Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man inom affärslivet i Norge och Sverige hanterar och uppfattar tidsdimensionen och försöka belysa om detta har effekt på det subjektivt upplevda samarbetet. Ett antal människor på ledningsnivå inom norsk-svenska bolag har deltagit i studien, som har omfattat enkäter, ?Cottle-tester? och intervjuer.Respondenterna har först fått ge uttryck för sin bild på sig själva och därefter hur de uppfattar ?motparten? med hänsyn till tidsaspekten. Sedan mättes den beroende variabeln, det upplevda samarbetet, med en enkät. Resultaten visade att den bild man har av sig själv inte alltid stämmer överens med den bild motparten har, dessutom verkar norrmän vara något mer positiva i sin syn på samarbetet med svenskar än tvärtom.

Det har gått 10 år sedan resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet antogs. Den följs av olika handlingsplaner för att implementera resolutionen. Dessutom finns studier om och erfarenheter i hur man skall lyckas med implementeringen av resolution 1325. Syftet med uppsatsen är att jämföra Regeringens handlingsplan för resolution 1325 och Försvarsmaktens arbete med resolution 1325, för att lyfta fram likheter och skillnader. Syftet är även att visa vilka erfarenheter som dragits av studier om implementering av resolution 1325 och hur Regeringens plan och Försvarsmaktens arbete stämmer överens med de dragna erfarenheterna.

Barn i förskoleåldern har ett stort behov av rörelse. Förskolan är den plats där barn tillbringar stora delar av sin vakna tid. Det kan då anses att stora delar av barnets utveckling vilar på hur lärarna strukturerar upp verksamheten i barngruppen. Förskolan har en viktig betydelse för barnets utveckling, men även för ett fortsatt livslångt lärande. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) beskriver i ett av sina mål att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik.

Detta examensarbete är en studie av två nationella rådgivande dokument och sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner. Syftet med studien är att undersöka hur sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner förhåller sig till Skolverkets allmänna råd samt Diskrimineringsombudsmannen (DO), Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionens handledning. För att kunna göra detta undersöks hur arbetet med likabehandling beskrivs i Skolverkets allmänna råd, DO, BEO och Skolinspektionens handledning samt gymnasieskolornas likabehandlingsplaner. Metoden vi har använt oss av är kvalitativ textanalys.Vår huvudfrågeställning är följande:Hur förhåller sig de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner till Skolverkets allmänna råd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning?För att kunna ta reda på detta har vi även följande två frågeställningar:Hur beskrivs arbetet med likabehandling i Skolverkets allmänna råd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning?Hur beskrivs arbetet med likabehandling i de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner?I denna studie har vi kommit fram till att det skiljer sig åt hur väl likabehandlingsplanerna förhåller sig till de nationella rådgivande dokumenten.

Undersökningen bygger på åtta kvalitativa intervjuer. Respondenterna är komvuxelever med utländsk bakgrund som har kommit till Sverige av olika anledningar. Syftet med intervjuerna har varit att undersöka hur eleverna funderar kring sina framtidsplaner och hur de upplever att befinna sig i två kulturer. Vidare har vi undersökt deras erfarenheter av studie- och yrkesvägledning. Vi har också utgått från teorier om kriser, migration, kultur, identitet och vägledning.

Då den senaste kursplanen så tydligt poängterar att nutid, och även framtid, ska vara centrala aspekter att förstå och tolka historien genom och dessutom stipulerar att man bland annat ska innehållsmässigt behandla historien fram till och med idag så menar jag att det finns anledning att undersöka om det faktiskt är ett utbrett problem som jag har stött på samt även vad det kan få för konsekvenser. Eftersom även mycket av den moderna forskningen inom historieundervisning undersöker just historiemedvetenhet, som det här ju kan tangera, är det också intressant att se om lärare tror att ett glapp i kronologin kan påverka elevernas historiemedvetenhet och om det också är något som aktivt genomsyrar deras undervisning. För att själv se huruvida lärare också har upplevt problematiken kring att inte uppnå kursplanmålet i Historia A angående har jag i den här undersökningen sammanställt ett forskningsläge om i vilken utsträckning och vilken modernare historia som behandlas, hur lärares undervisningsstrategi kan påverka vilken historia de förmedlar, hur kursplanen ser ut samt vad historiemedvetenhet är. Jag har även lyft fram de delar i kursplanen och läroplanen som jag först och främst vill undersöka om de upprätthålls men även mer generella delar av dessa som förklarar varför det är viktigt att följa de planer som finns. Efter det så har jag genomfört intervjuer med undervisande lärare på gymnasiet för att även få deras syn på problemet, om det nu ens är ett problem, slutligen analyserat intervjuerna och kopplat de till forskningsläget och kursplanen..

