VÄrt syfte med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur elevernas kunskaper i första hjÀlpen pÄverkas tvÄ Är efter utbildning inom Àmnet. Som metod valde vi att anvÀnda oss av enkÀter och intervjuer, dÀr vi delade ut enkÀter till 102 elever och intervjuade fyra lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa. De fyra grundskolorna som vi anvÀnde oss av i vÄr undersökning var alla belÀgna i Malmö. Genom arbetets gÄng anvÀnde vi oss av relevant litteratur för att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar. De fyra grundskolorna som vi valt att undersöka delades i sin tur upp i tvÄ grupper, Grupp 1 respektive Grupp 2.

Vi ville förÀndra skolans energiundervisning sÄ att den bÀttre skulle bemöta bÄde elevernas svÄrigheter inom energiomrÄdet och de önskemÄl eleverna har om undervisning i dagens skola. Dessutom har vÄrt arbete prÀglats av hÄllbar utveckling. Vi valde att arbeta med undervisningssekvenser dÀr vi designat och motiverat sekvenserna utifrÄn Àmnesdidaktisk forskning, beprövad erfarenhet om elevers attityder och förstÄelse kring naturvetenskap samt hur man genom undervisning kan fÄ elever att nÄ en mer vetenskaplig förstÄelse. Samtidigt har vi försökt att utgÄ frÄn elevernas önskemÄl genom att göra en varierad och intressevÀckande undervisning med icke-traditionella metodinslag eftersom det i Äterkommande utvÀrderingar pÄpekas att elevernas intresse för naturvetenskap sjunker och att detta beror pÄ svalnande intresse p.g.a. otidsenliga lÀromedel och undervisningsmetoder..

BAKGRUND:LÀsning Àr viktigt, inte bara i skolan utan ocksÄ i övriga samhÀllet och det Àr nÄgot vi anvÀnder oss av varje dag. Men det Àr skillnad pÄ att koda av orden och förstÄ vad man lÀser. LÀsförstÄelse Àr nÄgot av det viktigaste skolan lÀr ut (Herrlin & Lundberg, 2005). Jag har valt Àmnet för att fÄ kunskaper och insikter om lÀsförstÄelse.SYFTE:Syftet med studien Àr att undersöka hur Ätta lÀrare i Är 1-6 beskriver sin undervisning med lÀsförstÄelse.METOD:Den valda metoden Àr en kvalitativ intervjustudie.RESULTAT:LÀrarna i studien Àr eniga om att lÀsförstÄelse definieras genom att den som lÀser förstÄr texten, pÄ olika nivÄer. LÀsförstÄelse Àr viktigt för livet och för elevernas framtida skolgÄng.

En-till-En projekt pÄgÄr som nationell datorsatsning i landets skolor samtidigt som det saknas omfattande forskning. LÀrarna stÄr inför en utmaning att planera och organisera den pedagogiska verksamheten. Studien fokuserar pÄ lÀrarna och hur de med en sÄdan infrastruktur organiserar och planerar med de villkor som förÀndrar deras undervisning. Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares planering och organisering av undervisning i en En-till-En miljö. FrÄgestÀllningen som studien skall ge svar pÄ Àr: Hur upplever lÀrare i den svenska gymnasieskolan att deras planering och organisering av klassrumsundervisningen förÀndras med projektet En-till-En?Studien genomfördes med en kvalitativ undersökning dÀr lÀrare pÄ en svensk gymnasieskola intervjuades och observerades.

Trettiotre gymnasieelevers uppfattning och erfarenheter av frÄgestÀllande i skolmiljöligger till grund för föreliggande uppsats. Undersökningens frÄgor ochinformanternas svar har satts i relation till sociologiska, didaktiska och kognitivaaspekter, vilka hÀmtats ur tidigare forskning. Informanternas förstÄelse avundervisning, texter och arbetsuppgifter har övergripande relaterats till sociologiskaaspekter, d v s erfarenheter frÄn hemmiljöns och skolmiljöns kulturella kontexter.LÀrares bemötande, attityd och respons i frÄgesituationer har övergripande relateratstill didaktiska aspekter. Informanternas uppfattning och erfarenheter avfrÄgestÀllande i undervisning har övergripande relaterats till kognitiva aspekter.Aspekter som har satts i förhÄllande till informanternas svar och bidrar tillfrÄgesituationens unicitet och komplexitet..

