Bakgrund: Studier visar att smärta är vanligt förekommande (80-88 %) hos äldre personer. Demenssjukdom är en neurologisk skada i hjärnan där den verbala och kroppsliga kommunikationen försämras. Detta bidrar till problem att känna igen smärta hos personer med demenssjukdom. Syftet: Syftet var att belysa hur vårdpersonal kan känna igen smärta hos personer med demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie där datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed.

Scientologin a?r en nyreligio?s ro?relse som skildrats flitigt inom popula?rlitteraturen, vilket go?r att den blivit na?got bekant fo?r ma?nga. Syftet med denna uppsats a?r att anva?nda en bekant nyreligio?s ro?relse och utifra?n denna skapa ett undervisningsunderlag som ro?r inneha?llet i Religion 2. Uppsatsen behandlar scientologins ka?nnetecken samt fo?rha?llande till va?rldsreligionerna.

Att drabbas av epilepsi innebär en stor förändring i den drabbade personens liv. Epilepsi är en mångfacetterad kronisk sjukdom som har stor inverkan på personens välbefinnande och livskvalité. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med epilepsi. 10 vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Detta resulterade i fem slutkategorier: Att sjukdomen blir ett hinder i vardagen: Att vara annorlunda: Att känna oro och osäkerhet: Att känna ilska, sorg och förlust: Att acceptera sin tillvaro.

Antalet personer insjuknade i demenssjukdom stiger, från 25 miljoner år 2000 till vad som beräknas uppgå till 63 miljoner år 2030. Demens kan beskrivas som en global störning av intellektuella funktioner där den kognitiva förmågan inklusive kommunikation är påverkad. Högtekonologiska hjälpmedel som kommunikativt stöd för personer med demens är i nuläget ett outforskat område med begränsad evidens där få studier har genomförts.Syftet med föreliggande studie var att kartlägga vilka samtalsfenomen som förekom mellan en person med demens och dennes samtalspartners med och utan surfplatta med applikationen Book Creator. Ytterligare ett syfte var att undersöka en av samtalspartnernas upplevelse av att kommunicera med personen med demens. Studien genomfördes på ett boende för personer med demenssjukdom där sammanlagt nio samtal spelades in, sex samtal utan surfplatta med applikationen Book Creator och tre samtal med surfplatta med applikationen Book Creator.

Aim and Hypotheses The aim of the study was to investigate how episodic hypoxia affects resting blood pressure and the acute blood pressure response in healthy older adults. The following hypotheses were formulated for analysis in the study: Blood pressure increases acutely in healthy older adults during exposure to 150 minutes of hypoxia with SpO? 80%. Resting blood pressure decreases in healthy older adults after 15 repeated exposures of 150 minutes of hypoxia with SpO? 80% over a period of three to four weeks.

Bakgrund: Litteratur och tidigare studier tyder på att människor behöver fysisk beröring. Äldre personer blir sällan fysiskt berörda. Detta gäller särskilt personer i någon form av vårdande situation. En äldre person som inte får tillräckligt med beröring kan uppleva minskad livskvalitet. Syfte: Vilken betydelse har fysisk beröring för välbefinnandet hos äldre människor? Delsyfte: Har beröring positiva och eller negativa effekter för välbefinnandet? Metod: En litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar som har analyserats och bearbetats med hjälp av Graneheim och Lundmans innehållsanalysmetod.

Bakgrund: Det har blivit vanligare att personer som befinner sig i livets slutskede vårdas med palliativ hemsjukvård, vilket medför att närstående blir involverade i vården. Den kommande förlusten av en familjemedlem kan leda till en stor utmaning och familjen måste hitta en balans mellan förändring och stabilitet för att klara vardagen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelser när en person vårdas i livets slutskede i hemmet. Metod: I litteraturstudien har 13 kvalitativa empiriska studier sammanställts och analyserats med hjälp av Forsberg och Wengströms analysmetod. Artikelsökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl.

Bakgrund: I Sverige tvångsvårdas 3000 personer varje dag utifrån Lagen om psykiatrisk tvångsvård eller Lagen om rättspsykiatrisk vård. Tvångsvård får endast ges om personen lider av en allvarlig psykisk störning, eller på grund av sitt psykiska tillstånd har ett nödvändigt behov av psykiatrisk vård, som inte kan tillgodoses på annat sätt än att personen är intagen på en psykiatrisk vårdavdelning. Viktiga principer att praktisera vid tvångsvård är autonomiprincipen, människovärdesprincipen, legalitetsprincipen och integritetsprincipen.Syftet: Syftet i denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av psykiatrisk tvångsvård inom slutenvård.Metod: En systematisk litteraturstudie med 14 kvalitativa artiklar som inkluderats efter sökning i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.Resultat: Åtta olika kategorier framkom, Att medicineras under tvång, Att bli frihetsberövad, Att få adekvat stöd från personal och familj, Att få adekvat och kompetent vård, Att inte få tillräckligt med information, Att inte bli bemött som en värdig människa, Att inte få behålla sin autonomi, Att inte få behålla sin identitet.Diskussion: Resultatdiskussionen är baserad på tre huvudfynd, Delaktighet, Information, Människovärde. Dessa fynd har diskuterats med hjälp av viktiga principer att praktisera vid tvångsvård, samt med hjälp av annan forskning inom psykiatrin..

