Mot bakgrund av den ökade geologiska turismen världen över, väcktes för flera år sedan idén att skapa Sveriges första internationella geopark, ett område i landskapet med utmarkerade geovetenskapliga besöksmål. Projekt Meteorum arbetar idag för att förverkliga denna idé i Siljansbygden, Dalarna. Denna geopark har sin utgångspunkt i ett av de största meteoritnedslagen i jordens historia, och ämnar visa upp dess geologiska efterverkningar. Geoparken skall också visa hur denna kosmiska händelse har påverkat människors liv i Siljansbygden fram till våra dagar. Projekt Meteorum har i dagsläget cirka 25 utmarkerade geologiskt intressanta platser som initialt skall ingå i denna geopark. Syftet med denna uppsats är att genom ett gestaltningsförslag visa hur en geologisk besöksupplevelse kan se ut vid Osmundsberg, en av projekt Meteorums utvalda platser.

Denna rapport behandlar intranät-projekt och det utvecklingsarbete som ligger till grund för ett intranät.I den litteratur som behandlar intranät ligger fokus ofta på det tekniska planet. Det talas ofta om dess styrka och vilka fördelar en intranät-satsning ger företag/organisationer. Detta är ett av skälen till vald inriktning på arbetet.Utgångspunkten i detta arbete har varit att tekniken i ett intranät inte ensamt löser de problem verksamheten har med sitt informationsutbyte. Tekniken är bara ett medel som skapar möjligheter för verksamheten. Hur medarbetarna tar till sig tekniken är en avgörande faktor för hur en intranätsatsning slår ut.

I den ha?r uppsatsen har vi underso?kt hur trottoarens materiella ut- formning pa?verkar uppkomsten av mellanrum. Mellanrum a?r ett ba?de tidsligt och rumsligt fenomen som kan uppsta? i ett dynamiskt publikt rum. Vi har observerat fyra trottoarer inom Malmo?s stadska?rna och under- so?kt hur materiella faktorer pa? och vid trottoaren pa?verkar vilka aktivite- ter som a?ger rum pa? platsen. Uppsatsens o?vergripande forskningsfra?ga a?r: Hur pa?verkar trottoa- rens materiella utformning uppkomsten av mellanrum? Under observationerna har vi underso?kt: Vilka materiella egen- skaper finns pa? trottoaren och hur pa?verkar de den territoriella komplexi- teten? samt Vilka omgivande faktorer ger upphov till en territoriell kom- plexitet pa? trottoaren? Syftet med uppsatsen a?r att lyfta fram trottoaren som ett viktigt pu- blikt rum da?r det ofo?rutsa?gbara kan ta plats. Ett av uppsatsens nyckelbegrepp a?r territoriell komplexitet [Ka?r- rholm 2004, 2012] da? chansen att mellanrum uppsta?r a?r som sto?rst pa? plat- ser med ho?g territoriell komplexitet. Va?ra teoretiska utga?ngspunkter utgo?rs av Mattias Ka?rrholms ter- ritorialitetsbegrepp [2004] och stabiliseringsprocesser [2012] samt Emma Nilssons diskussion kring materiell figur och rumskategorier [2010]. Kulturhistoriska sto?d har vi ha?mtat fra?n Anastasia Loukaitou- Sideris & Renia Ehrenfeucht [2009] som bland annat skildrar en va?xande privatisering och uto?kand kontroll av stadens publika rum. En slutsats a?r att mellanrum kan liknas vid territoriell taktik och app- ropriation som sker pa? en plats da?r anva?ndandet av platsen inte sto?ds av den territoriella strategin..

Detta projekt återspeglar åsikten att det finns stora vinster att göra när redan nu väl etablerad teknik vidareutvecklas, förfinas, och rationaliseras med hjälp av datorisering. Denna rapport summerar bakgrund, arbete och slutresultat för ett projekt där denna filosofi har legat till grund för att erbjuda ett företag strategiska marknadsfördelar inom en redan väl etablerat verksamhet ? Borrning av djupa hål i berggrunden. Projektet Borr IT tar verksamheten ett steg vidare genom att erbjuda visualisering av borrprojekt med hjälp av 3-dimensionell datorgrafik. This project reflects the opinion that there are large profits to be made when existing technology evolves, is refined and becomes rationalized by means of computerization.

