Bakgrund: I en befolkning dÀr medelÄldern ökar finns risk för ett ökat antal Àldre med demenssjukdom. Demens Àr ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvÄrigheter och personlighetsförÀndring, vilket i sin tur kan sÀnka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens pÄ sÀrskilt boende. Metod: Detta Àr en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes frÄn databaserna Cinahl och Medline.

Studien har skett i samarbete med Bjuvs kommun som beviljats bidrag frÄn KulturrÄdet för att genomföra RGRM i Àldreomsorgen. VÄr studie fokuserar pÄ hur deltagande i RGRM-metoden upplevs av omsorgstagarna och om RGRM-metoden har nÄgon inverkan pÄ relationen mellan omsorgstagare och omsorgspersonal. Resultattolkningen leder fram till att deltagande i aktivitet som tillÀmpar RGRM-metoden, förutom bÀttre fysisk hÀlsa och ?hjÀrngympa? i form av koncentration, ocksÄ skapar möjligheter för social samvaro, Äterkoppling via musiken till tidigare minnen och kÀnsla av tillhörighet. I frÄga om RGRM-metodens inverkan pÄ relationer sÄ Àr det framförallt omsorgspersonalen som uttrycker att de fÄr en fördjupad kontakt med omsorgstagarna..

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar:Studien grundas i ramfaktorteorins antaganden om pÄverkbara och icke pÄverkbara faktorer inom skolans verksamhet, ur skolledares synvinkel. Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som, ur skolledares synvinkel, frÀmjar eller begrÀnsar möjligheterna att erbjuda eleverna i grundskolans Ärskurs 6-9 daglig fysisk aktivitet.? Vilken betydelse har fysisk aktivitet för skolarbetet, enligt skolledarna?? Vilka möjligheter har skolorna, enligt skolledarna, att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet?? Vilka faktorer spelar in för möjligheterna att bedriva daglig fysisk aktivitet i skolan, enligt skolledarna?Metod:Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem skolledare pÄ fem grundskolor med Ärskurs 6-9, och en bitrÀdande skolchef i en kommun i Stockholms lÀn. Intervjuerna var baserade pÄ ovan stÀllda frÄgor samt pÄ tidigare forskning om inverkan av fysisk aktivitet pÄ elevernas resultat i skolan. Intervjuerna utgick frÄn en fenomenologisk ansats med respondenternas berÀttelser som kÀllmaterial, berÀttelser om hur skolledare pÄ skolan och i kommunen arbetar med fysisk aktivitet.Resultat:Den fysiska miljön i och runt skolan pÄvisades vara en viktig faktor för elevernas grad av aktivitet under hela skoldagen.

This study focuses on trying to understand the attitudes of people born in the 1940?s concerning their view on social media. This 1940?s group has been growing on the social networks such as Facebook, but their usage is not active. Therefore, the purpose of this report is to understand in what way they are affected by the using of these platforms.

Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors respektive undersköterskors syn pÄ god omvÄrdnad. Studien Àr av empirisk och kvalitativ karaktÀr dÀr fyra legitimerade sjuksköterskor och fyra undersköterskor intervjuades och delgav sina uppfattningar. Analysmetoden innehÄllsanalys valdes och i resultatet presenteras nio stycken huvudkategorier; Ge patienten trygghet, att respektera patientens vilja och individuella behov, basal hygien ? och omvÄrdnad skall tillgodoses, social samvaro, motivera patienten, kommunikation, empati, hinder, skillnader i uppfattning..

Kibera Àr vÀrldens nÀst största slum, livsvillkoren Àr ofattbara. Allra vÀrst Àr situationen för flickor som av olika anledningar inte kan eller fÄr gÄ i skolan och stÀndigt nedvÀrderas i samhÀllet. Det finns ett starkt samband mellan flickors begrÀnsade sociala samvaro och deras frÄnvaro frÄn skolan.  Projektet undersöker hur arkitektur kan skapa en tryggare miljö och öka interaktionen flickor emellan.Mitt projekt Àr en strategi med det slutliga mÄlet att generera en trygg och inspirerande miljö för flickor, en hÄllbar utveckling genom social förankring. Strategin handlar om att öka flickornas samvaro i vardagen genom att skapa en gemensam plats för sysslor och möten. En gemensam plats, en station som tar tillvara pÄ klimatets möjligheter och effektiviserar sysslorna, samtidigt som flickorna trÀffas, utbyter kunskap och delar erfarenheter. I samarbete med olika grupper för flickor och kvinnor som finns i Kibera, kan stationerna byggas pÄ för att innehÄlla flera olika funktioner.

Syftet med föreliggande studie Àr att analysera patienters upplevelser av fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) och pÄ vilket sÀtt dessa upplevelser pÄverkar deras syn pÄ hÀlsa och fysisk aktivitet.För att ta reda pÄ syftet har en kvalitativ metod tillÀmpats. Sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts och respondenterna bestÄr av tre kvinnor och tre mÀn i Äldrarna 57 till 73 Är, som alla har eller har haft FaR.Till grund för analysen av studiens empiri har fyra teorier valts ut. Dessa teorier Àr: Institutionaliseringens ursprung, tillit och ontologisk trygghet, social responsivitet samt sprÄk och kunskap i vardagslivet.Resultatet visar att upplevelsen av fysisk aktivitet (FaR) Àr positiv. Det visar Àven att denna upplevelse har pÄverkat synen pÄ fysisk aktivitet och hÀlsa pÄ ett positivt sÀtt. Den förÀndrade synen innebÀr ett bredare tÀnk nÀr det gÀller fysisk aktivitet och ökad insikt och medvetenhet nÀr det gÀller hÀlsa.