Bakgrund: Det har blivit vanligare att personer som befinner sig i livets slutskede vårdas med palliativ hemsjukvård, vilket medför att närstående blir involverade i vården. Den kommande förlusten av en familjemedlem kan leda till en stor utmaning och familjen måste hitta en balans mellan förändring och stabilitet för att klara vardagen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelser när en person vårdas i livets slutskede i hemmet. Metod: I litteraturstudien har 13 kvalitativa empiriska studier sammanställts och analyserats med hjälp av Forsberg och Wengströms analysmetod. Artikelsökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl.

Bakgrund: Personer med demenssjukdom känner ofta ett utanförskap på grund av svårigheter att kommunicera. Vårdare som möter dessa personer har en viktig roll i att stödja välbefinnande, livskvalitet och möjlighet att delta i den dagliga omvårdnaden. Om kommunikationen och bemötandet inte anpassas efter den demenssjukes förmåga och han/hon inte ses som unik individ kan det leda till att personens kapacitet minskar.Syfte: Syftet var att beskriva hur vårdpersonal genom kommunikation och bemötande kan skapa förutsättningar för personer med demenssjukdom att delta i sin dagliga omvårdnad.Metod: Litteraturstudie baserad på 12 artiklar.Resultat: Det framkom att vårdare genom att kommunicera och bemöta med närvaro i mötet och förmedla glädje, kunde skapa förutsättningar för personer med demenssjukdom att delta i omvårdnaden. Att närvara i mötet innebar att vara lyhörd, tydlig och bekräfta personen. Bekräftelsen kunde ske genom att visa intresse, respekt, förtroende, stödja minnet och sträva efter jämställdhet och gemenskap.Diskussion: Det viktigaste fyndet var betydelsen av att bekräfta personen med demenssjukdom vilket får stöd i teorin bakom personcentrerad vård och bekräftande omvårdnad.

Introduktion Palliativ vård är en vårdfilosofi med specifik kunskap om att lindra lidande när bot inte finns att tillgå. Parkinsons sjukdom är en progressiv, kronisk, neurologisk sjukdom. Sjukdomen kommer med tiden att innebära att den drabbade blir mer och mer beroende av hjälp från sin omgivning. Palliativ vård förknippas ofta med cancersjukdom trots att den palliativ vårdfilosofin kan tillämpas oberoende av diagnos. Syfte Belysa hur personer med Parkinsons sjukdom och deras anhörigvårdare uppfattar hur det är att leva med Parkinsons sjukdom i ett palliativt skede samt belysa hälso- och sjukvårdens roll.

Övervikt är idag vanligt förekommande bland personer på många håll i västvärlden. Detta förknippas med en förändrad livsstil. Många som har försökt gå ner i vikt på egen hand har ofta misslyckats på grund av otillräcklig motivation eller att de inte har haft det rätta stödet. Ett professionellt bemötande är därför väsentligt. Syftet med studien var att undersöka vilket stöd sjuksköterskan i mötet med överviktiga personer kan bistå med för att motivera till förändrad livsstil och viktnedgång.

Bakgrund: Litteratur och tidigare studier tyder på att människor behöver fysisk beröring. Äldre personer blir sällan fysiskt berörda. Detta gäller särskilt personer i någon form av vårdande situation. En äldre person som inte får tillräckligt med beröring kan uppleva minskad livskvalitet. Syfte: Vilken betydelse har fysisk beröring för välbefinnandet hos äldre människor? Delsyfte: Har beröring positiva och eller negativa effekter för välbefinnandet? Metod: En litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar som har analyserats och bearbetats med hjälp av Graneheim och Lundmans innehållsanalysmetod.

Code voting", eller kodrostning, benamner system som mojliggor saker rostning viaosakra uppkopplingar och datorer. Hur dessa specikationer uppnas varierar mellanolika implementationer men innefattar alltid nagon form av kryptering. Vanligtforekommande ar ocksa utnyttjandet av en separat saker kanal for distribution avrostningsalternativ och eventuella kvittokoder.Kodrostning kan anvandas i situationer dar man vill underlatta for personen somska rosta (rostningen kan exempelvis ske genom en PC) samtidigt som man fortfarandevill garantera sekretess och dataintegritet. Systemen kan motivera sin korrekthetgenom transparens dar systemarkitekturen ihop med matematiska egenskaper ikrypteringen forsakrar att rostningen gar ratt till. Mojliga anvandningsomraden forkodrostning innefattar opinionsundersokningar dar personen skulle kunna meddelasin rost via sin dator istallet for att behova avsloja sitt val for en person via telefon.Kodrostning kan och har aven anvants i riktiga politiska val.

Sammanfattning: Matlagning är för de flesta en aktivitet som utförs varje dag. Det är en aktivitet som påverkas vid funktionsnedsättning på grund av Reumatoid Artrit (RA). Kan inte personen med RA vara aktiv i matlagningen så kanske hon/han vill vara delaktig i denna aktivitet.Denna studie såg aktivitet och delaktighet enligt Model of Human Occupation (MOHO). Aktivitet är beroende av det vi vill, kan och gör. Aktivitet möjliggörs eller begränsas av social och fysisk miljö.