Det Àr ett övervÀgande antal flersprÄkiga elever av den grupp elever som inte uppnÄr godkÀnda betyg i skolan, vilket bland annat beror pÄ att undervisningen inte tar hÀnsyn till deras sprÄkutveckling. Det medför att mÄnga flersprÄkiga elever inte förstÄr undervisningen de deltar i. Genom förstÄelse inhÀmtar eleverna kunskap och utvecklar sitt sprÄk, vilket ger goda möjligheter att nÄ skol- framgÄng. I denna uppsats belyser jag problematiken runt undervisningen i vÄr mÄng­kulturella skola dÀr syftet Àr att söka svar pÄ vad en god undervisning innehÄller. En ledstjÀrna har varit vad Hajer & Meestringa (2010) talar om som ?sprÄkinriktad undervisning?.

I den samhÀlle som ungdomar idag lever i finns sexualiteten stÀndigt nÀrvarande genom olika media. Undervisning i sexualkunskap har funnits i skolan sedan början av 1900-talet och varit obligatorisk sedan 1955. Idag benÀmns sex och samlevnad som ett Àmnesövergripande arbetsomrÄde i lÀroplanen, och anges vara en del av rektors ansvar.Syftet med denna undersökning var att studera sex- och samlevnads-undervisning pÄ grundskolorna i en kommun i Mellansverige. Undervisningens upplÀgg och innehÄll studerades och jÀmfördes mellan skolorna och med tidigare forskning. Undersökningen genomfördes i form av ett frÄgeformulÀr som skickades ut till de arbetslag som valde att delta.

Detta examensarbete handlar om hur man gör för att ta till sig och bearbeta ny kunskap. Det handlar om hur en individ anvÀnder sig av sin unika lÀrstil för att lÀra sig nya saker. Syftet med denna undersökning som Àr att ta reda pÄ hur elever uppfattar att de lÀr sig och vad de har för erfarenheter och tankar kring undervisning. För att undersöka detta valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer med tvÄ elever som nyss börjat i Ärskurs ett. Det som jag fick fram ur dessa intervjuer var att eleverna delvis anvÀnde sig av olika tillvÀgagÄngssÀtt för att lÀra sig nya saker. Deras beskrivningar av undervisningen i förskoleklassen och skolan var dÀremot relativt lika, det framkom att det var nÄgot större variation av vilka sinnen som anvÀndes vid undervisning i förskoleklassen jÀmfört med i skolan. Slutsatser som jag dragit av denna undersökning Àr att dessa elever frÀmst upplever att det Àr de auditiva och visuella förmÄgorna som utnyttjas i undervisningen.

Bakgrund: Av befolkningen i Sverige 9,7 miljoner Àr fyra till sex procent drabbade av diabetes. NÀstan nittio procent av dessa personer har diabetes typ tvÄ. I omvÄrdnadsprocessen ingÄr undervisning och att förmedla information som en del av sjuksköterskans arbete. För att omvÄrdnaden av diabetes som syftar till att stabilisera HbA1c skall uppnÄ goda resultat, krÀvs en förÀndrad livsstil. Forskning har visat att mötet med sjuksköterskan har betydelse för att personen skall kunna förÀndra sin livsstil.

Krav pÄ adekvat utbildning Àr beroende pÄ yrkesomrÄde. Inom vÄrdomrÄdet finns legitimationskrav för vissa yrkeskategorier men inte för undersköterskor. Trots detta finns det krav pÄ att den vÄrd som undersköterskor ger ska vara av god kvalitet.Syftet med denna studie Àr att belysa hur vÄrdlÀrare som undervisar vuxna inom vÄrd- och omsorgsutbildningen ser pÄ begreppet kvalité i vÄrdutbildning. Studien bygger pÄ kvalitativa semistruktuerade telefonintervjuer med 9 vÄrdlÀrare med minst tvÄ Ärs erfarenhet av undervisning i vÄrd- och omsorgsutbildning för vuxna. FrÄgestÀllningar rör vad vÄrdlÀraren anser att kvalitet Àr, samt hur de arbetar med kvalitetsfrÄgor i utbildningen.I resultatet framkom tre teman - Engagemang och stöd i elevens hela skolsituation, Undervisning och individuell anpassning samt Ansvar för att eleverna tillgodogör sig undervisning med kvalité..

