Övervikt och fetma är idag ett världsomspännande hälso- och omvårdnadsproblem där sjuksköterskan har en stödjande och motiverande uppgift för att hjälpa personer hantera samt klara av en livsstilsförändring som leder till viktminskning. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans stöd vid personens livsstilsförändring i samband med viktnedgång. Metoden som används är litteraturstudie. Resultatet visar på att sjuksköterskan har en betydande roll vid personens livsstilsförändring när det gäller att bistå med stöd. Genom att basera en relation på tillit kan sjuksköterskan och personen tillsammans skapa de mål som möjliggör personens livsstilsförändring.

Studien analyserar vad arbetsgivare har för uppfattningar beträffande personer med ADHD på en arbetsplats. Semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Urvalet består av sju arbetsgivare inom den privata sektorn. Studien har inspirerats av den fenomeno-grafiska ansatsen, där olika uppfattningar om ett fenomen står i centrum. Teoretiska analysbe-grepp för den här studien är social kategorisering och den medicinska och sociala modellen kopplat till funktionsnedsättningar.

Psykisk ohälsa är fortfarande något som det inte pratas öppet om i vårt samhälle. Vi tyckte därför det var angeläget att belysa upplevelsen av att leva med en person som har psykisk ohälsa, vilket är syftet i vår litteraturstudie. Sammanfattningsvis framgår det av resultatet att närstående gick igenom en sorgeprocess när någon som stod dem nära drabbades av psykisk ohälsa. Sorgen handlade mycket om alla de förluster som allvarlig sjukdom alltid innebär. Det framkom även att känslor av ilska och skuld var en del av upplevelsen.

Stroke är en neurologisk sjukdom som medför svåra konsekvenser både för personen som genomgått stroke och för dennes närstående. Att vara närstående till någon som genomgått stroke innebär stora förändringar i livssituationen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att vara närstående till en person som genomgått stroke. Fjorton vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats och detta resulterade i fem kategorier: förlust av det liv som en gång varit; behoven hos personen som genomgått stroke kommer i första hand; osäkerhet inför framtiden; en kamp för att hantera situationen samt trots allt ser framtiden ljus ut. Det är viktigt att uppmärksamma närstående och dennes behov när en familjemedlem genomgått stroke.

England var ett föregångsland som tidigt förstod fingeravtryckets styrkor och tillskrevdet som ett fullvärdigt bevis. Sverige var till en början avvaktande till den nyatekniken men redan 1924 föll den första domen som grundades på ett fingeravtryck.Nu som förr anses fingeravtrycket vara ett fullvärdigt bevis och rankas därmed högreän DNA.Det finns inte två individer med samma fingeravtryck. Ett fingeravtryck på enbrottsplats visar med största säkerhet att personen befunnit sig på platsen. Det ärmycket svårt att förfalska ett fingeravtryck och är i princip omöjligt att plantera på enbrottsplats. Ett fingeravtryck ger en 100% säker identifiering och kräver ingenstödbevisning.Fingeravtryckets unika egenskaper och fullvärdiga bevisvärde gör att dess framtidinom kriminaltekniken och rättsväsendet är ljus.Nära släktingar har liknande DNA och vid otillräcklig mängd av DNA-fynd finnssvårighet att särskilja individen.

SammanfattningForskning har visat på att det är flera faktorer som är avgörande i uppbrottsprocessen när enperson vill avbryta sitt missbruk av alkohol och droger. Vad som spelar roll är faktorer ipersonens omgivning men också faktorer hos individen själv. Syftet med studien var att hittafaktorer som var av betydelse för att motivera personen till att lämna ett missbruk av alkoholoch droger samt visa på hur uppbrottsprocessen ser ut. Undersökningen baseras på sexintervjuer. Det insamlade materialet analyserades och jämfördes mot tidigare forskning inomområdet.

The purpose of this bachelor thesis is to examine the views of the elderly and the caregivers that appear in brochures for the elderly and the discourses that can be found within. The data that the study is based on was collected and analysed using content analysis and Faircloughs (1992) critical discourse analysis. The theoretical frameworks that have been used are social constructionism, critical discourse analysis, assortment and protest, and New Public Management. The results showed two images of older people (I) the elderly as active and autonomous and (II) the elderly as passive and in need of help. The results also showed two pictures of the caregiver (III) the caregiver and NPM, and (IV), the non-profit care provider as a complement.

Demenssjukdom är vanligt förekommande inom distriktsjukvård. Tidigare forskning om demenssjukdom har framförallt inriktat sig på arbetsmetoder i vården. Sjuksköterskors upplevelser av det vårdande mötet och samtalet med personer med demenssjukdom är fortfarande relativt obeforskat. Att kunna sätta sig in och förstå livsvärlden hos en person med kognitiv svikt kräver stor kunskap och lyhördhet hos distriktssköterskan. Om förståelse inte finns för sjukdomens konsekvenser och hur det nära mötet kan skapas minskar sannolikheten för att distriktsköterskan skall kunna ha ett vårdande möte eller samtal.

