillnader samt likheter och få svar på mina frågeställningar. Resultatet tar upp det viktigaste från det empiriska materialet och den sammanfattande diskussionen säger bland annat att pojkarna mest leker i byggrummet och blir mer uppmärksammade av pedagogerna.

Sammanfattning: Föreliggande studie syftar till hur sociala medier har förändrat den traditionella rekryteringsprocessen. Sociala medier är ett ämne och område i rekryteringssammanhang som är relativt outforskat och nytt och därmed har studien en explorativ och induktiv karaktär. Studien syftar till att kartlägga, beskriva samt att undersöka hur tre globala, ett internationellt, och ett nationellt företag använder sig utav sociala medier i sina rekryteringsprocesser.  Genom kvalitativa intervjuer har fyra frågeställningar besvarats som berör hur sociala medier används i företagens rekryteringsprocesser, om sociala medier har påverkat det traditionella tillvägagångssättet att rekrytera, problem som kan uppstå när sociala medier används i rekryteringsarbetet samt hur användandet av sociala medier kommer se ut i framtiden. Studiens resultat visar att sociala medier används som komplement inom den traditionella rekryteringsprocessen. Annonsering, urval och referenstagning kan idag utföras via sociala medier till mindre kostnader och med högre effektivitet gentemot traditionella tillvägagångssätt.

Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som hindrar och möjliggör följsamhet till handhygienrutiner hos vårdpersonal inom slutenvården. Vidare var syftet att utreda hur urvalen och bortfallen beskrevs i litteraturen. Metoden som användes var beskrivande litteraturstudie. Datainsamlingen gjordes via databaserna: PubMed, Chinal och PsycINFO och gav 15 artiklar som resultatet byggdes på. Resultatet sammanställdes och gav de sex rubrikerna: Tidsaspekt; personalens kunskap och attityder; miljö och tillgång till material; hudkondition; vanor och kollegors inflytande.

Bakgrund: Företag är beroende av en mängd olika intressenter som alla har ett behov av att de tillgångar som redovisas är korrekt värderade Detta gäller inte minst fastighetsbolag vars tillgångsmassa till största del består av fastigheter vilka ligger till grund för värderingen av bolaget. RR 17 innebär att företagen inför varje rapporttillfälle måste göra en bedömning av sina tillgångar och när det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet ska det skrivas ned. Rekommendationen är mycket omfattande och innehåller bland annat riktlinjer för hur beräkning av återvinningsvärdet ska ske.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån ett redovisningsperspektiv genomföra en kritisk granskning av RR 17. Tillvägagångssätt: Här redogör vi för varför vi valt fastigheter. Vi beskriver hur vi har sökt information, gjort urval bland bolag och personer samt hur vi har lagt upp och genomfört våra intervjuer.

Med utgångspunkt i det förnyade politiska intresse för historieundervisningens innehåll, som följde på regeringens informationssatsning ?Levande historia?, undersöks bilden av 1900-talets folkmord i ett antal läroböcker i historia för gymnasiet från 1990-talet och början av 2000-talet, med särskild tonvikt på vilket urval författarna gör samt vilka förklaringar som presenteras till att de kunde äga rum. Även principerna för urvalet av det kunskapsstoff som förmedlas samt möjliga konsekvenser av detta diskuteras. Den kvalitativa textanalysen utgår från teoretiska begrepp som historiemedvetande och historiebruk, med vissa referenser till orientalismperspektiv som diskuterats i tidigare forskning. Undersökningen visar att styrdokumentens inflytande över läromedlens framställning har ökat sedan 1994 och att förändringen också tagit sig uttryck i en renodling av det europeiska perspektivet i urvalet samt i ett ökat intresse för i första hand Förintelsen, både före och efter 1997 då ?Levande historia? initierades..

Syftet med denna uppsats var att studera bosniska ungdomars upplevelse och hantering av sin livssituation i Sverige. Studiens frågeställning var: Hur beskriver ett mindre urval bosniska ungdomar sin upplevelse och hantering av sin livssituation i Sverige i de två kulturella världar de lever i - den svenska och den bosniska? För att besvara frågeställningen tillämpades en kvalitativ metod där djupintervjuer genomfördes med fyra ungdomar ? två flickor och två pojkar i åldern 15 ? 19 år. Samtliga ungdomar är födda i Bosnien och kom till Sverige i början av 90-talet på grund av kriget i Bosnien. Ungdomarna befann sig i olika faser när det gäller deras etniska identitet.

Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur fem stycken olika betygssättande lärare bedömer de praktiska momenten i skolämnet idrott och hälsa hos elever i åttonde och nionde klass. Dessutom vill jag undersöka hur de betraktar sin bedömningsmetodik. För att ta reda på detta har jag genomfört fem stycken djupintervjuer med fem stycken olika betygsättande lärare i idrott och hälsa. I denna studie har jag inte gjort anspråk på att hitta fynd som är representativa för en population. Resultaten är således endast representativa för mitt urval.