Matematik Àr ett av skolans kÀrnÀmnen och en mycket viktig del av barns utbildning. Hur undervisning av det hÀr Àmnet och all annan undervisning ska utformas har varit och Àr under stÀndig omprövning. Att flytta ut undervisningen utomhus finns det mÄnga positiva röster för, men ger det verkligen ett bÀttre lÀranderesultat Àn om undervisning sker inomhus? VÄr undersökning Àr av jÀmförande karaktÀr och utgÄr frÄn ett elevperspektiv och som Àr enligt vÄr uppfattning unik i Sverige. Vi har testat hur mycket tvÄ elevgrupper som tillsammans Àr 30 stycken elever och gÄr i Ärskurs tre, lÀrt sig under utomhus- respektive inomhuslektioner.

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur mÀnniskor upplevt den undervisning de fÄtt i historia genom grundskolan. Mitt mÄl Àr att fÄ en inblick i hur undervisningen sett ut genom 1900 talet och vilka metodiker som anvÀnts. Dessutom vill jag diskutera hur man skall Äterinföra intresset för historia i grundskolan och pÄ vilka sÀtt man kan undervisa för att skapa nyfikenhet och vilja att lÀra sig mer. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med ett antal intervjuer och studerat lÀroplanen samt historiska lÀroböcker frÄn delar av 1900 talet. Jag har fÄtt vÀldigt skiftande svar pÄ mina frÄgestÀllningar men av det huvudsakliga resultatet kan man se att elevers tankar, minnen och kÀnslor kring Àmnet historia mer beror pÄ hur lÀraren varit och vilka undervisningsmetoder denne anvÀnt Àn pÄ vad som lÀrts ut..

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vilken kunskap lÀrare har om undervisning i lÀsförstÄelse, hur lÀrare pÄ lÄgstadiet beskriver sin undervisning men Àven hur lÀsundervisningen förÀndras efter att eleven knÀckt lÀskoden och kommit igÄng med sin lÀsning. Det empiriska materialet bestÄr av insamlad data genom intervjuer med sex lÄgstadielÀrare. Studien Àr kvalitativ med en fenomenografisk metodansats men Àven inspirerad av fenomenolgin.Resultaten visar att lÀrarna har svÄrt att definiera och beskriva vad lÀsförstÄelse Àr. I lÀrarnas  yrkessprÄk saknas mÄnga ord och begrepp för att tala om lÀsning och lÀsförstÄelse . Att döma av hur lÀrarna beskriver sin undervisning har de ingen tydlig struktur för arbetet med lÀsförstÄelse, Àven om de nÀmner ett antal olika arbetssÀtt, och det tycks inte finnas nÄgon vÀl genomtÀnkt progression för elevens lÀsförstÄelseutveckling.

I de böcker vi lÀst visar forskning att elevers resultat blir bÀttre nÀr musik integreras i övriga skolÀmnen, men i verkligheten Àr denna typ av undervisning sÀllsynt. Forskning visar Àven att mer musik i skolan och mindre teori ökar motivationen hos eleverna vilket leder till minskad frÄnvaro. UtifrÄn dessa fakta, som vi fann högst intressanta, har vi kommit fram till följande frÄgestÀllningar: ? Varför förekommer musikintegrerad undervisning sÄ sÀllan i dagens skola? ? Hur kan lÀraren integrera musik i övrig undervisning? ? Vad krÀvs för en bÀttre integrerad musikundervisning? Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka hinder det kan finnas för att integrera musik i undervisningen. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av enkÀter och intervjuer. Urvalsgruppen var lÀrare och förskollÀrare, verksamma i grundskolans tidigare Är.

Abstrakt: Vi lever i ett samhÀlle dÀr informations- och kommunikationsteknik (IKT) förkommer bÄde i skolan och i vardagslivet. SamhÀllet krÀver av barn och ungdomar att de Àr förberedda inför hanteringen av IKT nÀr de kommer ut i yrkeslivet. Detta innebÀr att lÀrarna i dagens skola behöver tillgÄng till IKT för att anvÀnda den som ett pedagogiskt verktyg i sin undervisning. Men frÄgan Àr hur stor erfarenhet och möjligheter lÀraren har kring IKT i sin undervisning. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lÀrare resonerar kring IKT i skolan för att strukturera undervisningen.