Till Sverige har det idag från utlandet adopterats ca 49 500 personer. Bland dessa personer har psykisk ohälsa och social problematik visat sig vara vanligt förekommande. I Folkhälsorapport 2009 uppmärksammas att barn som adopteras från länder utanför Europa vårdas två till tre gånger så ofta på sjukhus under ungdomsåren på grund av psykiatrisk sjuklighet, som ungdomar födda i Sverige. När det handlar om hälsa hos adopterade är det viktigt att beakta den speciella livssituation som det innebär att vara adopterad. Internationellt adopterade individer växer ofta upp i familjer med bättre socioekonomiska förhållanden, än den genomsnittliga ungdomen i Sverige.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur genusrelationer reproduceras och förändras genom familjekulturer som formar praktisk hjälp mellan generationer i Sverige. Här studeras den hjälp som föräldrar ger till sina vuxna barn, och särskilt till vuxna barn med egna barn. Uppsatsen undersöker ur ett mottagar- och ett givarperspektiv både hur vanligt förekommande hjälpen är och vilka faktorer som avgör vem som får och ger hjälp. Dessutom analyseras könsstrukturer i den hjälp som ges och huruvida de strukturerna påverkas av om det finns barn i mottagarfamiljen.Metoden för uppsatsen är kvantitativ analys av enkätsvar kombinerat med lit-teraturstudie av tidigare forskning på området. Materialet har hämtats ifrån forskningsprojektet ?Familjeband mellan generationer.

Det självständiga arbetets syfte var att ta reda på hur pedagoger ser på barn och barns inflytande och hur de talar om att de arbetar för att ge barn inflytande i förskolan för att studera hinder och möjligheter för barns inflytande. Studien har tre frågeställningar: Hur ser pedagoger på barn och barns inflytande, vad kan barn ha inflytande över och hur arbetar pedagoger för att utveckla barns inflytande i förskolan, med fokus på små barn? Metodvalet är en kvalitativ forskningsmetod där empirin består av intervjuer med fyra pedagoger från samma förskola. Det empiriska materialet visar att samtliga informanter ansåg att barns inflytande är något som är viktigt mot bakgrund av att det är något som barn måste lära sig inför att de ska bli vuxna. Pedagogerna ansåg även att det är ett svårtolkat ämne som kräver diskussion och reflektion i arbetslaget. Det framkom också att barns inflytande är begränsat och att det är de vuxna som begränsar barns inflytande.

Uppgiften var att genomföra ett projekt inom begreppet Corporate Social Responsibility [CSR]. CSR är ett begrepp som inte har en entydig betydelse. Det handlar om ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar men varje företag måste skapa sin egen definition och bestämma hur de vill arbeta med CSR-relaterade frågor. Det är ingen hemlighet att företag som arbetar mycket med CSR ligger i framkant hos konsumenter då CSR har blivit starkt förknippat med ett företags varumärke. I den här rapporten reds begreppet ut med hjälp av en litteraturstudie, intervjuer och en enkätundersökning.

Studiens syfte är att undersöka om barn och föräldrar känner till instrumentet trumpet och vilka föreställningar de har om detta instrument. Mina frågeställningar är: Vad vet 6-7 åringar och deras föräldrar om instrumentet trumpet?Vilka föreställningar har de om instrumentet trumpet? För att ta reda på dessa frågor har jag genomförd en enkätstudie i Arvika med barn i första klass och deras föräldrar. 33 vuxna och 34 barn från sammanlagt tre skolor deltog i undersökningen. Resultaten visade att kunskapen om trumpet är ganska stor bland 6-7 åringarna och deras föräldrar. Alla respondenterna i denna undersökning vet vad trumpet är och över en tredjedel av de 67 respondenterna känner till någon som spelar trumpet. Bland barnen existerar ingen stor ?kändis? på trumpet, istället känner de till vänner eller bekanta som spelar.

AbstraktIntroduktion/bakgrund: År 2013 fanns det enligt World Health Organisation (WHO, 2013) 347 miljoner människor i världen som hade av någon form av diabetes. 353 000 vuxna personer med diabetes fanns år 2012 registrerade Sverige via Nationella diabetesregistret. Den vård och utbildning som gavs till patienter skullevara baserad på de svenska nationella riktlinjerna för vård och behandling av diabetes. I Sverige var det oftast sjuksköterskorna som planerade och ledde omvårdnaden för personer med diabetes typ 2. Omvårdnaden skulle även leda till att patienterna kunde ta hand om sin egenvård.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka motiv utifrån Self-Determination Theory (SDT) som är främst förekommande samt vilken intensitet och frekvens gymmotionärer har till att motionera. Detta har undersökts genom självskattningsformulär där instrumenten Goal Content for Exercise Questionnaire (GCEQ) och Godin Leisure Time Exercise Questionnaire(GLTEQ) har använts. Deltagarna för studien (n=164) bestod av både män (n=82)och kvinnor (n=82) i fyra ålderskategorier yngrevuxna, vuxna, äldre vuxna och äldre. Resultatet visar att inre målorienteringar är starkare motiv än yttre för ökad motionsintensitet och frekvens. Resultatet visar även att män har en högre frekvens än kvinnor inom ansträngande motion.