Arbetet innehåller ett referat av Boverkets skrift (2000) ?Unga är också medborgare ? om barns och ungdomars inflytande i planeringen? samt en empirisk studie av 12 utvalda kommuners lekplatsprogram. I arbetet jämför jag vad Boverket (2000) skriver om barn och ungas inflytande, i huvudsak utifrån barnkonventionen, med vad som skrivs om inflytande i planeringen av lekplatser i de utvalda kommunernas lekplatsprogram. Jag tittar även genom studier av lekplatsprogrammen på vad som i övrigt styr i planeringen av lekplatser.Resultaten visar att kommunernas intentioner är att barn och unga ska delta i planeringen, men i vilken utsträckning detta verkligen sker går inte att utläsa. Utöver intentioner om barn och ungas deltagande styrs planeringen av lekplatser genom kommunala planer, plan- och bygglagen samt säkerhetsföreskrifter och krav om tillgänglighetsanpassning.

Det finns många sätt att studera organisatoriska förändringar på och många författare förespråkar olika typer av checklistor som chefer bör följa för att förändringen ska bli framgångsrik. Denna studie beskriver och analyserar anställdas tankar och handlingar i organisatorisk förändring utifrån individuella erfarenheter, positioner och strukturella karaktäristiska. För att uppfylla syftet studeras två nivåer i ett företag, den reella och den formella nivån. I studien står den formella nivån för ledningen medan den reella nivån står för övriga medarbetare i organisationen. För att studera detta utgår vi från den förändring som Hyresbostäder i Norrköping AB genomför för att göra sin organisation mer affärsmässig och kundorienterad.

Det finns många sätt att studera organisatoriska förändringar på och många författare förespråkar olika typer av checklistor som chefer bör följa för att förändringen ska bli framgångsrik. Denna studie beskriver och analyserar anställdas tankar och handlingar i organisatorisk förändring utifrån individuella erfarenheter, positioner och strukturella karaktäristiska. För att uppfylla syftet studeras två nivåer i ett företag, den reella och den formella nivån. I studien står den formella nivån för ledningen medan den reella nivån står för övriga medarbetare i organisationen. För att studera detta utgår vi från den förändring som Hyresbostäder i Norrköping AB genomför för att göra sin organisation mer affärsmässig och kundorienterad.

I denna studie undersöks hur parken Tantolunden på Södermalm i Stockholm förvaltas ur ett biodiversitetsperspektiv. Syftet är att undersöka hur Stockholms stadsdelsförvaltning hanterar grönområdet, beskriva dess förvaltningsmässiga planer och åtgärder, samt väga biodiversitetens betydelse gentemot andra intressen. Detta för att kunna koppla till Sveriges miljöarbete samt diskutera ifall parkområdet tillhandahåller en hög ekologisk status. En fältundersökning gjordes där tre inventerade naturytor på 100 kvm har studerats utifrån antalet växtarter, i koppling till ett större delområde där det söktes efter fyra utvalda biodiversitetsindikatorer. Dessa tre områden har benämnts som Berghällsområde, Traditionellt skött park samt Trädgårdsodlingsområde, efter hur de förvaltas.