StadsförtÀtning Àr dagens rÄdande planeringsideal, stÀder ska vÀxa inÄt och fler funktioner och mÀnniskor ska rymmas pÄ en mindre yta. Detta har fÄtt konsekvenser för stadens utemiljö, dÄ förtÀtning ofta har skett pÄ bekostnad av det offentliga rummet. Det stÀller krav pÄ en kvalitativ utemiljö. Men hur kan utemiljön planeras för att frÀmja det sociala livet i det offentliga rummet? Det Àr bakgrunden till denna kandidatuppsats vars syfte Àr att öka förstÄelsen för hur landskapsarkitekter kan planera för socialt kvalitativa platser pÄ en begrÀnsad yta.

FörflyttningshjÀlpmedel kan skapa svÄrigheter att ta sig fram i den fysiska miljön, vilket kallas tillgÀnglighetsproblem. AnvÀndbarhetsproblem kan ocksÄ uppstÄ, som innebÀr att personen inte kan göra det han eller hon vill i den fysiska miljön. Lek och rekreation Àr viktiga aktiviteter för barn. Syftet med denna studie var att fÄ förstÄelse för vilka platser barn som anvÀnder förflyttningshjÀlpmedel vÀljer för lek och rekreation i sin nÀrmiljö, samt fÄ förstÄelse för vilka upplevelser som Àr knutna till platserna. GÄturer genomfördes med tre barn, Ätta och tio Är som anvÀnde förflyttningshjÀlpmedel med hjul.

I Sverige Àr det omkring 200 000 personer som fÄtt diagnosen demens. LÀkemedelskostnaderna för behandling av demenssymtomen anses uppgÄ till 160 miljoner kronor/Är i Sverige. Att anvÀnda sig utav icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder kan ses som ett alternativ, bÄde ur etisk synpunkt sÄvÀl som ekonomisk. Det Àr dÀrför viktigt att sjuksköterskan kÀnner till vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som finns tillgÀngliga. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder i omvÄrdnaden av oroliga, agiterade och aggressiva personer med demens.

BakgrundCerebral pares a?r ett samlingsnamn fo?r hja?rnskador pa? den omogna hja?rnan som kan uppsta? under fosterlivet, i samband med fo?rlossningen eller under spa?dbarnsperioden fram till tva? a?rs a?lder. Da? den omogna hja?rnan har en fo?rma?ga att till viss del kompensera fo?r skadade delar och da?r det a?r stor skillnad fra?n fall till fall, kan det vara sva?rt att tidigt sta?lla diagnosen Cerebral Pares. Fo?r fo?ra?ldrarna kan det inneba?ra en la?ng process fram till beskedet, da?r stor ovisshet ra?der.

Syftet med denna studie var att undersöka hur legitimerad personal inom hÀlso- och sjukvÄrden, upplever arbetet med att förskriva recept pÄ fysisk aktivitet. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ intervju i form av personliga- och telefonmöten. FrÄgorna var halvstrukturerade och riktades till olika professioner inom hÀlso- och sjukvÄrden. Totalt var det sju deltagare i studien, varav fyra sjukgymnaster, en lÀkare, en barnmorska och en distriktssköterska. Materialet har transkriberats och sedan analyserats med en innehÄllsanalys.

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka kunskapen om bista?ndshandla?ggares erfarenheter av utredningar av insatsen va?rd- och omsorgsboende fo?r a?ldre. Bista?ndshandla?ggningen inom a?ldreomsorgen i Stockholms stad har genomga?tt flera fo?ra?ndringar de senaste a?ren. De fo?ra?ndringar vi koncentrerat oss pa? att studera, a?r info?randet av kartla?ggnings- och bedo?mningsinstrumentet som bista?ndshandla?ggarna anva?nder fo?r att utreda a?ldres anso?kningar om va?rd- och omsorgsboende enligt socialtja?nstlagen 4 kap.

Fysisk aktivitet kan frĂ€mja bĂ„de fysisk och psykisk hĂ€lsa. PĂ„ senare tid har uppmĂ€rksamhet Ă€gnats Ă„t att nĂ„ förstĂ„else för vilka faktorer som pĂ„verkar individers fysiska aktivitet. Syftet med studien var att, bland fysiskt aktiva personer, fĂ„ ökad förstĂ„else i vilka faktorer som motiverar till fysisk aktivitet samt vilka eventuella försvĂ„rande omstĂ€ndigheter som finns och vad individerna gör för att överkomma dem. Åtta intervjuer genomfördes och analyserades genom induktiv tematisk analys. I enlighet med tidigare forskning och beteende- och motivationsteorier visade resultatet att det var viktigt att det var nöjesfyllt att vara fysiskt aktiv, att individerna upplevde att deras fysiska och mentala hĂ€lsa pĂ„verkades positivt samt att det var en betydelsefull social aktivitet.

Fysisk aktivitet Àr en viktig aspekt ur ett hÀlsoperspektiv. I denna kvalitativa studie undersöks instÀllningar till fysiskt aktivitet och vilka faktorer som hindrar respektive frÀmjar fysisk aktivitet hos gymnasieelever med invandrarbakgrund. I undersökningen genomförs 44 enkÀter som sedan genererar ett urval med fjorton intervjuer med ungdomar som har den bakgrund som efterfrÄgas i uppsatsen. Med utgÄngspunkt för vad fysisk aktivitet innebÀr har frÄgor som har varit relevanta för undersökningens syfte stÀllts. FrÄgorna som har stÀllts har handlat om hur ofta och hur lÀnge intervjupersonerna Àr fysiskt aktiva.