I dagsläget dimensioneras bullerskärmar efter varje projekt med den enda gemensamma nämnaren att de skall uppfylla utformade riktlinjer och bullerkrav. De kan skilja sig enormt vad gäller estetisk utformning och konstruktion. Denna arbetsgång är både tids - och kostnadsineffektiv med konsekvenser som följd, framförallt då externa arkitekter anställs för att sätta sin egen prägel. Uppgiften har utdelats gemensamt utav Trafikverket och Peab som ser ett behov utav standardiserade bullerskärmar. Slutsatsen har dragits utav tidigare projekt och då framförallt projekt Mälarbanan.Denna rapport syftar till att, med utgångspunkt Mälarbanan, ta fram ett förslag till ett standardiserat system som skall kunna användas runt om i Sverige.

Bakgrund En elitidrottare uts?tts f?r mycket press och stress i idrottssammanhang samtidigt som att de beh?ver f? vardagen att flyta. Dock finns det begr?nsat med forskning kring hur vardagslivet upplevs av en elitidrottare. Den arbetsterapeutiska teorimodellen ValMO belyser att om en aktivitet i vardagen s?tter h?g press och tar upp mycket tid kan det bidra till en obalans mellan andra delar i vardagen.

Inom IT-projekt beskrivs kravhantering som en av de inledande aktiviteterna i systemutveckling som syftar till att specificera beställarens behov. Kravhantering har länge brottats med många problem. Ett är att krav blir låsta tidigt i ett projekt och kan därefter inte förändras, detta minskar beställarens flexibilitet. Användning av agila metoder har blivit allt vanligare bland IT-leverantörer. Agila metoder förespråkar att IT-leverantör och beställare har ett nära samarbete.

Nivå/utbildning: MagisteruppsatsFörfattare: Bergdahl, Henrik och Engström, Ulla-BrittHandledare: Claes-Göran LarssonTitel: EU-Revision. Utför den? En studie av Mål 1 programmet Norra NorrlandProblem: Följs Europeiska Unionens regelverk vid revision av projekt finansierade av Europeiska Unionens Strukturfonder?Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån revisionsutlåtanden i projekt finansierade av Strukturfondernas Mål 1 program Norra Norrland analysera hur Europeiska Unionens regelverk följts, samt att ta fram ett formulärförslag till en ny enhetlig Revisors PM.Metod: Undersökningen bygger på 43 projektbeslut framtagna utifrån Mål 1 Norra Norrland programmets projekt databas. Vi har utifrån en framtagen checklista analyserat om Revisors PM uppfyller de krav som förvaltningsmyndigheten anvisat de beslutade projekten. En intervju med en revisor, vid en av de ingående revisionsbyråerna, har genomförts för att fördjupa vår analys.Resultat/slutsatser: Våra slutsatser är att EU-revisionen i vårt undersökningsmaterial inte utförts enligt det regelverk som Europeiska Unionen har beslutat om.

Idag finns en allt större önskan om att samhällsutvecklingen ska präglas av ständigt höjda krav på hållbarhet. Samtidigt drivs denna utveckling i allt större utsträckning i projektform, där ett projekt är separerat från det andra. Förhållandet dessa två aspekter emellan skapar en fragmenterad syn på utveckling och nya tankar att försöka förena dem blir allt tydligare. Det är ur detta som tanken kring nätverksstyrning som ny styrform har uppstått. Syftet med uppsatsen är att undersöka om nätverksstyrda projekt leder till bättre förutsättningar för ett ökat lärande och samarbete mellan olika aktörer. Det projekt som varit studiens fallstudieobjekt heter GAIA, ett projekt som under tre år fokuserar på samverkan för att hitta nya modeller och metoder för att nå fler målgrupper och få dem att agera i en mer hållbar riktning.

Underso?kningen tog avstamp i att den svenska bostadsmarknaden pa?visar grundla?ggande strukturella problem samtidigt som svenska fastighetsfo?retag uppvisar goda ekonomiska resultat. Fo?r att angripa det o?vergripande problemet genomfo?rdes en fallstudie da?r syftet var att skapa en djupare fo?rsta?else fo?r hur ett framsta?ende fastighetsbolag fo?rha?ller sig till olika intressenter. Underso?kningen avser att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar:-  Hur fo?rha?ller sig Fastighetsfo?retaget till olika intressenter pa? bostadsmarknaden?-  Hur kan fo?rha?llningssa?ttet fo?rsta?s utifra?n ett teoretiskt perspektiv? Fo?r att na? fram till ett resultat anva?ndes fyra teorier fo?r att analysera underso?kningens data som ha?rstammar fra?n intervjuer och fo?retagets senaste a?rsredovisning.