Bakgrund: Stickrädsla är ett vanligt problem hos barn och vuxna, vilket innebär ett lidande för dessa patienter. Rädslan och oron gör att vissa patienter även utvecklar en fobi. Sjukvården är ofta förknippad med provtagningar som innebär nålstick. Då vissa patienter är så rädda för nålar medför det att vård inte söks eller uteblir, fast vissa patienter vore i behov av vård. Det kan även gå så långt att kvinnor undviker att skaffa barn.

The aim of the study is to show how children and adults are described in three picture books, examining how children and adults are portrayed in text-and-picture narrative and how this has changed over time. We have analysed how the characters in the books are presented and how the representation of children and adults has changed in our own times.The material for the study consists of three picture books from different periods, with the focus on how children and adults are described as the common point of departure. The analysed picture books are: Tomtebobarnen (Beskow 1919), Aja baja, Alfons Åberg! (Bergström 1972) and Snäll (Dahle 2008).We have arrived at the conclusion that a text-and-picture narrative is in very large measure a reflection of the outlook on children, childhood and child rearing at the time when the book was published. The result shows that the greatest change that has happened is that parents? and adults? dominance in the books has declined over the years, and that children have been given a more prominent role.

Syfte: Syftet med den här pilotstudien är att undersöka om lokal antibiotikagel, 8,8 % doxycyklin, som tilläggsbehandling kan förbättra läkningen av inflammerade tandköttsfickor hos vuxna rökande patienter under stödbehandling. Material och metod: I den här dubbel-blinda randomiserade kontrollerade pilotstudien valdes 20 vuxna rökande patienter ut från ett parodontalt stödbehandlingsprogram. Patienterna indelades i två grupper, 10 i testgruppen (doxycyklingel 8,8 %) och 10 i kontrollgruppen (placebogel). Vid baseline och tre månader efter behandling utfördes parodontal klinisk registrering. Patienterna fick behandling med scaling och debridering i hela bettet, testgruppen fick applicering av doxycyklingel vid testtänder (PPD ? 5 millimeter, BOP) och kontrollgruppen fick placebogel applicerad vid kontrolltänder (PPD ? 5 millimeter, BOP).

Den svenska arbetsmarknaden sta?r info?r ett generationsskifte i och med att fyrtiotalisterna ga?r i pension och den yngre generationen, generation Y, kommer ut pa? arbetsmarknaden. Den ha?r generationen motiveras av andra faktorer a?n de a?ldre generationerna vilket inneba?r att organisationer beho?ver anpassa hur de arbetar med att motivera sina ansta?llda. Vinstandelssystem har historiskt sett visat sig vara ett framga?ngsrikt koncept men det finns en oklarhet ga?llande om dessa system kommer att fungera pa? en generation som inte va?rdesa?tter trygghet och som inte drar sig fo?r att byta arbetsgivare.

Precis som samhället utvecklas, måste även familjekonstellationerna följa samma utveckling.Kvinnor och män kan ha 'före detta partner' och 'expartner', men det finns inget barn som kanvara ett 'före detta barn'. Ett barn är ett livslångt åtagande, och därför är det viktigt att integlömma bort barnet när föräldrarna separerar.Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur unga vuxna talar om växelvis boende, samthur informanterna tycker att deras familjer fungerar/fungerade när den unga vuxna boddeväxelvis. Vi utförde sex kvalitativa intervjuer med ungdomar och unga vuxna, i åldrarnamellan 16-30 år. Vi analyserade intervjuerna med ett systemteoretisk synsätt, och förklarar hurolika system är uppbyggda med subsystem, och mellan dessa system finns gränser som är avbetydande för hur dessa system kan kommunicera med varandra och med omvärlden. Någraav våra informanter har styvföräldrar, styvsyskon och/eller halvsyskon.

Syftet med studien var att undersöka vad unga vuxna samer upplever som hälsofrämjande i sina liv. Totalt deltog tre 18-åriga samer. Metoden bestod av enskilda intervjuer samt bildskapade och bildtolkning i grupp. Vid bildtolkningen fick deltagarna ge bilderna nyckelbegrepp, vilka användes som grund i temaskapandet. Textmaterialet analyserades med en latent innehållsanalys.

The aim of the study was to examine the reading ability of adultswith intellectual and/or communicative disabilities. The group adults withintellectual and/or communicative disabilities consisted of 66 individuals.One control group consisting of 36 children aged 7 to 12 years and onereference group consisting of 14 adults were used. Participants were given anumber of language and reading related tests. Adults with intellectual and/orcommunicative disabilities had significantly lower results than the adultreference group regarding all tests and significantly lower results than thechild control group regarding phonological processing. There was nodifference between adults with intellectual and/or communicative disabilitiesand the child comparison group regarding word decoding and readingcomprehension.

PTSD innebär ett stort lidande för många människor. Sjukvården kan i många fall inte identifiera dessa personer. Det råder brist på kunskap om vilka upplevelser personer med PTSD har och vilka konsekvenser det leder till i deras dagliga liv. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna personers upplevelse av att leva med posttraumatiskt stressyndrom. Femton vetenskapliga artiklar med utgångspunkt från flera olika traumatiska händelser, med både kvinnor och män, analyserades med kvalitativ innehållsanalys.