BakgrundI Sverige insjuknar cirka 30 000 personer i stroke årligen. Stroke är ett samlingsnamn för hjärnblödning och hjärninfarkt och sjukdomen kan resultera i en rad funktionsnedsättningar. Livssituationen hos både personen som insjuknat i stroke och närstående kan förändras i form av att personen som fått stroke hamnar i en beroendesituation till sina närstående.SyfteBeskriva hur par upplever relationen efter att en av dem insjuknat i stroke.MetodLitteraturstudie användes som metod för studien och 16 artiklar, varav tio kvalitativa och sex kvantitativa inkluderades. Inkluderade artiklar hade etiskt tillstånd för genomförande.Databassökningar utfördes i databaserna PubMed, Cinahl, SveMed+ samt PsycINFO med varierande sökningsresultat. Vid dataanalys söktes likheter och skillnader i de inkluderade artiklarna.ResultatRelationen förändras och vissa partners uttryckte upplevelser av att vara en vårdande partner.

Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som kännetecknas av två poler (motsatser) vilket innebär perioder av maniska och depressiva perioder. De maniska skoven innebär att personen upplever ett starkt förhöjt stämningsläge, tankeverksamheten är snabb och talet forcerat. Förmågan att tänka självkritiskt är ofta nedsatt, vilket kan leda till att personen utför impulsiva handlingar. Den depressiva fasen är den maniska fasens motpol. Den domineras av nedstämdhet och personen förmedlar ett uppgivet uttryck.

Att drabbas av obotlig sjukdom och invänta döden påverkar en person på många sätt. Syftet med denna studie var att beskriva en persons upplevelse av att som obotligt sjuk invänta döden. En självbiografisk bok analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex slutkategorier. Resultatet visade att sjukdomen och den väntade döden förändrade personen så att livet inte kunde levas som förut.

Syftet med studien är att beskriva och analysera hur personer som har äldreomsorg upplever sina möjligheter att kunna påverka innehållet i vardagen. I syftet ligger också att kunna belysa den äldre personens upplevelse av vardagen med utgångspunkt i delaktighet och meningsfullhet. I studien söker vi svar på följande frågeställningar: Hur upplever äldre personer sin vardag? Hur upplever äldre personer sina möjligheter att göra val som rör vardagen? Hur kan äldre personer vara delaktiga i sin vardag? Hur kommer meningsfullhet till uttryck i vardagen för äldre?Studien har en kvalitativ ansats och studiens data är inhämtad genom nio intervjuer med äldre som har äldreomsorg. Respondenterna är äldre personer över 65 år som har äldreomsorg inom hemtjänst och särskilt boende.Resultatet av studien visar att den äldre personen upplever sin vardag utifrån insikten om sina fysiska förutsättningar och begränsningar.

BakgrundI Sverige insjuknar cirka 30 000 personer i stroke årligen. Stroke är ett samlingsnamn för hjärnblödning och hjärninfarkt och sjukdomen kan resultera i en rad funktionsnedsättningar. Livssituationen hos både personen som insjuknat i stroke och närstående kan förändras i form av att personen som fått stroke hamnar i en beroendesituation till sina närstående.SyfteBeskriva hur par upplever relationen efter att en av dem insjuknat i stroke.MetodLitteraturstudie användes som metod för studien och 16 artiklar, varav tio kvalitativa och sex kvantitativa inkluderades. Inkluderade artiklar hade etiskt tillstånd för genomförande.Databassökningar utfördes i databaserna PubMed, Cinahl, SveMed+ samt PsycINFO med varierande sökningsresultat. Vid dataanalys söktes likheter och skillnader i de inkluderade artiklarna.ResultatRelationen förändras och vissa partners uttryckte upplevelser av att vara en vårdande partner.

Syftet är att undersöka vilka sätt allmänsjuksköterskan kan interagera med demenssjuka på. Frågeställning: Hur kan verbala och icke-verbala kommunikationssätt optimera omvårdnaden och interaktionen mellan sjuksköterskan och personen med demenssjukdom? Ämnet har belysts genom att göra en litteraturstudie och datainsamling har gjorts på tre databaser. Denna studie är uppbyggd på sex kvalitativa studier och fyra kvantitativa. Demenssjukdom innebär nedsatt verbal kommunikationsförmåga, vilket kan leda till frustration och agiterat beteende.

Idag kan sjukvården rädda livet på allt fler människor. Dessa personer kommer till slut hem och kan många gånger ha avancerade vårdbehov. Om personen har behov av ventilatorbehandling i hemmet är det personliga assistenter som arbetar hemma hos vårdtagaren/personen. Det finns få svenska studier som fokuserar på arbetssituationen för de personliga assistenterna. Dessa har ett mycket stort ansvar i kombination med att de samtidigt har lägst utbildning.