Idag är det allt viktigare att en kommun har en väl fungerande rekryteringsprocess. Det har utvecklats ett mer strategiskt tänk med väl utarbetade planer för hur rekryteringen skall gå till. Detta för att kunna säkerställa att rätt person anställs till rätt plats då en felrekrytering kan orsaka lidande både för personen och organisationen.Syftet med detta examensarbete är att beskriva och analysera hur Luleå kommun arbetar med rekrytering samt få en distinkt uppfattning om hur deras utarbetade arbetsprocess för rekrytering har tillämpats på förvaltningarna.Datainsamlingen till denna uppsats har skett via nio semistrukturerade intervjuer som skett med personer anställda på kommunen med någon form av tjänst som innefattar personalarbete samt att de har insyn i förvaltningens rekryteringsarbete. Som hjälp till att förstå organisationsformer och arbete inom personalarbete har teorier inom bland annat New Public Management, Max Webers byråkrati samt Elton Mayos Human Relationsskola studerats och har även varit till hjälp vid tolkning av resultatet.Resultatet visade att Luleå kommuns upprättande av riktlinjer för rekryteringsarbetet har varit välfungerande även om det finns förbättringsområden som skulle kunna förstärka deras rekryteringsprocess ytterligare. Förvaltningarna anställer till största del rätt person till rätt plats och arbetar utifrån de centralt utgivna riktlinjer som finns..

Denna uppsats handlar om valen i Israel och Palestina som genomfördes i mars respektive januari 2006. Dessa två val var av stor vikt för hur den eviga konflikten och spänningarna dessa två emellan skulle komma att gestalta sig i framtiden. Ehud Olmert, Ariel Sharons efterträdare hade före det israeliska valet tydliggjort sina planer för hur han tänker sig framtiden, Israels gränser skulle en gång för alla dras med eller utan palestiniernas medverkan. Två månader tidigare hölls ett historiskt val i Palestina. Partiet al-Fatah som dominerat palestinsk politik under en längre tid såg ut att gå mot ett sämre val än väntat.

Inom specialpedagogiken finns ett antal olika specialpedagogiska perspektiv vars popularitet varierat över tid. Syftet med detta arbete var att ta reda på vilken specialpedagogisk princip som återspeglas i förskolan när det görs åtgärdsprogram och speciella planer förde barn som är i behov av särskilt stöd. Syftet var också att få en inblick i vilka tankar/idéer/föreställningar en förskollärare kan utgå ifrån när de skapar ett åtgärdsprogram. Jag ville få reda på om förskollärarna ser det enskilda barnet som bärare av sina svårighetereller om man istället väljer att ta sin utgångspunkt i hela barngruppen och utforma åtgärder efter det. De specialpedagogiska perspektiven som detta arbete har fokuserat på är kategoriskt och relationellt perspektiv samt de perspektiv som Nilholm (2003/2007) kallar det kompensatoriska, kritiska och dilemmaperspektiv.

Cityuniversitetet är ett begrepp på vår samtids universitetsmodell som innebär att universitetets lokaler ligger utspritt, helst på ett fåtal samlade platser i staden. Universitetsmodellen är nära knutet till den funktionsblandade staden, med stenstaden som ideal. Staden ser på universitet som en stor fördel i konkurrensen med andra städer och regioner och universiteten används i marknadsföringen av kunskapsregioner/städer. Uppsatsen undersöker vad ett cityuniversitet är, om det finns ett samband mellan olika stadsbyggnadsideal och hur ett cityuniversitet skapas. Detta undersöks av en studie av litteratur och fallstudier av Göteborgs universitet och Malmö högskola som analyseras av en SWOT-analys.

Läns- och lokaltrafikens branschorganisation Svensk Kollektivtrafik har som mål att år 2020 ha fördubblat kollektivtrafikresandet från 2006 års siffror. En sådan förändring kommer inte att ske av sig självt utan ett målmedvetet arbete kommer att krävas för att göra kollektivtrafiken mer attraktiv. En alltmer aktuell utveckling av kollektivtrafiken är att flera svenska städer har mer eller mindre långtgångna planer på att införa spårvagnstrafik.   Detta examensarbetes syfte är att utreda förutsättningarna för en spårvägsetablering i Västerås Stad.  Arbetet delas in i litteraturstudie, fallstudie, enkätstudie samt intervjustudie.