Examensarbetet ett "Grönt Paris?" ger sig ut för att undersöka hur den hållbara stadsutvecklingen förändrar staden och vad detta kan innebära för stadslandskapet och stadslivet. Syftet är att undersöka vad som sker i spåren av den rådande stadsutvecklingsdebatten med fokus på trender för hållbar stadsutveckling i Paris.Arbetet är uppdelat i tre delar. Det börjar med att diskutera staden utifrån ett generellt perspektiv. Här beskrivs bland annat stadens form, gestaltning och landskap för att sedan fördjupas inom tre strategiskt intressanta områden för Paris vilka är mobilitet, densitet och biodiversitet.

Denna rapport är ett examensarbete av mig, Per Johansson, och beskriver det företag och den arbetsplats som jag tillbringat min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) på. I examensarbetet ingår det att ta upp ett problem och presentera en eventuell lösning på problemet.Jag hittade inte något specifikt prroblem att skriva om på den arbetsplats jag varit på utan jag har försökt att beskriva vad vissa personer inom arbetsledning på bygg och anläggningsföretag ofta upplever som ett problem angående hur projekteringen fungerar. Efter att jag intervjuat ett antal personer på flera olika företag så visade det sig att de flesta tycker att det saknas praktisk kompetens i vissa projekt när man projekterar. Det leder till att de både kan vara svårt att utföra projekten ur ett arbetsmiljöperspektiv och även rent byggtekniskt. Detta är olika beroende vad det rör sig om för typ av projekt.

Examensarbetet belyser så väl fördelar som nackdelar under utveckling av USB-enheter med PIC processorn PIC16C745 som grund. Processorn används i detta projekt för att möjliggöra en effektiv distansövervakning via USB gränssnittet. I detta projekt har en USB-enhet konstruerats med uppgiften att leverera data från olika givare till en PC. Vidare publiceras dessa data på Internet via en webbserver. Givarna är av typen analoga och binära.

Idag misslyckas en stor andel förändringsprojekt inom IT vilket är oroväckande med tanke på hur centralt IT är för verksamheter. En återkommande anledning till att så många projekt misslyckas anses vara svårigheten i att hantera människors tankar och attityder när de genomgår en förändring. Speciellt förändringar av system, som har en så påtaglig inverkan på de anställdas arbete. För att hantera dessa svårigheter förespråkar teoretiker att en användardeltagande strategi bör implementeras vid förändringsarbeten inom IT. Syftet med studien är därför att utreda hur organisationer använder sig utav användardeltagande och om det faktiskt har någon effekt på användarnas acceptans för systemförändringar.

I början av varje nytt projekt stöter man på de olika alternativ av stomme- och bjälklagskonstruktioner som finns att välja mellan, och frågan blir ofta vilken alternativ som är optimal för den aktuella projekteten.Den optimala lösningen för varje projekt existerar inte, på grund av de olika faktorer och förutsättningar som styr projektet, till exempel: ekonomi, typ av byggnad, terrängtyp etc.Frågeställningen i denna rapport är om limträ eller betong är den mest optimala alternativen som stommaterial i det aktuella projektet.Jämförelsearbetet utgående från förutsättningar har gjorts genom att dimensionera delar av ett projekt med både materialen. Fokus har lagts på skillnader i byggnadshöjd, vindstabilitet och grundläggningen. Resultaten tyder på om man ska bygga ett kontorshus eller flervåningshus vore betong mer lämpligare alternativ jämfört med limträ.Skillnaden i byggnadshöjd finns men är förvånansvärt inte så stor mellan de två olika stommaterial. Dock skillnaden varierar avsevärd när det gäller bjälklagshöjd mellan limträ och betong. Detta pga krav på nedböjning och svikt som ställs på limträbjälklag.Båda stommaterial klara vindstabiliteten utan plintar, som är ganska intressant speciellt med tanke på limträets låga vikt.När det gäller grundläggningen, blev skillnaden betydlig större mellan limträ och betong.Dimensionering enligt Eurokoder har gjorts genom egna handberäkningar och även användandet av programvaran Strusoft..